Nordic Choice Hotels

30 okt. 2010

Vägen tillbaka är vägen framåt

I tider av stagnation och tillbakagång kan det vara värt att ta till sig rådet från Uppenbarelseboken "Tänk därför på varifrån du fallit, och omvänd dig och gör dina första gärningar" (Upp 3:5).
Församlingen kan ha lätt att driva iväg från det som var drivkraften för pionjärerna. Vi kan hamna i en situation där vi administrerar någon annans vision.
Då är det viktigt att se sig tillbaka och ställa frågorna: "Vad finns vi till för? Vad vill vi åstadkomma? Vad är vårt uppdrag?" Inom affärsvärlden talar man om att fokusera på kärnverksamheten.
Detta är temat i en debattartikel i Dagen av Biörn Fjärstedt: "Sekulariseringen har drabbat flertalet europeiska kyrkor inte bara utifrån utan även inifrån. I tider av kris är utmaningen att söka sina rottrådar och hitta det bärande. Det gäller även kyrkan."
(Bilden hämtad från freefoto.com)

William bås och Catherine bås

Automatiska översättningsprogram ger inte alltid rättvisa åt de normalt välformulerade ursprungliga texterna. Här kan man lära sig Frälsningsarméns historia översatt med översättningsprogrammet WorldLingo:

"Frälsningsarmén började med försöken av två grundarear, William bås och Catherine bås, att komma med räddning till det fattigt, det hungrigt, hemlösen och det medellöst. I 1865 kallas det etablerade William båset den kristna beskickningen i London, England, som skulle mer sistnämnd, som Frälsningsarmén i 1878. Det känt ändrades till Frälsningsarmén (som synes vid förfråganen av en initial medlem; kristna beskickning beskickning-meddelande kallade ursprungligen organisationen ”en volontärarmé”, och högtalaren klädde med filt att han inte var strängt ”en volontär”) och a quasi-militär framtidsutsikten adopterades.
Som ”fostra av Frälsningsarmén.”, då det William båset blev bekant som generalen, var Catherine bekant, William predikade till det fattigt, och Catherine talade till det förmöget och att nå ekonomisk hjälp för deras fordra arbete. Hon sörjde för också, som var en revolutionär agerar på tiden. Från början som den redan påstods klart i fundamentgärningen av den kristna beskickningen som var den kvinnor, hade de samma rätterna som ska predikas som manar. Tillsammans fungerade kom med båsen tirelessly för att hjälpa andra och ett andligt och praktiskt meddelande av föryngring. Som sagda William, ”uttryckte de tre bäst `- sen' långt in som armén administrerade till ”besegrar och outs”: först soup; understödja, soap; och slutligen, räddning.”,[4]
I året 1880, startade Frälsningsarmén dess arbete i tre andra länder: Australien, Irland och USA Det var inte en representant kommenderar alltid av Frälsningsarmén som startade Frälsningsarmén i ett nytt land. Ibland Salvationists som emigreras till länder och startas Frälsningsarmén i deras nya hemland.
I Australien startade Edward Saunders och den John levrat blod arbetet av Frälsningsarmén utan väntande officiellt avdrag. När den första representanten kommenderar ankommet i Australien, grundar de en grupp av Salvationists som väntar redan dem.
Efter Eliza Shirley och henne hade föräldrar gjort några omvänder i Philadelphia, USA (W. Båset visste om henne som var pröva för att starta arbetet), det William båset, i mars 1880, överförde George Scott Railton, kaptenen Emma Westbrook och sex kvinnasoldater till det mer stora New York området för att upprätta Frälsningsarmén officiellt. Alla kommenderar knäfallit på hamnen på batteriet parkerar i New York City för att ge beröm och tack för deras kassaskåpankomst.
De sju kvinnorna, som medföljde Railton, ses ofta till som ”de sju hallelujahjäntorna.”, ”En jänta” var en slang benämner för en flicka eller en ung kvinna som var ogift. Den inklusive kaptenen Emma Westbrook, som för sju soldater började hennes arbete i Notting kullkår och var på norden skyddar, hennes första posterar, då hon mottog beställer för att gå till New York. ”Nå fram till det frodigt av ha som huvudämne, henne fortsatte i det tjänste- till hennes befordran till härlighet i 1933.”,
De andra sex soldaterna var Alice Coleman, Rachel Evans, Emma Elizabeth Florence Morris, Elizabeth Pearson, prissätter Clara, och Annie Shaw. Dessa kvinnor beskrivas som starka styrkor vars mål var till spridning evangeliet och arbetet av Frälsningsarmén. Därför att utbildningshemmet för kvinnor kommenderar skulle inte öppen kassalåda efter maj, ”utbildningen som de tappra sexna hade, var twenty-six dagar som kastar på det tempestuous atlantiska hav.”, Den hela gruppen som snabbt fortskrida med deras lust för missions- arbete och, började en Frälsningsarmén i Newark, New Jersey i Förenta staterna.
I Februari 1881 var det det Catherine båset, den äldsta dottern av grundaren, som startade samman med Florence Soper och Adelaide Cox arbetet i Frankrike. Därifrån det som är spritt till Schweitz.
Den huvudsakliga Frälsningsarmén omvänder var först alkoholister, knarkare, skökor och andra ”undesirables” av samhälle. Dessa ”undesirables” välkomnades inte in i artigt kristet samhälle, som hjälpte precis båsen för att starta deras egna kyrka. Som ett resultat av det pragmatiska båset att närma sig till departement, dem avgjorde att inte inkludera bruket av sacraments (främst dop och Nattvard) i armén bilda av dyrkan och att tro att många kristen hade kommit att rely på det utåt teckenet av andlig nåd i stället för på nåd sig själv. William och hans fruCatherine bås klädde med filt att mycket av vad som passerades för kristendomen i deras dag var i första hand en efterlevnad av den utåt ritualen. Andra troar av Frälsningsarmén är att dess medlemmar bör fullständigt avstå från att dricka alkohol (Nattvard övas inte), rökaoch att ta olagliga droger, och dobbleri. Dess soldater ha på sig ett enhetligt anpassat till landet som de fungerar in; det enhetligt kan vara vit, grå färg, marin, lisma och är även utformad något liknande a sari i några områden. Någon medlem av allmänheten är välkommen att delta i deras gudstjänstar."

29 okt. 2010

Israel och mellanöstern

Stefan svärd reagerar på sin blogg på en serie blogginlägg som görs av EFK-pastorn Joachim Elsander. Elsander företräder en propalestinsk hållning medan Svärd intar en mer nyanserad hållning. Svärd skriver:
"Jag har under många år varit engagerad i denna debatt. I mitten av nittiotalet fick jag i uppdrag av dåvarande Örebromissionens styrelse att kritiskt granska Bildas, dåvarande Frikyrkliga Studieförbundets verksamhet, bland annat verksamheten i Jerusalem. Jag reste också med Bildas dåvarande styrelse till Jerusalem och mötte organisationens kontakter där. Min slutsats var ett det var en ensidig propalestinsk verksamhet som endast granskade frågorna ur ett palestinskt perspektiv. Jag har även lyft upp den ensidigheten på Diakonias stämma, som präglas av samma ensidighet. Det jag kan rekommendera är Svenska Kyrkans teologiska institut i Jerusalem där Jesper Svartvik är verksam som professor, ett institut som både har haft större kunskaper och mer nyansering i förhållande till de flesta frikyrkliga kopplingar till området. En studieresa i Jerusalem utan att närmare sätta sig in in institutets verksamhet, ger förmodligen en skev bild.
Ska man översätta det i politiska termer ligger den etablerade frikyrkans mellanösternpolitik i linje med Vänsterpartiets. Vänstern är det enda parti som formulerar problemet i mellanöstern som att det är Israel som är det stora problemet. Socialdemokraterna brukar formulera problemet som att det är två parter som är i konflikt medan man från allianspartiernas sida, framförallt brukar betona problemet som att det är militant politisk fundamentalism som framförallt orsakar våldsspiralen i mellanöstern."

Stefan Svärds blogginlägg
Joachim Elsanders blogg

rupebas morgonkoll den 29 oktober

Bara alkoholfri zon hjälper missbrukaren
Patrik Skogsberg skriver i Sändaren - "Tio procent av Sveriges befolkning räknas i dag som alkoholmissbrukare, och det drabbar på ett tragiskt sätt både den enskilde, de anhöriga och övriga samhället. Alkoholmissbruk är nutidens absolut största samhällsproblem.
Men vad är då lösningen? Jo, en av de viktigaste faktorerna för att människor ska komma ut ur missbruk är att det finns alkoholfria zoner, där det erbjuds en nykter gemenskap. Och under de senaste 150 åren har frikyrkan varit denna alkoholfria miljö som har hjälpt tusentals missbrukare tillbaks till ett värdigt liv
."

Religionskritiker ofta främlingsfientliga
Svenska Dagbladet - "I den allmänna debatten har förbundet Humanisterna relaterats till fenomenet religionskritik och främlingsfientlighet. På Svenska Dagbladets Brännpunkt (23/10) har Malin Jonason – som hoppat av från förbundet Humanisterna – jämfört förbundets religionskritik med främlingsfientlighet och intolerans. På DN debatt (11/9) har etikforskaren Elisabeth Gerle länkat förbundet Humanisternas och Sverigedemokraternas renhetsideal om ett enhetssamhälle till varandra."

28 okt. 2010

Kampen mellan ondskan och det goda

Ibland gör sig kampen mellan det onda och det goda synlig på ett fruktansvärt tydligt sätt. I Dagens Nyheter kan vi läsa att femton unga människor sköts till döds på en biltvätt i Norra Mexico.
De femton unga männen gick igenom ett rehabiliteringsprogram för drogmissbrukare på en klinik i staden. I en intervju från BBC international kommenterades händelsen som en del av kriget om droger i Mexico.

Rehabiliterade drogmissbrukare är naturligtvis inte bra för drogmaffian. Dels förlorar man kunder, dels förlorar man personer som kunde ha rekryterat nya drogmissbrukare, dels kanske de rehabiliterade drogmissbrukarna börjar propagera för en drogfri livsstil.
Den enklaste lösningen på det problemet är att man helt enkelt skjuter ihjäl femton unga människor som just börjat sin vandring mot ett människovärdigt liv.
Girigheten har tydligen inga som helst gränser!

rupebas morgonkoll den 28 oktober

Självkritik i Kapstaden
Dagen - "Den ekumeniska rörelsen föddes ur insikten om att kyrkans aktiviteter behövde samordnas under den stora missionsvågen på 1800- och 1900-talen. 1948 grundades Kyrkornas världsråd, KV. Det var befrielserörelsernas tid. Kolonierna blev självständiga och många teologer läste Bibeln med vänsterglasögon. KV kom av många att upplevas som ett fäste för liberalteologi och vänsterretorik.
I det läget uppstod Lausannerörelsen. Här samlades framför allt evangelikala kristna som betonade Bibeln som Guds ord och vikten av att gå "med hela evangeliet till hela människan ihela världen".


