Nordic Choice Hotels

23 juli 2017

Tidig söndagsmorgon den 23 juli

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet


Söndag igen! Denna gång efter en ledig vecka.

En händelse som väckte en del uppmärksamhet under veckan var Ruts krönika i tidningen Dagen. Rut fick frågan från Dagen om hon kunde tänka sig skriva en krönika i Dagens sommarserie av erfarna förkunnare på temat "Min vision för kyrkan".


Krönikan publicerades både i papperstidningen och på nätet. På nätupplagan kunde jag notera att artikeln delades vidare av mer än hundra personer. På vår egen FaceBook-sida nåddes över 1500 personer av krönikan. Har du missat den kan du läsa den HÄR.

Mitt i veckan tänkte vi oss en liten utflykt. Vi lastade bilen och startade färden i riktning mot Stockholm. Efter ungefär en timmes körning passerade vi gränsen till Sverige och bara någon kilometer in i fosterlandet hördes en underligt ljud från bilen. Jag körde in till kanten och konstaterade att vi hade fått punktering på vänster bakhjul.

Jag konstaterade vidare ett bilar nuförtiden inte har reservhjul så jag ringde vårt försäkringsbolag i Norge och de lovade att skicka väghjälp. Den kom efter två och en halvtimmes väntan, men det gick ingen nöd på oss. Det var en underbar sommarkväll. Vi tog fram matsäckssmörgåsarna och upptäckte att McDonalds hade en resturang på andra sidan vägen. Rut promenerade till andra sidan och kom tillbaka med två kaffe.

Så smånigom kom väghjälpen. Den vänlige mannen hittade hålet i däcket, men hade glömt ta med sig det som behövdes för att laga hålet. Den vänlige mannen ringde en kollega i Norge som lovade möta oss i Askim, några mil tillbaka in i Norge.


Vår bil kördes upp på flaket och eftersom det bara fanns en sittplats för passagerare i bärgningsbilen fick vi välja om en av oss ville sitta i bärningsbilen och den andra i vår bil på flaket, eller om bägge ville sitta i vår bil på flaket. Vi valde det senare. 

Vi fick förmaningen att vi gärna kunde ha vår motor gående på flaket om det blev kallt, men det påpekades att vi då inte skulle lägga in någon växel. Det förstod vi. 

Så blev vi bjudna på en förnämlig åktur högt upp på lastbilsflaket med extra god utsikt i den vackra sommarnatten.

Bärgningsbilen stannade sedan på en ödslig rondell väster om Askim. Den vänlige mannen gick ut och hämtade något som någon lämnat vid sidan av rondellen. Det visade sig att kollegan inte kunde vänta eftersom han kallades till andra jobb i natten, men han hade lämnat en take-away-måltid till vår vänlige man och en box med reparationsgrejor för att fixa vår punktering. 

Det tog bara några minuter att göra en provisorisk lagning. Sedan fick vi starta bilen, lägga in en växel och köra tillbaka hem till Moss för egen maskin. Vi kom tillbaka hem cirka fem timmar efter det att vi hade börjat färden. Det var natt i Moss och alla sov på gatan, och efter ett kort ögonblick gjorde vi det också. Det var en kort men händelserik utflykt.

Det blir inte alltid som man planerar här i livet, men det hela slutade ganska lyckligt ändå.

Semesterveckan är över och nu väntar en arbetsvecka på kontoret.

Jag önskar dig en välsignad ny vecka!
Peter Baronowsky

19 juli 2017

Rut Baronowsky: Resan in leder ut



Ruts krönika i Dagen den 18 juli 2017

Jag drömmer om en kyrka som vänder tillbaka till sin grund.
 
Kyrkan har sin sanna identitet inom sig. Ordet och livet finns tillgängligt för alla. Men precis som Hagar i Gamla testamentet höll på att dö av törst i öknen, trots att vattenkällan fanns alldeles i närheten, lever kyrkan i dag ofta som om vattnet inte finns. Vi kämpar på i egen kraft tills vi stupar av uttorkning. Liksom Hagar får vi be Gud att han öppnar våra ögon så att vi ser och vänder åter till det enda som kan släcka vår törst.

Jag drömmer om en kyrka som vänder tillbaka till sin grund, det levande Guds ord; en kyrka som reser inåt mot sina rötter för att återfinna kraften att gå ut.
Jag drömmer om en kyrka som både tror att Jesus är svaret för vår värld och som vågar förkunna denna sanning till en värld som håller på att rasa samman av syndens konsekvenser. Ja, syndens konsekvenser! Synden drabbar ju inte bara den som syndar, men alla som finns runt omkring: familj, vänner, församlingen. Hela kristenheten skadas när jag begår en synd. Jag blir förlåten, men vem kan städa upp syndens konsekvenser?

Jag drömmer om en modig kyrka som vågar stå för en tro som underordnar sig Guds Ord.

Jag drömmer om ett heligt folk; en kyrka som inte väjer för ord som synd och dom men känner förlåtelsens kraft; ett folk av förlåtna syndare som noggrant aktar sig för att synda igen.

Jag drömmer om ett rent folk, som återspeglar Guds härlighet liksom sandkornen på stranden en solig sommardag reflekterar solen, ett folk som låtit sig förvandlas av hans kraft. ”Guds fläckfria barn mitt i ett ont och fördärvat släkte, där ni lyser som stjärnor på himlen när ni håller er till livets ord” (Filipperbrevet 2:15–16).

Jag övertygad om att den kristna kyrkan sitter inne med svaret för vår värld i dag, men vi står inför en David och Goliat-kamp där kyrkan är tillbakaträngd, hånad och förtryckt av denna världens jättar. Vi måste återerövra en Davidattityd som inte ser David i förhållande till Goliat, men Goliat i förhållande till den levande Guden.

Jesus säger ”stanna till dess ni har blivit beklädda med kraft ifrån höjden”. Jag drömmer om en kyrka som vågar vänta på och lita mer på den helige Ande än på mänsklig kraft, en kyrka som går in i Guds närhet för att kunna gå ut i hans kraft; en kyrka som vågar förkunna att Jesus är vägen, sanningen och livet; en kyrka som tror på sin egen tro!

Västvärlden ska än en gång låta sig påverkas av kyrkan och fler ska möta Jesus, om Bibelns sanning frimodigt proklameras av heliga människor, av ett folk som lever i världen men inte av världen, av ett folk som har gjort Jesus till sin Herre.

”Visa världen en sann, levande, självförsakande, arbetande, kämpande, triumferande kristendom och världen ska påverkas av den, men allt som inte når upp till denna standard ska de vända sig bort ifrån och spotta på”. (Catherine Booth i ”Angripande kristendom”.)

Rut Baronowsky, Frälsningsarmén
Detta är del tre i Dagens sommarserie där erfarna förkunnare delar sin vision för kyrkan.

18 juli 2017

Domarboken - introduktion

"Du har fortfarande för mycket folk. Låt dem gå ned till källan, där skall jag gallara dem åt dig! (Dom 7:4)

Från seger till nederlag
Då Josua hade fört folket över Jordanfloden och erövrat Jeriko (Jos 3-6), följde en period av framgång och seger för israeliterna. Så länge Josua levde tjänade folket Herren (Dom 2:6).

    Men då Josua dog ”gjorde Israels barn det som var ont i Herrens ögon och tjänade baalerna. De övergav Herren, sina fäders Gud, som hade fört dem ut ur Egyptens land” (2 Mos 2:11-12).
    Då vi jämför Josua bok och Domarboken ser vi att de två tidsperioderna har helt olika kännetecken:
Josua
Domarboken
Seger
Nederlag
Frihet
Slaveri
Tro
Otro
Lydnad
Kompromiss
Trofasthet mot Gud
Avfall
Vision
Förvirring
     
I sitt avskedstal till folket sa Josua att folket måste skilja sig från avgudarna och att de måste tjäna Herren helhjärtat och trofast (Jos 24:14). Senare varnade också Herrens ängel folket och sa att de inte skulle blanda sig med de andra folken, och att de måste riva ned deras avgudaaltaren (Dom 2:12).
    Men i stället för att lyda Herrens ängel gifte de sig med inbyggarna i landet och dyrkade deras gudar (Dom 3:6). Domartiden blev en av de mörkaste perioderna i Israels historia.

