22 aug. 2019

Vittnesbördet: ”Jag var som en suput och storrökare”

När Owe Carlsson var sex år gammal hörde han under en predikan i Filadelfia hemma på Öckerö en röst inom sig som sa: "Owe när du har vuxit upp så ska du bli min tjänare. Du kommer att stå i den där talarstolen och predika."
– Vem är det som talar till mig? frågade jag. När vi skulle gå hem ville jag säga det till mamma och pappa, men tyckte det var löjligt, berättar Owe.
Efter skolan var Owe ute på sjön och fiskade några år, men var ständigt sjösjuk och tog istället jobb på ett lastfartyg. Det tog honom till Amerika som 15-åring....


...I början av 1960 var det en stor väckelse på Hönö och Owe gick med kompisarna på mötena.
– Vi gick dit för att kolla på tjejerna och se vad det var för något som hände. Det var den stora grejen.
Den 31 januari 1960 predikade George Davidson och Owe rökte fortfarande.
 Owe satt på läktaren i Missionskyrkan och lyssnade på George.
– Han predikade rakt in i mitt liv och jag har aldrig varit så arg på en predikant. Men samtidigt var jag gripen.
– Jag hade sagt nej till Jesus så många gånger förut. När jag gick ut i vestibulen och tog min ytterrock hörde jag en röst inom mig som sa: "Owe, nu ska du lyssna till mig. Detta är ditt sista tillfälle, nu kallar jag dig för sista gången".
Det var samma röst som han hört som sexåring. Owe funderade på om livet var slut och om han skulle dö.
– Jag var bara 20 år och jag blev rädd. Är det så allvarligt?
Han hängde tillbaka ytterrocken och gick jag in i kyrkan igen...


Läs mer här: http://www.inblick.se/livsberattelser/2019/08/15/jag-var-som-en-suput-och-storrokare


Dagens Andakt 22 augusti



Herren har tänkt på oss och välsignar, han välsignar Israels släkt, han välsignar Arons släkt. Han välsignar dem som fruktar honom, både mäktiga och ringa.” (Ps 115:12-13)

Vi bara ser på varandra, och säger BONUS, - när Gud gör det där lilla extra, som han är en sådan specialist på. Som till exempel när vi fullständigt uttröttade efter många, långa arbetsdagar, äntligen skulle få lite semester. Vi skulle flyga långt, och beredde oss på att våra kroppar skulle stelna av att sitta stilla och inklämda under många timmar. När vi äntligen, efter en lång väntan får gå ombord på planet, möter den långe mannen bakom disken oss med ordet: Är det Rut och Peter? Förvånade över att han tilltalar oss med förnamn svarar vi ja. Då säger han glatt: Ni har blivit uppgraderade till Business Class. Vi bara ser på varandra, denna gång med tårar i ögonen, och säger BONUS! – eller rättare sagt – Guds välsignelse igen! – Nu blev vi behandlade som kungar, vi fick breda fåtöljer, personlig uppassning och mat och dryck på danskt porslin. 
Gud vet alltid vad vi behöver. Ibland överraskar han oss på ett förunderligt sätt. Då bara vet vi att det är han. Han känner oss vid namn och vet i detalj hur han bäst kan visa sin personliga omsorg om oss.
BÖN
Tack Herre, för att du känner alla våra behov, och för att du har resurser att fylla dem i överflöd
 ______________________
Dagens andakt på norsk http://dagensandaktpanorsk.blogspot.com.
Daily devotion in English: http://dailydevotioninenglish.blogspot.com.
______________________ 

UTMANINGEN 22 aug - Gal 6


SÅ OCH SKÖRDA

Bibelläsning: Galaterbrevet 6

"...det människan sår skall hon också skörda. Den som sår i sin kötts åker skall av köttet skörda undergång, men den som sår i Andens åker skall av Anden skörda evigt liv." (Gal 6:7-8)

Lagen om sådd och skörd gäller i livet. Om vi sår ut vänlighet och godhet bland människor är det vänlighet och godhet vi kommer att skörda. Om vi sår fientlighet och missunnsamhet är det vi kommer att skörda.

Denna lag gäller även i vårt inre liv. Om vi sår uppbyggande tankar, gemenskap med Gud och Guds ord i våra liv kommer vi att skörda liv, och liv i överflöd. Om vi sår destruktiva tankar, destruktiv litteratur eller destruktiva filmer så kommer vi att skörda andlig död.

Det är mitt val vad jag vill så ut bland andra människor och i mitt eget liv.