Kämpa mot apartheid
Mats Tunehag skriver i Världen idag - "På Lausannekongressen i Kapstaden mötte jag en gammal bekant från Egypten. Han berättade att han i sin ägo har dokument från islamska grupper som beskriver den strategi man har för att genomföra en muslimsk apartheid i Mellanöstern, det ska vara ett område för endast muslimer.
Apartheidregimen är borta men apartheid finns kvar på andra platser och i andra skepnader. Vi måste fortsätta kampen mot detta vare sig det gäller förföljelse av homosexuella i Uganda, det apartheidliknande systemet på Gazaremsan eller den målmedvetna utrensningen av kristna i arabvärlden."

27 okt. 2010

Väskan som sprack

Lite personliga reflektioner mitt i veckan över en sprucken väska.
Rut skulle åka till London till ett internationellt teologiskt symposium och vi behövde en ny resväska. Vi gick vår vana trogen igenom utbudet som fanns på markanden och använde några kvällar i affärer och vägde de olika väskorna. Då man flyger med Ryanair får man bara ha med sig femton kilo incheckad bagage (om man betalar dyrt för det). Och om man bara får ha femton kilo så vill man inte ha en väska som väger sex kilo, för då finns det inte så mycket plats kvar till bagaget.

Till slut hittade vi en på Rimi i Riga som bara vägde fyra kilo och då fanns det vikt till elva kilo bagage. Den köpte vi. Och det gick bra. Ända till Rut kom hem. Då upptäckte vi plötsligt att väskan hade spruckit över hela ena sidan.

Vi åkte tillbaka till Rimi och förklarde att vi tyckte att en resväska som var tillverkad för flygresor skulle klara mer än en resa till London tur och retur. Men eftersom det var lördag fanns det ingen i butiken som hade myndighet att hantera en så stor sak. Så det fylldes i papper och kvittot klistrades fast på rapporten. Butiken behöll den spruckna väskan och vi fick löfte att någon skulle ringa oss på måndag. Men ingen ringde på måndag. Och ingen ringde på tisdag.

På tisdagskvällen var vi tvungna att resa till Stockholm för att undervisa på Officersskolan. Vi fick köpa ännu en väska och då vi kom hem till Riga reste vi tillbaka till Rimi. Kundtjänsten kunde inte göra något åt saken, utan hänvisade oss till flygplatsen där de trodde vi kunde få pengar tillbaka. Vi talade om för kundtjänst att vi hade köpt väskan av dem och de måste väl ta ansvar för de varor som de säljer i affären. Men de gjorde de inte.

Vi var inte helt nöjda med hanteringen så vi bad dem tillkalla sin chef. Chefen kom och hon talade om att affären inte kunde göra något åt den trasiga väskan och hänvisade till flygplatsen. Vi talade om igen att vi hade köpt väskan av dem och inte av flygplatsen. De fick gärna åka till flygplatsen om de ville, men väskan var en sak mellan dem och oss.

Konversationen komplicerades ytterligare genom att ingen i personlaen kunde tala engelska och vår lettiska innhåller inte de ord som behövs för en sådan diskussion. Konversationen fördes genom en ung säkerhetvakt som tillkallats för att översätta vår engelska till lettiska och omvänt. Varje gång han skulle översätta kundtjänstens meddelanden till oss rodnade han förläget. Jag tyckte det såg ut som om han tyckte det var pinsamt att arbeta i en affär där man inte tog ansvar dör de varor man sålde.

Det gick inte så bra med våra förklaringar så jag bestämde mig för att skriva till ledningen för företaget och fråga om detta var deras normala policy. Jag bad även om avdelningschefens namn så att jag kunde hänvisa till henne. Hon skrev ned sitt namn. Men hon var säkert inte så stolt av sitt eget bemötande så hon skrev namnet på ett sätt så att ingen någonsin skulle kunna läsa vad som stod på pappret.

Nu har jag skrivit till ledningen för Rimi. Jag har inte så stora förhoppningar om att få någon rätsida på historien med den spruckna resväskan. Och förresten är det inte så viktigt. Vi har inte kommit till Lettland för att vinna mot Rimis kundtjänst. Det är viktigt att vi lägger våra krafter på rätt saker. Vi har kommit till Lettland för att människor ska bli frälsta, att de frälsta skall växa i sitt lärjungaskap och att vi sedan tillsammans ska sträcka oss ut till de som lider. Det är det som är viktigt, så låt oss inte tappa fokus bara för en sprucken resväsla.

Hur kan ett helt folk plötsligt byta åsikt?

Måndagsreprisen. Inslag på rupeba.se som är minst två år gamla men som fortfarande har aktualitet. Detta inslag publicerades i oktober 2008, innan beslutet togs i Riksdagen.

Äktenskapsfrågan ännu inte avgjord>>
Hägglund: Vi måste hitta en lag som alla är nöjda med>>
Elisabeth Sandlund: Nu krävs en folklig opinion >>
Förändringen har gått fort. På bara några tiotals har ett helt folk bytt åsikt. Det normala i alla tidigare generationer har varit att en familj består av en mamma, en pappa och i många fall även barn. Även om det ofta har varit ensamstående föräldrar, så har familjens grund varit att det har funnits en mamma och en pappa som tillsammans har fått barn som sedan har fått växa upp i familjen. Det har varit helt självklart och naturligt och grunden för vårt samhällsbygge.

Förra veckan i partiledardebatten var det sju partiledare samlade. Sex av dem ser det som självklart att det som varit det naturliga i tidigare generationer är helt förkastligt i dag. Med stor indignation kastar de sig över den sjunde partiledaren och kan inte förstå hur någon kan ha mage att säga emot det som nu blivit självklart: Att det är lika naturligt att en familj kan bestå av två pappor och barn eller två mammor och barn. (De sjunde partiledaren försökte förläget försvara sitt partis position även om han personligen kanske har samma åsikt som de sex övriga partiledarna).

Det kan vara svårt att förstå vilka krafter som ligger bakom en sådan radikal omsvängning i en fråga som alltid betraktats som självklar.

Bengts blogg skriver under rubliken "Argument saknas för könsneutralt äktenskap".

Det finns också många andra intressanta inlägg i frågan som alltför sällan hörs i samhällsdebatten.
Svenska Evangeliska Alliansen (SEA) skriver i sitt upprop: "Bevara äktenskapet mellan man och kvinna"På SEA:s hemsida finns även remissvaren från flera kristna samfnd på förslaget om könsneutrala äktenskap
- Remissvar från EFS
- Remissvar från Pingst
- Remissvar från Katolska kyrkan
- Remissvar från Frälsningsarmén

Claphaminstitutet skriver på sin hemsida: "Bevara äktenskapet för största möjliga lycka"
Utvecklingen går fort nu. Om en kort tid kan oppositionens motion antas av Riksdagen. Efter det får kyrkorna ta ställning till om de verkigen vill ha kvar vigselrätten. Men fram till dess beslutet är taget är det viktigt att de som har en annan uppfattning talar om det.

Flykt från Gud - Jona 1

Kommentar till den dagliga bibelläsningen
"Men Joha steg upp för att fly till Tarsis, bort från Herrens ansikte" (Jona 1:3 FB)

Jona hade fått en kallelse från Gud att resa till Nineve och predika för folket där (vers 2).
Men Jona ville inte lyda och hans olydnad höll på att orsaka katastrof. Inte bara för sig själv, men även för hans reskamrater i båten. Det höll till och med på att orsaka en ännu större katastrof. Om folket i Nineve inte fick höra Guds ord hade det lett till deras undergång.

Vår olydnad till Gud får också konsekvenser.
-För oss själva. Vi förlorar välsignelsen av att leva i Guds vilja.
-För andra. De som Gud sänder oss att betjäna kanske får sitta kvar i sitt mörker och ropa på Gud.

Det är viktigt att både lyssna och lyda.
Vad säger Herren till mig idag?

26 okt. 2010

Är Humanisterna humanister?

Debatten fortsätter i Svenska Dagbladet. Malin Jonasson, f.d. medlem i Humanisterna hoppar av med hänvisning till att Humanisterna inte företräder humanistiska värderingar. Christer Sturmark med flera svarar. Och nu återkommer Malin Jonasson med en replik:
”Privat tro ska respekteras”, menar Christer Sturmark och styrelsen. Men vem behöver respektera en tro man aldrig möter? Om människors tro förvisas till privata rum kan den aldrig kritiseras och dess konsekvenser för andra människor blir inte kända. Erfarenheterna av religiösa grupper som döljer sitt uttryck förskräcker, till exempel församlingen i Knutby. Med ett sådant förhållningssätt ser jag allvarliga risker framför allt för barn i familjer där religiösa uttryck kan få allvarliga konsekvenser. För mig är det tydligt att Humanisterna utgår från att alla religiösa uppfattningar alltid får sådana konsekvenser, eftersom man strävar efter att inga religiösa yttringar ska få förekomma i samhället. Det är en föraktfull och arrogant inställning och den är jag är kritisk till."

"Religion dominerar debatten"

Inför det Brasilianska presidentvalet på söndag har Svenska Dagbladet två artiklar som bägge belyser kristendomens inflytande på politiken.
Pingstkyrkorna växer i Brasilien - "Pingströrelsen vinner allt fler själar i Brasilien. Predikanterna fyller tv-kanalerna och får allt större inflytande i politiken. Inför söndagens presidentval tar bägge kandidaterna nu avstånd från abort."
Religion dominerar debatten - "På söndag hålls den andra omgången i presidentvalet. Striden står mellan socialdemokraten José Serra och Arbetarpartiets Dilma Rousseff, som är president Lula da Silvas utvalda. Det är också hon som leder opinionsmätningarna. I denna valomgång har religionen fått en huvudroll – trots att kyrkan är skild från staten."

rupebas morgonkoll den 27 oktober

Är samvete en lyx som troende kan ägna sig åt privat?
Bengt Malmgren skriver i sn blogg - "Nu ser jag att hela det akademiska artilleriet mobiliseras för att gå emot min, Christina Doctares och Tomas Seidals artikel om samvetsfrihet. I en replik som jag läser på SvD´s webbplats skriver Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet där han vad jag kan se argumenterar för att något substantiellt som man kan kalla samvete och som vi som människor är förpliktigade att följa inte finns. Samvete jämställs med starka känslor eller "sekteristiska övertygelser". En alternativ tolkning skulle vara att han menar att det finns, men att troende människor som hävdar samvetet per automatik diskvalificeras som icke trovärdiga."

Stort mörkertal bland unga hemlösa
Svt rapport - "I Stockholm är fler än var tionde hemlös under 25 år. Men hur många unga vuxna som egentligen är hemlösa i Sverige går inte att veta. Den senaste nationella mätningen av antalet hemlösa i Sverige gjordes 2005. Då fanns 17.800 personer som saknade en fast bostad. Av dem var en fjärdedel under 29 år."

Tillbaka till de viktiga frågorna

Stefan Svärd skriver i Världen idag om fyra grundläggande frågor som knappast fanns med i valrörelsen. Frågor som de politiska partierna inte kan hantera: Etik och moral, generositet och hjälpsamhet, alkohol och droger samt sex.
Svärd skriver:
"Det viktigaste i ett samhälle är de grundläggande värderingarna, etiken och moralen.
Ska en marknadsekonomi fungera behövs tillit och förtroende. Man vågar inte göra affärer och driva företag om vi inte litar på varandra. Hur ökar man detta i ett samhälle? Är inte tillit och förtroende ännu viktigare för ekonomins utveckling än skattesatser och stödsystem? Är inte politiken begränsad när det gäller att öka nivån av tillit och förtroende i ett samhälle?
En annan grundläggande värdering som bär upp ett samhälle är generositet och hjälpsamhet. Det går inte heller att lagstifta om. Vi kan göra en del via politiken och offentliga sektorn. Men ytterst handlar det om folkmoral, att vi hjälper varandra och är generösa med varandra, en sådan grundvärdering blir även avgörande i invandringspolitiken och integrationen av nya svenskar. Det är också en avgörande fråga i förhållandet till de äldre i samhället. Hur ökar vi nivån på generositet och hjälpsamhet? Kan politiken bidra? Kanske en del, men ytterst handlar det om folkmoraliska frågor."

rupebas morgonkoll den 26 oktober

När börjar livet?
Stefan Gustavssons blogg - "Alla människor som lever nu har varit ett befruktat ägg; vår egen existens tog sin början där. Ett embryo tillhör släktet homo sapiens oavsett om det sätts in i livmodern och får utvecklas eller om det kastas bort. Det finns, som jag ser det, ingen annan naturlig gräns för att avgöra när en människa blir till än befruktningen. Från den punkten är det en utvecklingen av den potential som finns i embryot."

Göran Hägg letar efter religionen i Sverige
Hemmets Vän - "Göran Hägg tillhör en av de mera produktiva och mångsidiga populärförfattarna i landet. Böckerna tar upp skiftande ämnen som litteraturhistoria, retorik, politik, författarporträtt och religion. Bland annat har han skrivit en bok om påvemakten under 1.000 år."

rupebas morgonkoll den 25 oktober

Intolerans präglar Humanisterna
Svenska Dagbladet - "I Förbundet Humanisterna finns ett ohöljt förakt för troende människor, och särskilt ett förakt riktat mot muslimer. Humanisterna har stängt in och begränsat humanismen så till den grad att jag efter 14 år i förbundet inte längre känner igen mig och därför lämnar det, skriver Malin Jonason." Läs också i Dagen

Upplyftande självkritik
Dagen - Från Lausannekonferensen i Sydafrika - "Under morgonen har Chris Wright talat. Det var ett städjobb, kan man säga. Eller en boxningsmatch där Wright avhöll sig från rallarsvingar, men med raka jabbar slog hål på en evangelikal självbild som inte alltid är hälsosam.
- Det största hindret för att nå ut med evangeliet är Guds eget folk, misslyckandet hos det folk som han redan har försonat. Vi klagar på hur världen ser ut i stället för att se till hur vi själva beter oss."

25 okt. 2010

Efter Lausannekonferensen i Kapstaden

Lausannekonferensen i Kapstaden är nu slut. Det är den tredje stora Lausannakonferensen. Den första hölls i Lausanne 1974 och där antogs Lausannedeklarationen som har varit ett tydligt rättesnöre för evangelikala kristna över hela värllden. Därefter följdes Lausannkonferensen upp med en konferens i Manilla 1989 där man antog Manillamanifestet.
Nu då den tredje Lausannekonferensen är avslutad är frågan vilket inflytande den kommer ha på den kristna världen.
Mats Tunehag reflekterar över detta i Världen idag och skriver:  "Lausannedeklarationen har blivit en vägvisare för kristna över hela världen. Och denna globala rörelse har växt exponentiellt sedan dess och fortsätter så. Lausanne och evangelikala kyrkor har i detta en av sina största utmaningar framför sig – att utrusta kristna till vardagstjänst."

"Till den Herre vi älskar"

Lausannekonferensen i Kapstaden antog ett nytt dokument som kompletterar de två tidigare: Lausannedeklarationen och Manillamanifestet. Dokumentet har fått namnet "Till den Herre vi älskar" och innehåller följande delar:
1. Vi älskar Gud för att han först har älskat oss.
2. Vi älskar den levande Guden
3. Vi älskar Gud, Fadern.
4. Vi älskar Gud, Sonen.
5. Vi älskar Gud, den helige Ande.
6. Vi älskar Guds ord.
7. Vi älskar Guds värld.
8. Vi älskar Guds evangelium.
9. Vi älskar Guds folk.
10. Vi älskar Guds mission.
 Dagen

Allt är inte relativt

Det sägs så ofta "Allt är ju relativt", så att till slut finns det risk att vi börjar tro att det är sant. Men det är inte sant. Allt är inte relativt.
Relativismen har blivit en av vår tids folksjukdomar. Man gömmer sig bakom uttrycket för att man inte vill, eller inte orkar, ta ställning.
Förr talade man om rätt och fel, men nu ser det ut som det inte längre finns något allmängiltigt rätt eller fel. Allting är lika rätt - eller lika fel. "Det som känns rätt för dig är säkert rätt för dig, men för mig känns det mer rätt att göra så här."Jesus säger att "Sanningen ska göra er fria." Men om vi inte erkänner att det finns någon sanning, så är vi ju inte fria, enligt Jesus. Eller om vi anser att sanningen är relativ, så kan vi på sin höjd bli relativt fria, och vem vill vara relativt fri?
Jesus vill att vi ska veta att vi är frälsta av nåd. Med relativismen kan vi möjligen vara relativt säkra på att vi är relativt frälsta av relativ nåd.
Bibeln lär att Gud förlåter oss från all synd. Vem vill ha en relativ förlåtelse, eller ca 25 procent förlåtelse?
Stefan Gustavsson skriver i sin bok "Kristen på goda grunder; om sanning i en tid av tvivel", att det är tre saker som bidragit till relativismens framväxt:
1/ Den sociologiska utvecklingen. Vi har gått från ett enhetssamhälle till ett pluralistiskt samhälle där många ideologier lever sida vid sida.
2/ Den filosofiska utvecklingen. Upplysningstänkandet satte människan som alltings mått. Man tänkte sig att det alltid kommer att finnas kunskap att utvinna, som människan inte känner till. Därmed blir all mänsklig kunskap relativ.
3/ Den teologiska utvecklingen. Synen på Bibelns uppenbarelse har förändrats. Genom liberalteologin har synen på Bibeln förändrats från att ha varit "Guds ord till människan" till att bli "människors ord om Gud."
Så långt Stefan Gustavsson.
Men då relativismen säger att "Allt är relativt", så gör man en logisk motsägelse. Man säger att det finns något som är absolut sant och det är att allt är relativt. Men om det finns något som är absolut sant, så kan allt inte vara relativt.
Ytterst sett är relativismen ett angrepp på Jesu anspråk och suveränitet. Om det inte finns något som är absolut rätt eller fel, då kan vi ju inte göra fel. Och om vi inte kan göra fel så behöver vi heller ingen förlåtelse. Och om vi inte behöver förlåtelse så dog ju Jesus på korset helt i onödan.

Detta var det femte inlägget i bloggserien om strömningar i nutida kristet tänkande.
Måndagsreprisen. Inslag som publicerats på rupeba.se för två år sedan men som fortfarande är relevanta. (Från oktober 2008)

/PB

24 okt. 2010

Evangelikaler har mycket att skämmas över

Från Lausannekonerensen i Kapstaden
Chris Wright, avgående ordförande i "Lausanne Theology wrking group" kom med dagens frimodigaste uttalande: Evangelikaler över hela jorden har mycket att skämmas för....vi behöver en andra reformation. Dr. Wright pekade på de tre avgudarna som är förförande till och med för evangelikala kristna:
-att avguda kraft och stolthet
-att avguda popularitet och framgång
-att avguda rikedom och girighet
Läs mer på den engelska sidan 
Dagen

23 okt. 2010

Rätten till abort och samvetsfrihet

I en artikel i Svenska Dagbladet reagerar
företrädare för bland annat Vårdförbundet och RFSU mot EU:s beslut om samvetsfrihet för vårdpersonal då det gäller bland annat aborter.
De skriver: 
"Tillgång till säkra aborter är en hälso- och rättighetsfråga. Det handlar om att rädda kvinnors och barns hälsa och liv. 358000 kvinnor dog i samband med graviditet, förlossning och osäkra aborter år 2008."
Artikelförfattarna hävdar att abort är en rättighetsfråga. Ja, men för vem? I varje fall inte för barnet som är på väg att födas. Och man skriver vidare att det handlar om att rädda kvinnors och barns hälsa och liv. Jag håller med om att detta är ett stort problem. Men jag undrar på vilket sätt aborter befrämjar barns hälsa och liv? Det gäller i varje fall inte de miljoner barns liv som aldrig fick födas.

Här kan du läsa artikeln i Svenska Dagbladet.

Söndagsmorgon den 24 oktober

Liten veckokrönika ur mitt personliga perpektiv.
Söndagsmorgon igen! Veckan som gått har varit intensiv. Jag har tidigare skrivit om barnvälsignelse och ledardagar i "Mitt i veckan".

Onsdag och torsdag hade Rut och jag undervisning på officersskolan i Stockholm. Det är en fantastiskt fin grupp kadetter som går utbildningen just nu (nästan lika fin som den lettiska gruppen).
Vi undervisade om ledarskap och en av studieböckerna var en av John Maxwells böcker. Maxwell menar att ledarskap huvudsakligen handlar om inflytande, och inflytande kan man utöva till och med om man inte har en formell maktposition.

Ett tydligt exempel på inflytande utan formell ledarposition är Claphaminstitutet. Jag deltog i Claphaminstitutets styrelsemöte på torsdagskvällen. Institutet har ett antal medlemmar, "fellows", som skriver tidningsartiklar som publiceras i många olika svenska tidningar. Det handlar om att påverka, ha inflytande, i den allmänna opinionsbildningen och vara med att forma de värderingar som råder i samhället.

Ett annat exempel på inflytande utan formell position är den här hemsidan, rupeba.se. För några år sedan såg vi tydligt att dagens värderingar i stor utsträckning formades på "nätet". Till och med kristna ungdomar formas ofta mer av värderingarna som dominerar på nätet, än av det som undervisas i kyrkorna. Vi upplevde en kallelse att finnas med i det stora "mediebruset" och stå upp för kristen tro och kristna värderingar. Vi vill ha inflytande! Hela idén med att finnas med på nätet är att man vill säga något till omvärlden. Vi vill vara både uppbyggande och opinionsbildande.

Allt vad vi skriver har till syfte att vara uppbyggande och opinionsbildande och ibland till och med upplysande och underhållande. Till och med de artiklar som vi inte skrivit själva har det syftet. Själva urvalet är opinionsbildande.

Så en liten varning till alla som läser detta: Vi är inte neutrala. Vi har ett budskap. Vi vill påverka. Vi vill ha inflytande över hur du tänker. Det vill i och för sig även alla andra medier som TV, radio, tidningar även om de kanske helst inte vill tala om det.

En stor "bonus" då vi är i Stockholm är att vi brukar kunna träffa yngste sonen och hans familj under några timmar. Sonen får ursäkta, men den allra viktigaste personen brukar vara sonens dotter, som är vårt näst yngsta barnbarn.

Efter några intensiva dagar i Stockholm är vi nu tillbaka hemma i Riga och kastar oss över våra stora aktuella projekt:
-Officersskolan, som snart har varit igång i två månader
-Barnens hus, som vi bygger i "slumområdet" Sarkani.
-Vårt sociala center som vi bygger upp för de fattiga i Riga.
-Utdelningen av matpaket under den kommande vintern.
-Ombyggnaden av vårt stora hus i Riga där vi har Högkvarter, bostäder och Riga första kår.
-Det stora tjugoårsjubileet av Frälsningsarméns återkomst till Lettland efter ockupationen.

Dessutom håller vi på med utvecklingssamtal med alla ledare och mötesbesök på alla kårer och utposter.

Sammanfattningsvis är vi tacksamma för allt stort som Gud gör i Lettland just nu, och att vi får finnas med någonstans i det som Han gör.

Nu är det snart dags att få på förmiddagsgudstjänsten på Riga 1.

Ha en välsignad vecka
Peter Baronowsky

21 okt. 2010

rupebas morgonkoll den 22 oktober

Försvara demokratin mot maktmissbruket
Stanley Sjöberg skriver i Hemmets Vän - "Bibeln varnar inför den period som riskerar att framträda i vår tid, när makten koncentreras globalt och världsekonomin med blixtsnabb kommunikation sammanför alla nationer under en totalitär ledare, nämligen Antikrist. Ingen ska få köpa eller sälja utan att vara registrerad och ha fått ett personnummer på handen eller i pannan. Oliktänkande kommer att drabbas av hårda konsekvenser. Ännu en gång blir judarna och de troende kristna föremål för hat och diskriminering.
Därför är det viktigt att vara politiskt medveten och försvara demokratin, bevaka alla försök till maktmissbruk och tendenser till tankesystem som påminner om historiens diktatursystem."  


Hizbollah antas å forberede ny krigsrunde mot Israel
Idag.no skriver - "Man mener at den militante islamske bevegelsen Hizbollah i Libanon forbereder en ny runde med krig mot Israel. Ifølge deres leder, Hassan Nasrallah, har organisasjonen økt sin beholdning av raketter til 40.000 enheter, sammenlignet med 13.000 i løpet av krigen mot Israel i 2006, da Hizbollah skjøt 4000 raketter mot Israel."

 

SEA lanserar riksdagsinitiativ mot dödshjälp

Den kristna människosynen har viktiga bidrag att ge till debatten om livshjälp eller dödshjälp. Samtidigt är synen på den enskilda människans status och värde avgörande för hur en kultur utvecklas. I Sverige känns det som om vi just nu står och balanserar på en knivsegg i människovärdesfrågan. Det finns positiva signaler, som Europarådets färska beslut att sjukvårdspersonal måste ha rätt att slippa delta i handlingar som strider mot deras samvete. Samtidigt hörs oroande röster som vill att sjukvården aktivt ska tillåtas döda gamla och sjuka patienter. Dessa röster kan inte tillåtas segra.
Sjukvårdens uppgift ska fortsatt vara att bota, lindra och trösta. Numera finns en väl utvecklad vård i livets slutskede, och de flesta myndigheter bedriver idag en aktiv suicidprevention. Det vore oacceptabelt om sjukvården på alla instanser i samhället istället aktivt skulle ta människors liv.
Idéskriften "Ecce homo - Se människan!" visar detta och därför ger vi i SEA den till alla 349 ledamöter i den nyvalda riksdagen. Utdelningen sker i dag, i samband med allmänna motionstiden då riksdagsledamöterna lägger fram nya förslag till beslut i riksdagen.
"Ecce homo - Se människan!", som är skriven av Per Ewert, fil. mag. och Fellow vid den kristna tankesmedjan Claphaminstitutet, belyser människovärdet utifrån fyra viktiga ämnesområden: Dödshjälp eller livshjälp, stamcellsforskning och kloning, fosterdiagnostik samt abort. Dessa är ämnen som är av yttersta vikt inom den medicinska etiken och är en indikator för hur ett samhälle ser på människovärdet.
Kristen tro har ett unikt perspektiv på människan som skapad till Guds avbild och ger en grund för ett verkligt människovärde; just det värde som nu steg för steg nedmonteras i ett allt mer sekulariserat Sverige.
STEFAN GUSTAVSSON
Generalsekreterare
Svenska Evangeliska Alliansen

Från Svenska Evangeliska Alliansens nyhetsbrev.Du kan beställa nyhetsbrevet på SEA:s hemsida.

Samvetsfrihetens står på spel

De tre läkarna Christina Doctare, Bengt Malmgren och Tomas Seidal, Fellows vid Claphaminstitutet, skriver idag på SvD Brännpunkt om Europarådets beslut om samvetsfrihet.
"I resolutionens fjärde paragraf slås fast att medlemsstaterna dels ska försäkra tillgång till vård och hälsa, dels upprätthålla respekt för tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet för vårdpersonal. Man föreslår därför att medlemsstaterna tar fram sakliga och klara riktlinjer som garanterar samvetsfrihet.
Vad betyder detta för Sverige? Gruppledaren för de svenska representanterna i Europarådets parlament, Göran Lindblad (M), säger i en kommentar (Världen idag 101011) att det inte behöver betyda någonting. Många resolutioner struntar man ju i, så varför ska man bry sig om den här? menar han. Det är naturligtvis anmärkningsvärt. Även om Lindblad röstade emot resolutionens ändringar från det ursprungliga förslaget, förefaller hans synpunkt märklig, ungefär: parlamentet röstade inte som jag ville och då kan beslutet ignoreras."

Mitt i veckan - vecka 42

Förra veckan slutade med en dagsresa till Daugavpils där Rut och jag medverkade i mötet på Frälsningsarmén. Jag talade om Frälsningsarméns uppdrag i Lettland:
1/ Att människor ska bli frälsta. Guds vilja är att alla människor ska bli frälsta (1 Tim 2:4). Det är ännu inte uppfyllt i Lettland. Därför har vi ett uppdrag att utföra. Vi vill se det hända som Gud vill.
2/ Att göra alla folk till lärjungar (Matt 28:19). Det var det uppdraget gav sina första lärjungar, och uppdraget kvarstår.
3/ Att sträcka sig ut till dem som har det svårt. Jesus säger att vad vi har gjort mot en av de minsta har vi också gjort mot Honom. (Matt 25:45)

 I tisdags hade vi samling för alla ledare i Frälsningsarmén i Lettland. Den här terminen fokuserar vi på Socialt arbete i vårt tredelade uppdrag: Frälsning, Lärjungaskap, socialt arbete. Kårledaren på Riga 2 höll ett föredrag om arbetet med missbrukare på kåren. Han berättade att ca femtio personer hade blivit befriade från missbruk och att man just nu har 18 rekryter och 17 soldater på kåren. Nästan alla, inklusive kårledare har ett mångårigt missbruk bakom sig.

Just nu är Rut och jag i Stockholm och undervisar två dagar på Officersskolan i Ågesta. Ämnet är ledarskap. Ikväll ska jag även hinna med ett sammanträde med Claphaminstitutets styrelse i Riksdagshuset.

/Peter Baronowsky

rupebas morgonkoll den 21 oktober

Guds folk behöver mer av Anden
"Jag blev glad och välsignad då jag läste om Nationellt nätverk för väckelsekristendom, det nystartade forumet för att stärka det karismatiska (Världen idag 6 oktober). Jag håller helt med om att det behövs ”en stark andevåg”. Den helige Ande är en viktig del som skänker liv och vitalitet i vår kristenhet i dag 2010."
Världen idag  Rolf Ekvall, Frälsningssoldat i Västerås

Frälsningsarmén i Visby förstärks
helagotland.se - "I samband med söndagens gudstjänst välkomnade Frälsningsarmén i Visby två nya soldater: Mikael Mellin och Jonas Larsson-Grönström.
Kårledaren Kjell Karlsten, förklarade kort Frälsningsarméns idé och uppdrag att förkunna de glada budskapet om Guds kärlek och att möta mänskliga behov i Jesus namn."

20 okt. 2010

Rapport från Kapstaden

Rapport från Lausannekonferensen i Kapstaden på engelska:
The second full day of the Cape Town 2010 Congress focused on the role of the Church in the ministry of reconciliation--between people of different economic status, between people of different ethnic and racial backgrounds, and of women and men with God's creation. Read more>>

"De otroendes rop på blod och eld"

Ann Heberlein kommenterar i en krönika i Kyrkans Tidning en ny bok av Göra Hägg med titeln "Gud i Sverige". Hon skriver: "Hägg har dessutom ett tydligt ärende, nämligen att kritisera Svenska kyrkans, enligt honom, diffusa teologi och hållningslöshet. Hägg vill ha tuffare tag i kyrkan."
Heberlein funderar över hur det kan komma sig att de som står utanför kyrkan har så starka uppfattningar om hur de inom kyrkan borde vara och citerar en recension av boken:  "Per Svensson, kulturjournalisten som skrivit en bok om Luther, ägnar sig åt självrannsakan i en recension av Häggs bok. Svensson funderar över hur det kommer sig att det är just icketroende, som han själv och Göran Hägg, som vurmar för ”mer hardcore i religionen”. ”Vad är det vi längtar efter?"

Det verkar som om världen utanför kyrkan har tröttnat på en kyrka med "diffus teologi och hållningslöshet", och att man längtar efter en kyrka som vågar stå för den tro som man bekänner i trosbekännelser och andra dokument.  

- Jag tror att Gud många gånger har samma längtan.
/PB

Lausannedeklarationen

Lausannerörelsens tredje världskonferens håller nu på i Kapstaden. Den första hölls i Lausanne och den andra i Manilla. Lausannerörelsen samlar evangelikala kristna över hela världen kring ett dokument som formulerar och definierar evangelikal kristen tro.
Du kan läsa alla trosartiklarna på svenska här>>

rupebas morgonkoll den 20 oktober

Jan Björklund - ett ljus i höstmörkret
Bert Stålhammar skriver i Hemmets Vän: - "Folkpartiets Jan Björklund har kört över Skolverkets läroplansförslag där man jämställer alla de stora religionerna och lyfter fram kristendomens särställning för vårt land i mer än 1000 år.
Kristendomen har faktiskt betytt mer för Sverige än hinduismen säger han med viss ironi. Varpå naturligtvis prästsonen i någon sorts ständigt fadersuppror påpekar att Ramadan är lika viktig för svenskarna som julen.
Nu kan vi bara hoppas att Kristdemokraterna också vågar hävda kristendomens betydelse för Sverige. Kanske till och med en och annan biskop och missionsföreståndare vågar sig ut i det okända icke politiskt korrekta landskapet och i skydd av majoren Björklund hävdar kristendomens betydelse för Sverige."


Religionerna ­ är inga virus
Annika Borg skriver i Svenska Dagbladet: - "Nu har regeringen med Jan Björklund (FP) i spetsen satt ned foten gentemot Skolverket. Begreppsförvirringen hos kritikerna består och bitvis är förgrovningen av den senaste tidens debatt (som att detta skulle gå SD:s ärenden) bisarr. Men chansen har i alla fall ökat för att uppväxande generationer, oavsett ursprung, ska kunna begripa vad de ser, hör och läser i den – i vid mening – kristna kultursfär där de lever och har eller skapar sina rötter."

19 okt. 2010

Stora förhoppningar på Lausannekonferensen i Sydafrika

Nu har den börjat! Den tredje Lausannekonferensen om Världsevangelisation. I söndagskväll startade konferensen med multimedia, musik och dans. Den välkomnar 4.000 delegater till Afrika.
Billy Graham skriver i ett brev som lästes upp på konferensen "Världen må ha förändrats - men Guds kärlek förblir densamma."
En stor missräkning är naturligtvis att Kinas delegation vägrades utresetillstånd, förmodligen som ett resultat av att Nobelpriset delades ut till en regimkritiker.
Den som förstår engelska kan följa med vad som händer på konferensen på konferensens hemsida. www.lausanne.org


Dagen skriver - "Kapstaden. Knappt 4 000 evangelikaler samlas i Kapstaden för att uppdatera sin missionsstrategi. Men vad betyder det för gräsrötterna? Kapstaden 2010 förknippas just nu inte med fotbolls VM - utan med Lausannekonferensen."

rupebas morgonkoll den 19 oktober

Frälsis breddar musiken Nu svänger en gospelkör
Sydöstran - "KARLSKRONA Det svängde hos Frälsningsarmén på söndagseftermiddagen.
Gospelkören Bliss gav konsert ihop med pianist, gitarr och trummor.
Kören har vuxna sångare, övervägande kvinnor, men den är en avknoppning av Frälsningsarméns sångstunder med barn.
De mammor som kom till sångstunderna ville sjunga själva och önskade särskilt gospel. Så för fyra år sedan bildades Gospel Bliss."


En stark jazzdebutant
Sundsvalls Tidning - "Trombonisten Thomas Hultén är för mig ett helt nytt namn. Han började spela trombon vid 10 års ålder och spelade i Frälsningsarmén i hemstaden Katrineholm. Efter studier vid Göteborgs Musikhögskola har han spelat i diverse sammanhang som storband/symfoniorkestrar i Sverige och Norge.
1997 flyttade han till Houston, Texas, och i USA har han framträtt med storheter som Ray Charles, Tony Bennett, Dave Brubeck, Natalie Cole och många fler. Vid sidan av spelandet jobbar han som trombonlärare vid Houston Baptist University och the Houston Community College.
Här på sin debutplatta är han omgiven av en radda fantastiska, men för mig okända, musiker plus stråkensemble. Hultén är en briljant trombonist med stor fet och fyllig ton och en sagolik teknik som för tankarna till bortgångna kollegor som Carl Fontana och Frank Rosolino."

Thomas Hultén
Slide Side
(Prophone/Naxos)

18 okt. 2010

Kan man sjunga lovsång då grunden för livet vacklar?

Måndagsreprisen - inslag som publicerats på rupeba.se för två år sedan men som fortfarande har aktualitet - (tidigare publiserat i oktober 2008)
Man kan ju tycka att det är lite dålig timing att tala om lovsång då dagens tidningsrubriker handlar om att tusentals anställda på Volvo varslas om uppsägning, börserna världen över befinner sig i "fritt fall", många människor blir ruinerade och måste lämna sina hus.

I söndagens psaltarpsalm står det "Allt är jubel och sång." (Ps 65:14). Då vi ser på livet runt omkring oss, mitt ibland oss och inom oss finns det mycket som pekar i en helt annan riktning än lovsång.

Men lovsång är något som inte är beroende av mina omständigheter, utan har sitt fäste någonstans utanför mig och mina omständigheter.

Min gamla mamma hittade alltid något att tacka för. Först tackade hon Gud för att hon kunde gå och handla själv. Då hon inte längre kunde göra det, tackade hon för att hon kunde gå och handla med sin rullator. Då hon inte längre kunde göra det, tackade hon för att det fanns människor som gick och handlade åt henne. Hon tackade Gud för att hon inte hade ont. Och då hon senare fick ont, tackade hon Gud för att hon inte hade mer ont. Nu är hon hemma hos Herren och håller säkert på samma sak som hon höll på med hela livet här nere på jorden: sjunga lovsång till Gud.

Jag förringar inte smärtan. Jag förringar inte hopplösheten som kommer över oss då vi får varsel om uppsägning tillsammans med tusentals andra som ska konkurrera om de lediga jobb som nästan inte finns längre. Jag förringar inte den bottenlösa förtvivlan då någon måste lämna sitt hus och hem för att det inte finns pengar så det räcker att betala amorteringarna med.

Men då hela grunden för min tillvaro vacklar är det viktigt att kunna fästa sin uppmärksamhet på något som inte vacklar. Även om det ser ut som om mycket omkring oss och i våra liv håller på att gå sönder, får vi fokusera på Gud som är densamme i dag, i går och i framtiden. Lovsång är en överlevnadsstrategi. Det är nödvändigt för vår mentala hälsa att kunna lyfta blicken från vårt mörker till honom som bara är ljus. Vi har behov för att "vila" våra tankar hos Gud. Jesus säger att vi får komma till honom då vi har tunga bördor att bära. Han vill ge oss vila för vår själ. (Matt 11:28-29)

Jesus upplevde en sina mörkaste stunder i livet under den sista måltiden med lärjungarna. Han visste att en av hans egna hade förrått honom. Efter måltiden skulle de gå ut till Getsemane där Jesus skulle gripas och senare torteras och avrättas. Jesus visste allt detta. Berättelsen om måltiden avslutas med orden "När de hade sjungit lovsången, gick de ut till Olivberget"(Matt 26:30). Man kunde kanske tycka att det fanns dagar som varit lämpligare att sjunga lovsånger än just före lidandet och döden. Men nej, det fanns ingen lämpligare dag.

De flesta lärjungarna fick senare följa sin mästare i martyrdöden. Det berättas i Apostlagärningarna kap.12 om då Paulus och Silas blev pryglade och sedan kastade i fängelse. Man kan kanske förvänta att de beklagade sig för varandra, talade om hur ont de hade och hur det kunde sluta så illa, det som hade börjat så bra. Men det verkar som om dom glömde bort att de skulle beklaga sig. I stället står det:

"Vid midnatt höll Paulus och Silas bön och sjöng lovsånger till Gud, och de andra fångarna hörde på. Plötsligt kom ett kraftigt jordskalv, så att fängelset skakades i sina grundvalar. I detsamma sprang alla dörrar upp och bojorna föll av dem alla"

Det finns kraft i lovsången. Jag kan tänka mig att vi kan uppleva det på samma sätt. Vi kan vara fångade av vår oro och fruktan för vad som skall komma. Känslan kan vara så stark att den lamslår oss och slår oss i bojor. Lovsången kan öppna nya perspektiv. I lovsången kan vi få uppleva att fängelset som håller våra tankar och vårt känsloliv fångna skakas i sin grundvalar och att kedjorna som håller oss fast faller av.

Vi kanske inte alltid kan få uppleva att lovsången, som med Paulus och Silas, tar bort problemen och förändrar situationen. Men lovsången förändrar kanske oss så att vi på ett bättre sätt kan möta situationen.

Då verkligheten börjar vackla runt omkring oss och allt börjar gå fel väg - då är det dags att börja sjunga lovsånger. För Gud är alltid värd vår lovsång, oavsett hur jag upplever mig själv och mitt liv.

Eller som dom sjöng i den gamla sången som beskriver besvärliga tider. I refrängen återkommer man ständigt till lovsången:
"När världsriken vacklar och störtar i grus och allt mot förgängelse går.
O, då är det gott att ha grundat sitt hus på klippan som evigt består.
Jesus minfräslningsklippa
saliga verklighet
I skiftande öden, i livet, i döden
är han min rättfärdighet"
(Frälsningsarméns sångbok 586)

rupebas morgonkoll - 18 oktober

Här finns vårt lands nya kyrkor och församlingar
Dagen - "Pionjärprojekt, nystartade grupper som är ett försök att få igång en levande kristen verksamhet, finns över hela Sverige.
Dagen har försökt kartlägga det som sker
utifrån de olika samfunden som ingår i det ekumeniska nätverket för församlings­grundande arbete i Sverige, och som startats under de senaste fem–sex åren."


Ät mindre och ät rätt!
Stanley Sjöberg skriver i Hemmets Vän - "Det är viktigt att studera Bibelns hälsoregler och följa dem så långt det är möjligt. Många av oss borde fundera över vad sabbaten innebär, att ha en dag i veckan för vila och andlig stillhet.
Vi borde studera uppmaningarna att varje år ha några fastedagar som är både andligt och fysiskt renande. Vi borde se hur väl tränad profeten Elia var när han sprang snabbare än hästarna ned för Karmel. Jesus gick till fots och det innebar mycket fysisk motion."

16 okt. 2010

Söndagsmorgon i Riga den 17 oktober

Liten veckokrönika ur mitt personliga perspektiv.
Ännu en vecka börjar närma sig sitt slut. Första delen av veckan handlade mycket om husköp. Om du missat det kan du läsa det på mitt-i-veckan. Hur det gick till slut? Jo, det gick bra vi fick "Landbook"-registreringen i  fredags.
I onsdags talade jag på Riga 2. Det var fullsatt som vanligt. Kårledaren talade om att man hade tagit upp sju nya rekryter de senaste tre veckorna.
Några minuter före mötet frågade kårledaren, som skulle tolka mig till ryska, vad jag skulle tala om. Jag talade om för honom att jag tänkte tala om att livet är meningslöst. Han såg litet besviken ut. Han såg nästan ut som om han hade hoppats att jag skulle tala om att livet var meningsfullt. Jag berättade för den förvånade kårledaren att Bibeln säger alltid sanningen, livet är meningslöst - om inte Gud fanns.
Bibelversen jag utgick ifrån var Predikaren 1:2. Den säger, fritt översatt från min engelska Bibel, som jag predikade från:
"Meningslöst! Meningslöst! Absolut meningslöst! Allt är meningslöst."

I min predikan talade jag om meningen med livet. Jag berättade om en händelse jag varit med om tidigare i veckan. Vi åkte en längre bilresa, jag och två passagerare. Vi skulle sitta i bilen flera timmar för att åka och genomföra en affärstransaktion. Kvinnan som satt vid min sida, Jag vet inte om hon är kristen, berättade om en begravning som hon varit med om veckan före. En manlig släkting hade dött och vid begravningskaffet frågade prästen om det var någon som ville säga något gott om den avlidne. Till slut var det en som reste sig och sa något väldigt kort om mannen. Det tyckte min medpassagerare var så sorgligt och hon slutade berättelsen med orden "Och ändå hade han levt ett gott liv."
Efter en stunds tystnad i bilen frågade jag henne. "Du talade om ett gott liv. Hur skulle du definiera ett gott liv?" Hon svarade något om att ha goda relationer. Jag frågade även den andra medpassageraren om hennes definition. Sedan var det tyst i bilen ganska länge, kanske en halvtimme. Då kom frågan till mig från kvinnan som berättat om begravningen: "Och hur skulle du definiera ett gott liv?"

Då började jag berätta om hur jag såg på ett gott liv. Ett gott liv måste ha en mening. Man måste ha något att tro på och vara passionerad för. Man måste ha en drivkraft som verkligen är värd att leva för. Ja, kanske till och med värd att dö för. Livskvalitet är att förstå varför vi är här på jorden och vad som är vår uppgift att utföra medan vi är här på jorden. Livskvalitet är att betyda något för att andra människor, att sätta "avtyck" hos andra. Livskavlitet är att tro på Gud. Vi är skapade att tro på Gud och det kommer att finnas ett stort hål inne i os innan vi har lärt känna Gud.
Här tror jag min medpassagerare fick torka bort en tår i ögat, eller också fick hon just då något i ögat.
Jag fortsatte att berätta att flera undersökningar visar att troende människor lever längre och är friskare än människor som inte är troende. För har man något att leva för är det inte ovanligt att man gör det längre. Lever alltså.
Jag berättade också hur meningslöst, i mina ögon, som ett liv är utan Gud. Man föds hjälplös och tandlös och är i behov av blöjor. Sedan är det några år som man försöker skaffa sig så mycket som möjligt av allt möjligt. Sen blir man igen tandlös och hjälplös och behöver blöjor och sedan är allt slut. Jag har svårt att hitta meningen om livet bara har det att erbjuda.

Veckans höjdpunkt var i alla fall att Rut kom tillbaka! Efter nio dagar på olika konferenser i London kom hon äntligen tillbaka till mig på torsdagskvällen! Du kan läsa om hennes förehavanden i London i förra veckans Söndagsmorgon.

Fredagen var full av sammanträden. Jag hann även med att vara gästtalare på Rigas Rotary-klubb, där jag berättade om vad som händer i Frälsningsarmén i Lettland just nu.

Lördagen var en helt ledig dag för Rut och mig. I alla fall i kalendern. Men helt lediga var vi ju ändå inte. Det var en del saker som måste förberedas: mötet idag på morgonen i Daugavpils, vår serie med personalutvecklingssamtal som börjar på måndag, ledardagen på tisdag då vi samlar alla vår ledare inom Frälsningsarmén i Lettland, två dagars föreläsningar på officersskolan i Stockholm onsdag och torsdag och några andra sammanträden som vi ska vara med på medan vi är i Stockholm: styrelsen för Claphaminstitutet, styrelsen för Baltiska Barnfonden samt planeringsmöte med CS. Men bortsett från det var vi helt lediga på lördagen. (Hoppsan, det där lät nästan som klagan. Förlåt, det var inte meningen. Jag lever ett mycket meningsfullt liv och jag tackar Gud för varje dag jag får vara med).

Nu är det söndagsmorgon och det blir som sagt tidig avfärd från Riga. Rut och jag ska ha mötet i Daugavpils (3,5 timmars bilresa från Riga). Och då vi kommer hem från Daugavpils är det inte mycket kvar av den här veckan. Och sedan kommer det förmodligen en ny vecka.

Jag önskar att det ska bli en välsignad vecka för dig.
Peter Baronowsky

Min affärsidé...

"Låt världens affärsverksamheter ta hand om sig själva....min affärsverksamhet är att få världen frälst. Om det innebär att vävstolarna stannar, fabrikerna stängs och skeppen slutar segla. Låt det bli så. När vi har fått alla frälsta kan de starta igen, och vi kommer att kunna utföra samma arbete på halvtid. Resten av tiden kan vi använda till att älska varandra och tillbe Gud"
(William Booth i The War Cry den 20 december 1884)

För mina bröders skull

En cowboy, som just flyttat från Wyoming från Texas, kommer in på en bar och beställer tre muggar öl.

Han sätter sig ned i baren och dricker en liten skvätt från var och en av muggarna i taget. Då de är slut går han fram och beställer tre nya muggar öl.

Bartendern kommer fram till mannen och säger: "Du vet en mugg öl blir snart avslagen efter att jag hällt upp den. Det skulle smaka bättre för dig om du beställde en i taget".

Mannen svarade: "Du förstår, jag har två bröder. En i Arizona och en i Colorado. Då vi flyttade från Texas lovade vi varandra att vi skulle dricka på detta sätt för att komma ihåg de dagar då vi drack tillsammans. Så jag dricker en öl för var och en av mina bröder och en för mig själv."

Bartendern höll med om att detta var en fin tradition och lämnar det med det.

Mannen kommer sedan regelbundet till baren och varje gång dricker han på samma sätt. Han beställer tre muggar och dricker dem i tur och ordning,

En dag då han kommer in beställer han bara två muggar. Alla stamgästerna märker detta och det blir tyst i lokalen. När mannen kommer tillbaka till baren för att få den andra omgången med två muggar, säger bartendern: "Jag vill inte störa i din sorg, men jag vill verkligen beklaga din förlust."

Mannen ser först lite förbryllad ut, sedan ljusnar ansiktsuttrycket och han ler, "Oh, allt är bara fint med mig", förklarar han, "det är bara det att jag och min fru har gått med i Frälsningsarmén och har slutat dricka."

"Men det har inte påverkat mina bröder."

Från FSAOF hemsida (Former Salvation Army Officers Fellowship)

14 okt. 2010

rupebas morognkoll den 15 oktober

Lärarfackets ordförande vill ge kristendomen särställning i skolan
Dagen, Svenska Dagbladet - "Utbildningsminister Jan Björklund (FP) meddelade tidigare i veckan att kristendomen ska behålla sin särställning inom ämnet religionskunskap. Nu får han medhåll av Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner."

Avdragsrätt för ideella gåvor med i budgeten
Kyrkans Tidning - "Från 2012 planerar regeringen att införa en avdragsrätt för gåvor till ideella aktörer ”som bedriver hjälpverksamhet”. Det framgår av budgetpropositionen, som presenterades i går. Förslaget om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer har länge varit en hjärtefråga för kristdemokraterna.
– Det här är en viktig signal till det ideella Sverige. Fram tills i dag har Sverige varit det enda landet inom EU utan en ideell avdragsrätt i någon form, kommenterar Mikael Oscarsson, riksdagsman och näringspolitisk talesperson för KD."