Historien upprepar sig
Under domartiden upprepas samma mönster gång på gång:

A – Folket vänder sig bort från Gud och tillber Baal och Astarte (Dom 2:11-13)
B – Folket klarar då inte att stå emot sina fiender. De blir undertryckta och kommer i stor nöd (Dom 2:14-15)
C – ”Då lät Herren domare uppstå, som frälste dem ur deras plundrares hand” (Dom 2:16). Så länge domaren levde gick det då bra folket.
A – ”Men när domaren dog vände de om och gjorde det som var fördärvligt, ännu mer än deras fäder” (Dom 2:19)


16 juli 2017

Tidig söndagsmorgon den 16 juli

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Ännu en söndagsmorgon! Det är sommar och vädret är omväxlande. Då det växlar mellan sol och regn kan man ibland från balkongen få se regnbågen över Oslofjorden.

Men det är inte bara vädret som är omväxlande. Så är det just nu även med livet. Då vi kom hem från Lettland för några år sedan hade vi kanske räknat med en lugnare pensionärstillvaro. Men då fick vi en fråga från Frälsningsarmén i Norge om vi kunde tänka oss att arbeta där i två år. De två åren har nu blivit fyra och vi förbereder oss nu för att flytta tillbaka till Sverige.

Det är mycket att gå igenom och arkivera eller kasta på kontoret efter fyra års arbete och snart blir det dags att packa ihop hemmet för flytten.

Men det finns också en del att förbereda. Närmast i tiden ligger konferensen Bygget Norr 4-6 augusti och Bibelhelg i Södertälje 1-3 september.

På tal om regnbågen. Det var ju tecknet på Guds förbund med Noa (1 Mos9:13). Men hur ser Guds förbund med mig ut idag? Detta lovar Gud, å sin sida: "Detta är det förbund som jag å min sida gör med dem, säger Herren: Min Ande som är över dig, och mina ord som jag har lagt i din mun skall inte vika ur din mun eller ur dina barns eller barnbarns mun från nu och till evig tid, säger Herren" (Jes 59:21 FB). 


Detta är vad Gud lovar, å sin sida. Men vad lovar jag, å min sida? Jo, då jag blev frälsningsofficer skrev jag på officerens förbund. Där lovade jag att älska och tjäna Gud så länge jag lever. Och jag lever ju fortfarande....

Hur ser ditt förbund med Gud ut, å din sida?


Med önskan om en fortsatt välsignad sommar
Peter Baronowsky

9 juli 2017

Tidig söndagsmorgon hemma på Jelöy igen den 9 juli

                       Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Så var det söndagsmorgon igen. Nu har vi kommit tillbaka hem till Jelöy efter en vecka med Turistkyrkan i Jörpeland.

I början av veckan körde vi i nästan nio timmar från Moss till Jörpeland på Norges västkust. På vägen passerade vi Heddals Stavkyrka som är en av de många bevarade stavkyrkorna i Norge.

På vägen passerade vi också Hjartdal. Det var en nästan nostalgisk upplevelse att tänka tillbaka på vår resa till Hjartdal för många år sedan. 1961 åkte vi på vintersportlov till Hjartdals Fjellstue. Det var tillsammans med ungdomarna på Stockholms sjätte kår under ledning av Fred Byhlin. 

Under vistelsen i Hjartdal 1961 hade vi även ett möte på Frälsningsarmén i Notodden. Kårledarna på den tiden hette Vang och då vi tjugo år senare bodde i Norge och undervisade på ett officerskurs, kom fru Vang och visade oss sin gästbok med våra namn inskrivna.

Bilresan över Haukelifjället och vägen ned mot västkusten med färjeförbindelse över fjordarna var en fantastisk naturupplevelse. 

 Väl framme hade vi fullt program med Turistkyrka varje dag mellan 11.00 och 13.00 och möte på kvällen klockan 19.00. Mycket folk fann vägen till samlingarna även om de flesta inte var turister utan kom från de omkringliggande städerna och byarna.


På den nedre bilden till höger ser du Frelsesarmeens lokal i Jörpeland och bilden ovanför visar utsikten mot inlandet från kåren sett.

Jörpeland är också utgångspunkten för att besöka en av Norges mest kända turistattraktioner, Preikestolen, se bilden högst upp.


På fredagen hade vi tänkt att promenera de nästan fyra kilometrarna upp till Preikestolen. Den dagen ösregnade det. Klipporna var hala och tiden gick fortare än vad vi gjorde. En väntande middag hos en av de tidigare kårledarna i Jörpeland gjorde att vi fick vända tillbaka nerför fjället innan vi nådde toppen. 


Vägen upp var brant och vägen ned var minst lika brant. På bilden ser du Rut ta ett jättekliv upp till nästa "trappsteg". Och det fanns hundratals av dem...

Lördagen tillbringade vi i bilen hem till Jelöy och en födelsedagsuppvaktning för ett av barnbarnen som bor granne med oss på Jelöy.

Ha en välsignad ny vecka!
Peter Baronowsky


3 juli 2017

Kärlek på riktigt....

Från Wilfred Stinissens bok ´Som en skatt´

"Hur skulle folk reagera om de hörde Jesus ropa, inte en gång utan sju gånger: "Ve er ni skriftlärda och fariseer, ni hycklare..." och hörde honom avsluta "Fortsätt som era fäder, tills måttet är rågat. Ormar, huggormsyngel, hur skall ni kunna undgå att dömas till helvetet?" (Matt 23:32-33).

Har vi inte lärt oss att vara toleranta, att försöka förstå människans felsteg utifrån barndomens traumatiska händelser? Är detta samme Jesus som säger att han har "ett milt och ödmjukt hjärta" (Matt 11:29). Är detta Guds kärlek?

Ja, det är Guds kärlek som talar här. Vi förväxlar ofta kärlek med snällhet, menlöshet. Men detta är oftast inte kärlek utan feghet. Kärleken har inte bara en vänlig och öm sida utan också en stark och fast sida. "Kärleken är stark som döden, dess längtan obetvinglig som dödsriket, dess glöd är som eldens glöd, en Herrens låga är den", säger bruden i Höga Visan (8:6).

Jesus har en längtan, "obetvinglig som dödsriket", att rädda alla, också de skriftlärda och fariseerna. När han ser att de håller på att förstöra sig själva och folket, måste han ingripa. Vore det kärlek att låta dem gå i fördärvet?

Jesus håller inte detta tal för att fösvara sig själv, han tänker inte alls på sig själv. Det är kärleken som tvingar honom att tala. Hans tal är ett sista, ett yttersta, ett nästa desperat försök att skakaom fariseerna och rädda dem. "Hur skall ni kunna undgå att dömas till helvetet?" Om han håller detta strafftal är det just för att de skall undgå helvetet.

Jesu gisslande ord står inte i motsats till hans kärlek, de är i stället ett dramatikskt uttryck för hans kärlek. De är ett sätt, i den givna situationen det enda sättet, att ge sitt liv för sina vänner. Någonstans vet han att detta tal kommer att kosta honom livet. Men han ryggar inte tillbaka för denna yttersta kärlek."

Citat från "Som en skatt..." av Wilfred Stinissen. Boken kan beställas HÄR.

2 juli 2017

Tidig söndagsmorgon på Jelöy den 2 juli

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Veckan började i måndags med två officersmöten på Templet i Oslo. Det var avslutningen på Frelsesarmeens kongress.

Kongressmötena har varit välbesökta. Jag har ingen tillförlitlig statistik på antal deltagare, men en kvalificerad gissning är att det var någonstans mellan två och tre tusen personer samlade på huvudmötena.

De övriga veckodagarna har vi mest ägnat oss åt kontorsarbete. Vi börjar ju närma oss slutet för vår vistelse i Norge och det finns mycket att sortera efter fyra års tjänst i landet.

Inom den personlig sfären fick vi ett mejl från yngste sonen som sjösatte sin nya båt. Båten har fått ett något ovanligt namn. Den fick namnet RUT(H) för att hedra mödrarna. Sonens mor heter Rut och svärmor heter Ruth.

Mellansonen med familj kom under veckan hem från semester i Spanien. Eftersom flygplatsen där vi bor blev nerlagd för något år sedan fick jag ta båten över till andra sidan Oslofjorden och hämta hem familjen från Torp flygplats, en halvtimme söder om färjeläget (Bilden: på väg över Oslofjorden).
Nu har sommaren kommit till Jelöy och på lördagen tog vi promenade (5 minuter) ner till stranden. Den närmaste badviken ligger nedanför vårt hus.Närheten till havet kommer jag att sakna.
Nästa vecka åker vi till Vestlandet och ska medverka i Turistkyrkan i Jörpeland.
Men just nu är det söndagsmorgon och snart tid att gå upp till förmiddagsmötet på kåren i Moss. Eller är det kanske sommaruppehåll på söndagsmötena? Det måste jag kolla innan jag går uppför backen till kåren...
Kåren i Moss
Ha en välsignad vecka!
Peter Baronowsky

30 juni 2017

Därför bör kyrkorna satsa på klassisk kristendom

- Från Claphaminstitutets hemsida - 

”När ska kyrkan lyssna på de obekväma rösterna”, undrar krönikören Josefin Holmström i SvD (4/1).  I en välspridd text berättar hon som troende kristen om det smärtsamma beslutet att lämna Svenska kyrkan.

Samtidigt noterar hon med förvåning hur utträdesblanketten på hemsidan berättar om de många aktiviteter och tjänster som Svenska kyrkan arbetar med. Men inte ett ord om kyrkans huvudbudskap – att predika Jesus Kristus, att göra honom känd, älskad och lydd.

”Om man försöker marknadsföra en kyrka som ett museum eller en konsertförening har man redan gett upp”, är hennes slutsats. Liknande slutsats har nu fått stöd i empirisk forskning.

Som av en händelse sammanfattade en grupp kanadensiska forskare i Washington Post samma dag (den 4/1-17) den omfattande studie de genomfört i Kanada över växande och minskade kristna kyrkor. Enligt den hänger teologi och medlemsutveckling intimt samman.

 Konservativa kristna församlingar, som vill gå tillbaka till trons rötter, till Bibeln och återvinna det som alltid varit kristendomens centrum, växte i medlemsantal. Liberala kristna församlingar, som anpassade trosinnehållet till grundtankar i den sekulära samtiden och tonade ner både Bibeln, missionen och övernaturliga inslag, minskade."

Läs mer HÄR

Debatt angående Krubbans förskola i Umeå

Vi tänker inte sluta med bordsbön för att kommunen vill det!
Debattinlägg i Dagen av Kjell Olausson och Lars Beijer

"Låt kristna förskolor få vara på kristen grund – bara de följer lagen!
Vi – enskilda personer, företag, organisationer och kristna förskolor – förväntas att följa de lagar som reglerar hur samhället ska fungera. Detta gäller också kommuner och de politiker och tjänstemän som utövar tillsyn över konfessionella förskolor. Ett aktuellt exempel visar att det kan brista i kommuners kunskap kring denna lagstiftning. Förarbetet till en lag är en stark rättskälla som är till hjälp att tolka ett lagrum. Denna tolkning bör göras på ett mer professionellt sätt.

Undervisning vid en kristen förskola ska vara icke-konfessionell. Kring detta finns ingen tvekan. Utbildning – som är ett vidare begrepp och omfattar själva verksamheten – får dock ha konfessionella inslag. Det är här bristen på förståelse främst förekommer hos kommuner, trots att tydlig definition finns i 1 kap. 7 § skollagen.

I förarbetet till skollagen är det tydligt angivet några moment som kan inrymmas i begreppet konfessionellt inslag.  Bedömningen är att ”Det kan exempelvis röra sig om bordsbön, högläsning av religiösa berättelser eller kyrkobesök”. För de flesta kommuner, politiker och handläggare är detta naturligt, men inte för alla."

Läs mer HÄR.

28 juni 2017

Förlåtelseboken - du kan bli fri!

FÖRLÅTELSEBOKEN - du kan bli fri! - Rut Baronowsky

Boken är på ca 100 sidor och kostar 120:-. Du kan få den direkt hem i brevlådan för 148:- inklusive porto. Skriv till info@rupeba.se och tala om att du vill ha Förlåtelseboken. Glöm inte att skriva din adress. Boken med räkning får du hem till dig.

Rut har i många år undervisat om förlåtelsens betydelse. Både den förlåtelse vi ger ut och den vi tar emot. Under åren har Rut fått många brev från människor som berättar om den hjälp de har fått av den undervisningen.

Då vi nu ger ut Ruts undervisning i bokform är det vår önskan att många fler människor ska få uppleva förlåtelsens frigörande kraft.