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Hjälp mig att så och skörda det som behagar dig.

21 aug. 2019

Samfund har rätt att definiera äktenskap

- Debattartikel i Svenska Dagbladet -
Vad innebär det egentligen att leva i en liberal demokrati? Vilka krav på samsyn i etiska, ideologiska och politiska frågor har man rätt att ställa på människor och organisationer? Frågorna har blivit brännande de senaste veckorna då det har pågått en intensiv debatt om de religiösa samfundens syn på äktenskap och sexualitet.

Bland annat har P4 Dalarna sänt flera kritiska inslag om pingstförsamlingar i Dalarna vilket fick föreståndaren Daniel Alm att anmäla kanalen till granskningsnämnden, och Dalarnas Tidning har i en ledare argumenterat för att ”Dalarnas homofobiska trossamfund [ska] fråntas rätten att viga”. Dessutom gjordes inslag i SVT under Pride-veckan som ifrågasatte samfundens äktenskapssyn och DN:s Elsa Kugelberg argumenterade i en ledare för att samfunden diskriminerar samkönade par när de inte vill viga dem med hänsyn till samfundens förståelse av äktenskapet.

I en liberal demokrati är det en grundläggande rättighet att varje människa får välja hur denne vill leva sitt liv. Denna rättighet kan kristna stödja med hänvisning till att Gud skapade människan till sin avbild med förnuft och personligt ansvar för sitt liv, samt med hänvisning till hur Gud låter varje människa välja huruvida denne vill lägga sitt liv i Guds händer eller inte.


Läs mer i SvD (betallänk): https://www.svd.se/samfund-har-ratt-att-definiera-aktenskap
Eller på Claphaminstitutets hemsida:  http://www.claphaminstitutet.se/familj/samfund-har-ratt-att-definiera-aktenskap/

Daniel Ringdahl, missionsledare Evangelisk Luthersk Mission
Jan Rosman, skolchef
Gunnar Hyltén-Cavallius, präst i Svenska kyrkan, teol lic.
Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet

Lektion 2 – Våra personliga välsignelser



Välsignelser
I början av Efesierbrevet kan vi läsa om våra personliga erfarenheter och välsignelser i Kristus. Vi kan läsa att han har välsignat oss med all den himmelska världen andliga välsignelser (1:3).
Uttrycket ´andliga välsignelser´  kan kanske betyda  många olika saker för oss, men de största välsignelserna är säkert att bli frälst (2:5-8), att komma till tro (1:13), att bli friköpt genom hans blod (1:7), att få förlåtelse (1:7), att uppleva den Heliga Andes kraft (1:13).
Dessa välsignelser är något som Gud har gett oss, men det är vi som måste ta emot och gå in i dem.

Grunden för välsignelserna
Känsloupplevelsen av att bli frälst ses ofta som att tecken på att en verklig frälsningserfarenhet har hänt, men att bli frälst är mycket mer än att uppleva en speciell känsla i ett speciellt ögonblick.
Det är inte fel med känslor i det kristna livet, även det är Guds gåva till oss. Men även om det är välsignat att uppleva starka känslor i det kristna livet, är känslorna inte en tillräcklig god grund för ett kristet liv.
I Matteus 7:24-27 presenterar Jesus den enda hållbara grunden för ett kristet liv. Att höra och göra Guds ord (Se lektion 1). När vi har läst (eller hört) ett löfte från Gud, måste vi agera (göra) som om det löftet var sant. När vi handlar i tro på Guds ord, frigörs Guds kraft, och löftet fullbordas.

Guds del och vår del
I Josua bok, kapitel 3, kan vi läsa om då Israels barn skulle gå över Jordanfloden för att komma in i det utlovade landet. Gud hade sagt att då prästerna gick ut i vattnet, skulle vattnet öppna sig så att folket skulle kunna gå över torrskodda.
I vers 15 kommer folket fram till Jordanfloden. Det fanns säkert dem bland prästerna som tyckte det hade varit bättre om Gud tog bort vattnet innan de gick ut i vattnet, men det hände inte. Det hände ingenting med vattnet innan prästerna handlade som om Guds ord var sant och tog ett steg ut i vattnet. Då hände det. Kraften i Guds ord blev frigjord. Men först måste prästerna ta ett steg ut i det okända utan att ha sett att vattnet var borta.
Välsignelsen, löftets land, låg hela tiden färdig på den andra sidan. Men välsignelsen väntade på att någon skulle handla och gå in i den. Gud hade gjort välsignelsen möjlig, men det var folket som själva måste gå in i den.
Gud hade gjort sin del, nu väntade han att människorna skull göra sin del. Vi kan aldrig göra Guds del, och Gud kommer aldrig att göra vår del.