Mitt i veckan - 14 oktober

Personliga reflektioner någonstans mitt i veckan.
Den här veckan har vi köpt hus i Lettland. Vi har länge haft planer och bett till Gud om möjligheten att skapa ett "Barnens hus" i Sarkani till nytta och glädje för barnen som i många fall lever under vidriga förhållanden.
Vi hade hittat huset och säljaren och vi (Frälsningsarmén) var överens om köpet.
Vi skrev, tillsammans med säljaren, under ett flera sidor långt kontrakt författat av advokat och mäklare. Därefter måste  vi skynda oss till kommunalhuset i den kommunen där huset ligger, en och en halv timmes körning från Riga, för att lämna in kontraktet före klockan sex, för att det skulle kunna behandlas på sammanträdet tre dagar senare. Hade vi missat tiden klockan sex hade det tagit ytterligare fyra veckor innan kommunen hade just detta slag av sammanträde.
Kommunens funktion i detta sammanhang var att fatta beslut om de skulle utnjyttja sin förköpsrätt att köpa huset. Det gjorde de inte, vilket alla visste från början eftersom kommunen har nog med problem redan utan att köpa det gamla huset.
Efter en vecka kunde vi åka till kommunalhuset och hämta ut kommunens beslut att inte köpa huset. Med det dokumenten kunde vi åka till "Notars", någon form av juridiskt ombud som har certifikat att intyga att allt står rätt till. Där måste både säljare och vi visa pass för att visa att vi verkligen var vi, ytterligare papper skulle skrivas på och allt såg ut att gå bra. Efter att de flesta papperen var påskrivna så ringer jag till vår ekonomiavdelning och ber dem sätta över pengarna till säljarens konto och trodde då i min enfald att allt var klart.
Men sen utbröt en diskussion. Hur kan säljaren verkligen veta att vi har skickat pengaren? Säljaren har en annan bank än vi och pengarna kommer inte in på säljarens konto förrän dagen efter den är skickad från vår bank.
Jag föreslår att vi skulle kunna lösa detta genom att vår bokförare faxade över en kopia från datorn på transaktionen som just genomförts. Men det visade sig inte räcka eftersom en sådan kopia inte hade bankens officiella stämpel.
Vi måste alltså gå till vår bank för att få ett kvitto med stämpel på att pengarna var skickade från vårt konto till det konto i säljarens bank som stod i kontraktet.
Ännu ett problem dök upp. Vår bank hade inget bankkontor i den staden. Vi, det vill säga jag mäklaren och tolken, fick åka tre mil till en annan stad, där vi fick övertyga personalen om att jag behövde ett kvitto på en transaktion som var genomförd idag. Efter uppvisande av köpekontrakt, med summa och kontonummer, och efter att jag bevisat att jag var jag, fick vi ganska smärtfritt fram det nödvändiga kvittot. Därefter kunde vi återvända till den första staden där säljaren och säljarens fru satt i bilen på en parkeringsplats och väntade.
Efter att vi klarat av mellanhavandena med säljaren måste vi gå vidare till nästa myndighet: "Landbook"-myndigheten. Det är en myndighet som registrerar nya ägare och vad huset ska användas till i "Landbook". Det är Lettlands motsvarighet till lagfart i svenska systemet.
Där lämnade vi in alla papper med alla stämplar och fick betala avgift för att vi fick lämna in papperen. Jag glömde säga att vi förstås fick betala en ganska stor avgift även hos "Notars" tidigare.
Idag, om allt går väl, får vi skicka vårt ombud, som vi har registrerat hos "Notars", och gett honom myndighet att hämta ut lanbook-papperen i vårt namn. Han får åka  till "Landbook"-avdelningen och hämta ut vår "Landbook".
Det kanske är lika komplicerat att köpa hus i Sverige, men det märker vi inte. Vi måste inte personligen visa oss hos ett antal olika myndigheter i olika städer för att kunna genomföra köpet.
Men nu är det klart.....
.....om vårt ombud verkligen får papperen idag, eller om det är något mer som behöver tilläggas till handlingarna. Förresten här är huset:

rupebas morgonkoll - 14 oktober

Kampen för diktatur
Mats Tunehag skriver i Världen idag - "Det finns en kamp för diktatur i Europa. Just det – för diktatur. Nu talar vi inte om islamister eller vänster- och högerextremister. Nej, socialdemokraten och riksdagsledamoten Carina Hägg går i täten genom sitt förslag att åsiktsregistrera de som vill använda sig av den grundläggande mänskliga rättigheten samvetsfrihet. Hon har fört denna fråga till Europarådet och där fanns tyvärr alltför många anhängare. Lyckligtvis förlorade Hägg, men marginalen var oroväckande liten: 56 mot, 51 för.
Detta sker samtidigt som den norska Nobel­kommittén för en gångs skull inte gör sig till åtlöje. Förra årets magplask med Obama kan nu läggas åt sidan. I år går Nobels fredspris till den kinesiske frihetskämpen Liu Xiabo. Hans åsikter har registrerats av den kinesiska regimen och han har straffats för ”fel” åsikter."

Kyrkoherde: Vi har fortfarande kvar ett system med statskyrka
Dagen - "År 2000 gick kyrkan och staten skilda vägar. Eller gjorde de verkligen det? Nej, menar kyrkoheden Per Kristiansson som hävdar att lagen reglerar både teologiska och organisatoriska aspekter. - Statskyrkosystemet är kvar, säger han men får mothugg av kyrkostyrelsen."

13 okt. 2010

rupebas morgonkoll - 13 oktober

SD-hatet har gått för långt
Carin Stenström skriver i Världen idag - "I fråga om Sverige­demo­kraternas inträde i riksdagen har media och etablerade politiker inte uppträtt korrekt, inte fördömt våld och mötessabotage, inte försvarat yttrandefriheten, inte respekterat valresultatet. En enda riksdagsledamot, centerpartisten Staffan Danielsson, har öppet haft modet att förklara att han kommer att hälsa på och samtala med de valda kollegerna i Sverigedemokraterna. Det är illa ställt när det krävs civilkurage för en sådan självklarhet.
Det är ett bedrövligt skådespel som pågår. Å ena sidan driver man hotkampanjer för att skrämma politiker att gå in i uppdrag på kommunal nivå, å andra sidan rapporterar man med förtjusning när skrämseltaktiken lyckas, att ”ännu en sverigedemokrat hoppar av”


SD och Humanisterna mot samma mål
Dagen - "Både Sverigedemokraterna och Humanisterna stöder sina argument på förlegad forskning. Det är en av slutsatserna i den nya boken "Farlig förenkling - religion och politik utifrån Sverigedemokraterna och Humanisterna", Bokförlaget Nya Doxa, 2010. Författare är Elisabeth Gerle, etikforskare vid Svenska kyrkans forskningsenhet och adjungerad professor i etik, särskilt mänskliga rättigheter, vid Uppsala universitet."
Debatt artikeln är skrivean av  Ivar Gustafsson, Maare Tamm, Bengt Malmgren Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet

12 okt. 2010

rupebas morgonkoll - 12 oktober

Valet, yttrandefriheten och demokration och SD
Från Krister blogg, Gluefox, läs och begrunda - "Idag skall vi tala om valet, yttrandefriheten, demokratin och toleransen. Och också – hu så hemskt – om Sverigedemokraterna.
Jag ber om ursäkt ifall jag kommer att göra mina läsare upprörda eller ledsna eller arga. Men jag kan inte annat än skriva det jag tror vara rätt och riktigt (huruvida det är politiskt korrekt eller ej, intresserar mig föga). Blir du arg, tar du avstånd från mig – ja då får det väl bli så. Jag kan inte göra avkall på det jag uppfattar som varande viktigt och sant. Och relevant."


Ny kristen tv-kanal sände i förra veckan
Dagen - "En ny kristen tv-kanal är på väg att etablera sig i Sverige. Premiären skedde förra veckan.
Vision Norge har funnits som tv-kanal i sju år och har sänt kristna program sju dagar i veckan. Nu är målet att starta ett dotterbolag - Vision Norden - som ska sända program på svenska."

11 okt. 2010

Internationellt Symposium om Teologi och Etik

Rapport från Frälsningsarmén Internationella Symposium om Teologi och Etik. Se på den engelska sidan.

rupebas morgonkoll - 11 oktober

Bara viss politik anses vara okej
Göran Skytte skriver i Svenska Dagbladet - "Det finns krafter i debatten som menar att religionen ska reduceras till ”en privatsak” utanför samhället. Mot denna bakgrund är det av godo när kyrkfolk lägger sig i samhälls- debatten. Det är viktigt att Bibelns budskap inte förpassas till något undangömt privatreligiöst hörn av tillvaron.
Några av vår tids mest älskade präster, jag tänker på Martin Luther King och Desmond Tutu, var kolossalt aktiva i politiska frågor. Det är till exempel både rätt och riktigt att i predikstolen kritisera främlingsfientlighet.
Men att driva politik från predikstolen kan också leda fel. Den samhällsengagerade prästen kan bli en trångsynt partipräst. Partiet och den politiska ideologin kan bli viktigare än Evangeliet. Jag tycker mig se sådant på en del håll."


Vi behöver en ny strategi!
Stanley Sjöberg skriver i Hemmets Vän - "I Sverige har vi Pingströrelsen, EFK, Trosrörelsen och Oasrörelsen utöver tio, femton andra etablerade kyrkor och samfund. Dessutom finns i vår tid en mångfald olikheter utifrån musikaliska stilar och andliga företeelser.
Det som händer i USA, sker en tid senare också här. Därför kan det vara av intresse att uppmärksamma den senaste "vågen" av kristen ungdomskultur. Det är en rörelse som ytligt sett påminner om 1970-talets period med Jesusfolket." 

10 okt. 2010

Kristendomen ska prioriteras i skolan

Svenska Dagbladet skriver att regeringen kör över skolverket i fråga om kristendomens plats i religionsundervisningen. Skolverket menar att alla fem stora religioner ska ha samma utrymme, medan regeringen hävdar att kristendomen ska ha en särställning, därför att det är omöjligt att förstå vårt lands historia och kultur utan att ha kunskap om kristendomen.
Då regeringen förordar något så självklart så höjs flera röster till försvar  för alla religioners lika plats i skolan. De flesta av dessa röster vill nog helst inte ha någon religion alls.
En av dem som höjer sin röst mot regeringens förslag är Lars Ohly som citeras i Svenska Dagbladet:
"Vänsterpartiledaren Lars Ohly gillar Skolverkets ursprungliga förslag till ny kursplan. Han tycker att Jan Björklunds argumentation om att ge en viss religion en särställning "haltar" i dagens sekulära samhälle."
Om man ska vara konsekvent i Lars Ohlys argumentation kan man lika gärna ifrågasätta:
-Varför ska barnen i skolan lära sig mer om svenska blommor och växter än om växterna och blommorna i Chile? De Chilenska blommorna och växterna är väl lika viktiga som de svenska?
-Varför ska barnen i skolan lära sig mer om floderna och landskapen i Sverige än om Kinas floder och geografiska indelning? De Kinesiska floderna och landskapen är väl lika viktiga som de svenska?
-Varför ska barnen i Sverige lära sig mer om karl den tolvte och svensk historia än om Indiens historia? Svensk historia är väl inte viktigare än Indiens historia?
-Varför ska barnen i skolan lära sig mer om svenska språket än om finska språket? Svenska språket är väl inte viktigare än den finska språket?

9 okt. 2010

Finanskrisen i ett eskatologiskt perspektiv

Måndagsreprisen - inslag som publicerats på rupeba.se för två år sedan men som fortfarande har aktualitet - (tidigare publiserat i oktober 2008)
Eskatologi kan man definiera som "Läran om de yttersta tingen". Jag beklagar att det inte finns något bra, enklare ord på svenska. I Norge säger man "endetiden". Försök att översätta det till svenska den som kan.

Man brukar säga att om man ropar "Vargen kommer!" tillräckligt många gånger utan att någon varg kommer, så kommer ingen att reagera då man ropar "Vargen kommer!" då vargen kommer på riktigt.

Så många gånger har det blivit sagt att "nu kommer Jesus tillbaka", att det finns risk att ingen längre reagerar för förkunnelsen om den sista tiden.

Låt mig ändå ge några reflektioner om förhållandet mellan det som händer nu och de eskatologiska profetierna i Bibeln. Jag påstår inte att det jag skriver är profetiskt eller att det bygger på en uppenbarelse. Det är helt enkelt mina reflektioner över nutidshändelserna i förhållande till min förståelse av Bibeln. (Källor: Dagens Nyheter, Rapport, Jesu undervisning i evangelierna, Paulus brev, Uppenbarelseboken, Daniels bok)

Ett nytt handelssystemDet handelssystem som förekommer på jorden under den sista tiden bygger för första gången inte på pengar, mynt eller sedlar. I stället för pengar använder man ett penninglöst system som bygger på en sifferkombination (Upp 13:16-18). Att ansluta sig till det handelssystemet innebär också att underkasta sig en världshärskare.

Utan att vara alltför spekulativ vill jag påstå att vi är den första generation på jorden sedan Bibeln skrevs som lever i en tid då detta är tekniskt möjligt. Vi lever alla med plastkorten som bygger på en sifferkombination som är igenkännbar över hela jorden. Stoppar jag in mitt kort i en automat i Tokyo eller Johannesburg, så fungerar det lika bra där som hemma i Stockholm. Det enda problemet med plastkort är att man kan tappa bort dem. Då säger detta bibelställe att märket med sifferkombinationen ska finnas på högra handen eller i pannan. Det finns redan i dag teknik för att sätta in ett chips i handen eller i pannan som registrerar betalningen då jag kommer i närheten av avläsningapparaten. De som inte underkastat sig världshärskaren kommer inte att kunna köpa och sälja.

Världshärskare
Den sista tiden kommer även att kännetecknas av en diktator som behärskar hela jorden. Han kommer först att träda fram som en räddare i en stor ekonomisk kris, där hela jorden ropar efter en "frälsare" för att rädda världsekonomin från ett totalt sammanbrott. Många talar i dag om att den pågående krisen bara kan lösas globalt. Flera länder talar om att ta över makten över bankerna och betalningssystemen.

Maktcentrum EuropaI Bibelns beskrivning av den sista tiden så ligger maktcentrum i Europa och inte i USA som vi har vant oss att se som den dominerande ekonomin.

Pansarklädda krigsmaskiner
Då Bibeln beskriver krigsmaskinerna i den sista tiden får jag intrycket att det som Johannes såg profetiskt i sin framtidssyn var saker som han inte visste vad det var. Jag kan tänka att vi även här är den första generationen där beskrivningarna motsvarar den verkighet vi dagligen ser i TV. Bepansrade krisgsmaskiner som far fram med en öronbedövande ljudnivå och som sprutar ut eld och svavel. (Upp 9:17)

Hur ska man agera som kristen i den sista tiden?
Det påstås att man frågade Martin Luther vad han skulle göra i dag om han visste att Jesus skulle komma tillbaka i morgon. Han svarade då: "Plantera ett träd." Det handlar om att inte sätta sig ned och resignera utan att fortsätta att vittna om Jesus, fortsätta att hjälpa människor som har det svårt, fortsätta att plantera och verka för det som är uppbyggande.

Då Jesus talar om den sista tiden talar han om accelerande naturkatastrofer och hungersnöd. Men den sista tiden är inte förskräckelsens tid för de kristna utan Jesus säger att "När allt detta börjar, så räta på er och lyft era huvuden, ty er befrielse närmar sig" (Luk 21:17)

peppebaron

Två och ett halvt år med rupeba.se

Det var två och ett halvt år sedan vi öppnade sajten rupeba.se, den 1 april 2008. Sedan dess har sidan uppdaterats dagligen och varje dag besöker ett stort antal människor vår hemsida. Bilden ovan visar "recent visitors",  "aktuella besökare" och varifrån besökarna kommer.
En normal vecka har hemsidan ca 1.800 besökare. Det vill säga att så många gånger klickar någon in på någon av våra sidor.
Idag finns följande fast inslag på sidan:
  • Dagens andakt på svenska, norska och engelska (varje dag)
  • Mini-kommentar till den dagliga bibelläsningen från GT och NT (varje dag)
  • Aktuella inslag om samhället och kristenheten (varje dag)
  • rupebas morgonkoll - aktuellt från nyhets- och bloggvärlden (varje vardag)
  • Söndagsmorgon - veckokrönika med personlig touch (varje söndag)
  • "Lördagsgodis" - något att le åt och kanske till och med skratta åt (varje lördag)
  • Måndagsreprisen - två år gamla inlägg på rupeba.se som fortfarande har aktualitet (varje måndag)
  • Mitt i veckan - liten mitt-i veckan-krönika (onsdag eller torsdag)
  • Engelska sidan (nytt inlägg 1-2 gånger i veckan)
  • Norska sidan (nytt inlägg 1-2 gånger i veckan)
Sedan finns det förstår mycket annat att läsa i högerspalten och i vänsterspalten. Dessutom kan man skriva i gästboken eller i bönerummet.

Vårt mål är att vara en röst för klassisk kristendom mitt i mediebruset som omger oss, en röst som ropar i öknen.
Det som gör att vi fortsätter är att vi vet att ni finns därute någonstans som läser vad vi skriver, förkunnar och berättar om. (Om vi inte hade några läsare skulle vi försöka hitta andra vägar att sprida vårt budskap på).

8 okt. 2010

Europarådets beslut igår kväll ger svensk sjukvårdspersonal samvetsfrihet

Från Ja till Livets hemsida - "Som en blixt från klar himmel, via en abortliberal motion, via en ännu mer abortliberal rapport till beslut av en mycket välkommen resolution, som garanterar samvetsfriheten för all personal i svensk sjukvård. Den oväntade vändningen, där tillägg efter tillägg till slut gjorde att rapportförfattaren röstade emot sin egen text, kommer göra det lättare för vårdpersonal att bland annat vägra medverka till selektiva aborter pga kön eller funktionshinder."       Läs sammanfattningen på Europarådets hemsida..

Dagen - Europarådet säger ja till samvetsfrihet i vården
Världen idag - Europarådet stöder samvetsfrihet 

Här finns den ursprungliga rapporten, vilken allstå övergavs helt och
hållet, varvid nya tillägg som förespråkade samvetsfrihet istället röstades igenom:
http://assembly.coe.int/Documents/WorkingDocs/Doc10/EDOC12347.pdf

rupebas morognkoll - 8 oktober

Nekad att ställa frågor och nedtystad av publiken Kyrkans Tidning - "Humanisternas ordförande Christer Sturmark rasar efter ett samtal i Uppsala kring Elisabeth Gerles bok Farlig förenkling.
Det var under en samtalskväll i Uppsala i går kring Elisabeth Gerles bok Farlig förenkling, där hon jämför Humanisternas och Sverigedemokraternas budskap, som Sturmark enligt sin blogg nekades att korrigera det han ansåg var felaktiga påståenden av Elisabeth Gerle."



Pingstvän ny minister i Reinfeldts regering
Dagen - "Pingstvännen Stefan Attefall blir ny kyrkominister. Det var en av nyheterna när Fredrik Reinfeldt i dag presenterade sin nya regering. - Jag förstår kyrkornas roll och har ett engagemang för dess vikt, säger han om varför han är en bra person för den posten."

7 okt. 2010

Får samvetet rum i politiken?

I förbindelse med Europarådets behandling av ett lagförslag som begränsar vårdpersonalens rätt att avstå från vissa behandlingar har flera artiklar publicerats till försvar mot samvetsfriheten.
I Expressen skriver Ander Löfström:  "Ett nytt förslag från Europarådet kan tvinga vårdpersonal att utföra aborter mot sin vilja, skriver läkaren Anders Löfström.
I årets riksdagsval röstade 95 procent av väljarna på partier som bekänner sig till ett multikulturellt och pluralistiskt samhälle. För detta ska vi förstås vara tacksamma. Desto mer överraskande, då, att representanter för samma partier utan protester tycks vara beredda att rösta igenom ett förslag i Europarådet som inte bara ökar likriktningen inom sjukvården - utan också innebär rent åsiktsförtryck.
Den 7 oktober tar Europarådets parlamentariska församling ställning till ett förslag om att begränsa läkares rätt att av samvetsskäl vägra genomföra aborter."

 I Världen idag skriver Tomas Seidal, Christina Doctare och Suleyman Wannes -
"Samvetsfriheten har länge haft en svag roll inom svensk sjukvård, även om den i praktiken fått ett visst utrymme. Just denna frihet är i dagarna uppe till debatt i Europarådet.
Detta med anledning av en motion som skrevs 2008 med den svenska riksdagsledamoten Carina Hägg (S) som första undertecknare (Doc 11757). Motionen uttrycker ”djup oro” över att samvetsbetänkligheter, baserade på moralisk, filosofisk eller religiös övertygelse, tenderar att bli vanligare. Särskilt bekymrade är undertecknarna över att så sker inom området ”reproductive health care”. I sammanhanget syftas främst på legala aborter."



Ja till Livets hemsida skriver:
Idag stryper Europarådet samvetsfriheten?
Idag röstar Europarådet om att inskränka vårdpersonals av Europakonventionen givna samvetsrättigheter. Läs en debattartikel av läkaren Anders Löfström i Expressen, ytterligare en av Tomas Seidal m fl samt en av Johan Holmdahl.
Själva rapporten hittar du här, vilket tidningen Världen idag skrivit om här och här.
Välartikulerad kritik mot konsekvenserna ges här.