På baksidetexten kan vi läsa:
"Den här boken handlar om den kristna grunden till förlåtelse. Den behandlar vårt uppdrag och vår ställning som kristna i denna världen samt vårt behov och vår plikt att både ta emot förlåtelse och att ge ifrån oss förlåtelse till andra.
- I ett avsnitt behandlas skillnaden mellan förlåtelse och förståelse.
- I ett annat avsnitt behandlas det smärtsamma i att se sanningen om sig själv.
- Ett kapitel beskriver skillnaden mellan att flytta gränser och att bekänna synd
- Ett kapitel handlar om skillnaden mellan att bekänna synd och att bekänna sår.
- Slutkapitlet handlar om den frihet som bara Jesus kan ge, han som säger att sanningen ska göra oss fria."


Boken finnes bare på svensk, men det går å bestille den også i Norge. Den koster 120 NOK
+ Postens porto.

25 juni 2017

Tidig söndagsmorgon i Oslo den 25 juni

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Söndagsmorgon och avslutning på Frälsningsarméns kongress i Oslo.
Dagens program ser ut så här:
10.00 Bønnesamling Storsalen OKS
10.30 Møte Storsalen OKS (Sänds direkt i FA-TV)
10.30 Ungdomskongress Plenumsalen OKS
10.30 Barnas kongress Kidslokalet OKS
14.30 Familiemøte Storsalen OKS (Sänds direkt i FA-TV)
17.30 Konsert Regent Hall Songsters Oslo 3. korps
Om du inte kan vara med i Oslo kan du se de två huvudmötena i direktsändning på FA-TV

Kongressen är inne på sin sista dag. Dagarna har varit fyllda av möten = samlingar/gudstjänster. Men samtidigt handlar kongressen till stor del om möten mellan människor.

Jag vet inte hur många människor jag mött och hälsat på. Det kan vara ett drygt hundratal. De flesta möten blir väldigt ytliga, man möts, hälsar och går vidare. Några möten ger också några ögonblick där man kan uppdatera varandra om hur det går i livet. Och så, några få möten, blir verkligen möten på djupet. Man delar det man går och bär på och ber för varandra och kanske till och med gråter tillsammans.

Men kongress  är också fest. Tack för all fantastisk musik! Hornmusik av hög kvalitet, Regent Hall Songsters, Mannssambandet och många, många fler. Tack också för en ovanligt tydlig och utmannde förkunnelse.

Nu dröjer det ett år till nästa kongress i Oslo. Men, vänta nu, jag tror jag har hört talas om att det blir en kongress i Sverige nästa år. Någon gång i april tror jag det var. Skulle inte till och med generalen komma på besök? Ja, vi den tiden har vi ju blivit svenskar igen, så då kanske vi mös då. Det kan ju finnas mycket att uppdatera varandra om.

Men nu är det först en ny arbetsvecka som gäller.
Ha en välsignad vecka!
Peter Baronowsky

24 juni 2017

Kongress i Oslo 22-25 juni

Vad händer idag, lördag?
11.15 Oppstilling til marsj Universitetsplassen
11.30  Kongressmarsj Karl Johansgate
12.00 Konsert med Kongsgata  Oslo S
13.30 Seminarer OKS
15.30 Celebrate Good Times Storsalen OKS
(Se direkt i FA-TV)
     15.30 Barnas kongress Kidslokalet OKS
18.00 Møte Storsalen OKS (Se direkt i FA-TV)
     18.00 Barnas kongress Kidslokalet OKS
21.30 Musikknattiné Storsalen OKS
(Se direkt i FA-TV)
     21.30 Surprise Plenumsalen OKS
(OKS = Oslo Kristne Senter på Kjeller)

23 juni 2017

Kongress i Oslo 22-25 juni 2017

Vad händer idag, fredag?

10.30 Möte for Seniorer - Templet
18.00 Möte i Storsalen OKS** 
     18.00 Barnas kongress - Kidslokalet OKS
     19.30 Ungdsomskongress - Plenumsalen OKS
21.30 Pris Ham med sang - Storsalen OKS**
     21.30 Surprise - Plenumsalen OKS
Möten markerade med ** sänds direkt i FA-TV
(OKS = Oslo Kristne Senter på Kjeller)

Regent Hall Songsters medverkar under kongressen. Läs mer om dem HÄR.

