Liten veckokrönika ur mitt personliga perspektiv.
Ännu en vecka börjar närma sig sitt slut. Första delen av veckan handlade mycket om husköp. Om du missat det kan du läsa det på mitt-i-veckan. Hur det gick till slut? Jo, det gick bra vi fick "Landbook"-registreringen i fredags.I onsdags talade jag på Riga 2. Det var fullsatt som vanligt. Kårledaren talade om att man hade tagit upp sju nya rekryter de senaste tre veckorna.
Några minuter före mötet frågade kårledaren, som skulle tolka mig till ryska, vad jag skulle tala om. Jag talade om för honom att jag tänkte tala om att livet är meningslöst. Han såg litet besviken ut. Han såg nästan ut som om han hade hoppats att jag skulle tala om att livet var meningsfullt. Jag berättade för den förvånade kårledaren att Bibeln säger alltid sanningen, livet är meningslöst - om inte Gud fanns.
Bibelversen jag utgick ifrån var Predikaren 1:2. Den säger, fritt översatt från min engelska Bibel, som jag predikade från:
"Meningslöst! Meningslöst! Absolut meningslöst! Allt är meningslöst."
I min predikan talade jag om meningen med livet. Jag berättade om en händelse jag varit med om tidigare i veckan. Vi åkte en längre bilresa, jag och två passagerare. Vi skulle sitta i bilen flera timmar för att åka och genomföra en affärstransaktion. Kvinnan som satt vid min sida, Jag vet inte om hon är kristen, berättade om en begravning som hon varit med om veckan före. En manlig släkting hade dött och vid begravningskaffet frågade prästen om det var någon som ville säga något gott om den avlidne. Till slut var det en som reste sig och sa något väldigt kort om mannen. Det tyckte min medpassagerare var så sorgligt och hon slutade berättelsen med orden "Och ändå hade han levt ett gott liv."
Efter en stunds tystnad i bilen frågade jag henne. "Du talade om ett gott liv. Hur skulle du definiera ett gott liv?" Hon svarade något om att ha goda relationer. Jag frågade även den andra medpassageraren om hennes definition. Sedan var det tyst i bilen ganska länge, kanske en halvtimme. Då kom frågan till mig från kvinnan som berättat om begravningen: "Och hur skulle du definiera ett gott liv?"
Då började jag berätta om hur jag såg på ett gott liv. Ett gott liv måste ha en mening. Man måste ha något att tro på och vara passionerad för. Man måste ha en drivkraft som verkligen är värd att leva för. Ja, kanske till och med värd att dö för. Livskvalitet är att förstå varför vi är här på jorden och vad som är vår uppgift att utföra medan vi är här på jorden. Livskvalitet är att betyda något för att andra människor, att sätta "avtyck" hos andra. Livskavlitet är att tro på Gud. Vi är skapade att tro på Gud och det kommer att finnas ett stort hål inne i os innan vi har lärt känna Gud.
Här tror jag min medpassagerare fick torka bort en tår i ögat, eller också fick hon just då något i ögat.
Jag fortsatte att berätta att flera undersökningar visar att troende människor lever längre och är friskare än människor som inte är troende. För har man något att leva för är det inte ovanligt att man gör det längre. Lever alltså.
Jag berättade också hur meningslöst, i mina ögon, som ett liv är utan Gud. Man föds hjälplös och tandlös och är i behov av blöjor. Sedan är det några år som man försöker skaffa sig så mycket som möjligt av allt möjligt. Sen blir man igen tandlös och hjälplös och behöver blöjor och sedan är allt slut. Jag har svårt att hitta meningen om livet bara har det att erbjuda.
Veckans höjdpunkt var i alla fall att Rut kom tillbaka! Efter nio dagar på olika konferenser i London kom hon äntligen tillbaka till mig på torsdagskvällen! Du kan läsa om hennes förehavanden i London i förra veckans Söndagsmorgon.
Fredagen var full av sammanträden. Jag hann även med att vara gästtalare på Rigas Rotary-klubb, där jag berättade om vad som händer i Frälsningsarmén i Lettland just nu.
Lördagen var en helt ledig dag för Rut och mig. I alla fall i kalendern. Men helt lediga var vi ju ändå inte. Det var en del saker som måste förberedas: mötet idag på morgonen i Daugavpils, vår serie med personalutvecklingssamtal som börjar på måndag, ledardagen på tisdag då vi samlar alla vår ledare inom Frälsningsarmén i Lettland, två dagars föreläsningar på officersskolan i Stockholm onsdag och torsdag och några andra sammanträden som vi ska vara med på medan vi är i Stockholm: styrelsen för Claphaminstitutet, styrelsen för Baltiska Barnfonden samt planeringsmöte med CS. Men bortsett från det var vi helt lediga på lördagen. (Hoppsan, det där lät nästan som klagan. Förlåt, det var inte meningen. Jag lever ett mycket meningsfullt liv och jag tackar Gud för varje dag jag får vara med).
Nu är det söndagsmorgon och det blir som sagt tidig avfärd från Riga. Rut och jag ska ha mötet i Daugavpils (3,5 timmars bilresa från Riga). Och då vi kommer hem från Daugavpils är det inte mycket kvar av den här veckan. Och sedan kommer det förmodligen en ny vecka.
Jag önskar att det ska bli en välsignad vecka för dig.
Peter Baronowsky
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar