De första soldaterna i Seda

 

Detta kunde man läsa på vår blogg för ungefär 15 år sedan

Vid ett av våra återkommande enskilda samtal med de olika officerarna fick vi en fråga från kårledarna i byn Seda. Han sa att han nu hade några av dem som gick på kåren som han ansåg färdiga för att invigas till frälsningssoldater. Men sa han: dom har inte börjat ge tionde ännu, kan jag verkligen inviga dem till frälsningssoldater?

Jag tänkte på alla frälsningssoldater i de rika länderna som inte alls ger tionde eller och inte ens regelbundet ger pengar till sin kår. Vi förklarade att det är är bra att undervisa om tiondegivande men att det inte är ett formellt krav för att invigas till soldat.

Några veckar senare ringde kårledaren i Seda och frågade om vi kunde komma till honom och inviga tre nya frälsningssoldater. Vi svarade att vi gärna kunde komma och leda och tala i mötet, men inviga sina soldater det skulle han göra själv.

Några söndagar senare åkte Rut och jag upp till Seda, en liten fattig by några timmars körning nordost om Riga. På bilden ser du de tre nya frälsningssoldaterna. Bakom dem med fanan står vår assistent och tolk. Till vänster står Rut och jag och till höger kårledarna Sergejs och Aizan.

________________________

Några veckor senare satt vi som vanligt och hade vår morgonsamling för dem som arbetar på Frälsningsarméns Högkvarter för Lettland. Den dagliga samlingen innehöll bibelläsning, bön och information om det som var aktuellt under dagen. Vi brukade vara runt tio personer samlade.

Den här söndagen satt vi kvar några ögonblick efter morgonbönen på  och samtalade. Någon berättade om den kommande gudstjänsten på söndag där man skulle inviga både soldater och civilmedlemmar.

Den som satt till höger om mig, en korttidsvikarie, böjde sig mot mig och viskade: "Vad är det för skillnad på en soldat och en civilmedlem?" Frågan var absolut befogad. I Guds rike kan man väl inte var mer eller mindre medlem. Antingen är man med eller också är man inte med.

Men jag försökte ändå att ge ett svar på frågan och mitt svar blev ungefär så här:

Att vara civilmedlem är en betydligt mindre förpliktigande form av medlemskap. En soldat måste skriva under "Krigsartiklarna" där man lovar många saker om sin tro och sitt liv, som en civilmedlem inte behöver lova.

Orden medlem och soldat ger kanske också olika associationer. Då man talar om medlem så tänker man sig främst bilden av kyrkan. Kyrkan är för många en byggnad dit man går för att få sina religiösa behov tillfredsställda. Medlemmar är de som går dit på söndagarna för att vara med på gudstjänsten. För många medlemmar i en kyrka är det vad medlemsbegreppet innebär.

Frälsningsarmén är en kyrka, men det är något mer än bara en kyrka. Den är en armé som har förklarat krig mot synden, mänskligt lidande och förnedring. Det är en armé som har till uppdrag att befria människor, system och samhällen i Jesus namn. En soldat är en person som aktivt har engagerat sig i den striden tillsammans med soldatkamraterna i sin kår.

Jag är inte ens säker på att det är ett bra svar, men själv blir jag mycket mer utmanad av bilden av soldat än av bilden av medlem. 

Då jag skriver detta är jag ytterst medveten om att många medlemmar, civilmedlemmar, ja, till och med icke-medlemmar är mycket mer "soldater" än många som är invigda till soldater.

Så, det räcker inte med att heta soldat, man måste vara det också.

/PB