22 juni 2017

Kongress i Oslo 22-25 juni 2017

Vad händer idag torsdag den 22 juni?

13:00-17:00 Bönedag på Templet (basement)
19:00 Kadetternas invigning- och utsändningsmöte på Templet
Seks av kadettene på Frelsesarmeens offiserskole (til høyre på bildet) utnevnes i år til offiserer. De fire andre er halvveis i sin toårige utdanning. Foto: Kristianne Marøy

21 juni 2017

Kongress i Oslo

22-25 juni är det dags för Frelsesarmeens årliga kongress i Oslo. Du kan se hela programmet HÄR.
Parallellt med kongressen inbjuder man också till BARNAS KONGRESS och UNGDOMSKONGRESSEN.

Läs mer om BARNAS KONGRESS HÄR.
Läs mer om UNGDOMSKONGRESSEN HÄR.

20 juni 2017

Frälsningsarmén kongress i Oslo

Välkommen till Frelsesarmeens kongress in Oslo 23-25 juni
Läs mer om kongressen HÄR.

18 juni 2017

Tidig söndagsmorgon i Kristiansund den 18 juni

                                   Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Söndagsmorgon igen. Den här gången vaknar vi upp i Kristiansund. Det ligger på den norska västkusten, ungefär i höjd med Östersund i Sverige.

Vår tid i Norge börjar närma sig sitt slut och den gångna veckan har varit svenskinspirerad för vår del. Vi har till och med sjungit Svenska Nationalsången och Studentsången på svenska.

Förra söndagen talade Rut och jag på Sentraldivisjonens gemenskapsdag på Jelöy. Efter alla festligheter var vi i den svenska kolonin hembjudna till Monica. Monica är frälsningsofficer och kårledare i Fredrikstad. Monica är dessutom dotter till Gunnar och Agneta. Gunnar var slöjdlärare på Jelöy Folkhögskola samtidigt med att vi jobbade där på 80-talet. Agneta var dagmamma till våra två yngsta pojkar.

Då vi skulle börja äta smörgåstårtan (typiskt svenskt, finns inte i Norge) var det någon som stämde upp svenska nationalsången. Det gick faktiskt bra, även om det smög sig in en smula osäkerhet då vi kom till andra versen. De yngre barnen, som är födda och uppvuxna i Norge såg frågande ut då de hörde nationalsången (dom hade väl hört den någon gång då Sverige vunnit en landskamp i fotboll).

I torsdags tog Ida studenten (det heter inte så i Norge) och den firades också med svensk smörgåstårta. Vi har vara 6 mil till gränsen så vi behöver inte vara utan smörgåstårtan. Då var det någon som tog upp den svenska studentsången. Tänk att vi kom ihåg den! Det var ett ställe där det blev lite tyst, men så hittade vi tonen igen och studentsången avslutades lika trosvisst som den började.

Ida är dotter till Hans och Liv-Bente. Hans gick på Bibellinjen på folkhögskolan på 80-talet och Liv-Bente var kursgårdsföreståndarens dotter, och så träffades de....
   Vi har sedan följt varandra genom åren. Hans och Liv-Bente startade tillsammans med Rut och mig en kår i Nacka 1999 och nu har vi blivit grannar igen, denna gång i Moss. Hans är numera rektor på folkhögskolan och Liv-Bente är ledare för Frelsesarmeens gatehospital i Oslo.

Men nu är det söndag och helgen tillbringar vi på kåren i Kristiansund. Igår hade vi bibelstudier på dagen och möte på kvällen. Idag har vi bibelstudium på förmiddagen och gudstjänst på kvällen.

Kristiansund är en av de städer i Norge som blev mest förstörd under andra värlskriget. Du kan läsa mer om det HÄR. Vi räknar inte med att några hus eller murar kommer att falla under vårt besök den här helgen. Jag tog ju inte konetten med med mig.

Då vi är färdiga med kvällsmötet får vi sätta oss på flyget för att resa hem till Jelöy i Moss och förbereda oss på en ny vecka. Det kommer att bli en händelserik vecka med generalsbesök på Frelsesarmeens kongress i Oslo.

Ha en välsignad vecka
Peter Baronowsky