Frälsning
Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst. Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst.”  (Rom 10:9-10)
Gud har gjort det möjligt att bli frälst, och han önskar att alla människor ska bli frälsta (1 Tim 2:4), men var och en måste personligen gå in i, och ta emot frälsningen.
När vi av hela vårt hjärta är villiga att vända oss bort från synden och ta emot Jesus som Herre i vårt liv, då heter det ´Jordan´ som vi måste gå vi måste gå ut i ´Munnens bekännelse´.
När vi börjar uttala vår bekännelse, har det ännu inte blivit verklighet. Det är kanske därför många upplever att det steget är så svårt att ta. Man ber om frälsning, men ingenting händer. Frälsningen blir verklighet för mig först då jag går in i den genom munnens bekännelse. Då händer det.
Frälsningen är given och ligger färdig för var och en. Jesus behöver inte bli korsfäst på nytt för varje människa som ska bli frälst. Jesus har gjort det möjligt. Han har betalat det fulla priset genom att ge sitt liv för dig och mig. När vi bestämmer oss för at tro på honom och säger med vår mun: ”Tack Jesus, för att du har frälst mig”, då försvinner vårt ´Jordan´ och vår frälsning är ett faktum.
Men hu kan jag vara säker på att jag är frälst då?”,  frågar sig säkert någon. Om Gud godkänner vår frälsning på denna grund, så borde inte vi vara oroliga. Det är trots allt det Gud godkänner som kommer att räknas till slut.

Uppgifter för självstudium och samtal
Läs:
-Ef 1:1-4
-Ef 2:1-10




1. Vilka saker är det vi har i Honom enligt dessa bibelställen?

2. Varför står det att vi har allt detta och inte att vi skall få? (Jmf Jesu ord i Joh 19:30)

3. Vad kan det finnas för orsaker om vi upplever att vi inte har det Bibeln säger att vi har?

4. Ordet måste finnas på två ställen enligt Rom 10:8. Vad händer om Ordet bara finns på ett av ställena?
        I hjärtat?
        I munnen?

5. Hur kommer tron in i hjärtat? (Rom 10:17)5. Hur kan man leda en människa in i frälsningsvisshet? Samtala utifrån era egna erfarenheter.

    Dagens Andakt 21 augusti



    ”Nu har du hört allt och detta är summan: frukta Gud och håll hans bud. Det gäller alla människor.”(Pred 12:13)

    Han var död nu. En, som stod henne mycket nära, hade gått bort vid bara 38 års ålder. Nu satt hon på stranden och såg vågorna rulla in – en efter en – för att lika regelbundet dra sig tillbaka ut i havet. Livets meningslöshet var så påtaglig. Han, som hade varit lika verklig och full av liv som solglittret där ute på djupt vatten, fanns inte mer. - ”Tidevarv komma, tidevarv försvinna. Släkten följa släktens gång.” Psalmens ord genljöd i hennes inre och vågorna blev till tidevarv och släktled. Hennes små barn lekte i vattenbrynet, men hennes inre skrek av total tomhet och avsaknad av mening. Varför skulle han dö och hon och hennes familj få leva vidare? Smärtan ville dra henne mot marken – mot under marken…
    Jag tror att alla som upplevt döden på nära håll, har haft liknande tankar. För Predikaren i Bibeln är livets tomhet och meningslöshet väl bekant. Hela Predikarens bok handlar om livets meningslöshet. Predikaren söker efter meningen inom alla de områden som livet erbjuder, pengar, njutning, mat och dryck, sex och karriär. Men slutsatsen är att livet är meningslöst – om inte Gud finns! Därför landar Predikarens bok i bibelordet för dagen: Frukta Gud och håll hans bud!

    BÖN
    Gud min far, Jesus min frälsare, Helige Ande min hjälpare – Du är Meningen. Av Dig, genom Dig och till Dig är jag. Led mig idag på din väg!

     ______________________
    Dagens andakt på norsk http://dagensandaktpanorsk.blogspot.com.
    Daily devotion in English: http://dailydevotioninenglish.blogspot.com.
    ______________________ 

    UTMANINGEN 21 aug - Gal 5

    FRIHET UNDER ANSVAR

    Bibelläsning: Galaterbrevet 5
    "Till denna frihet har Kristus gjort oss fria. Stå därför fasta och låt er inte på nytt tvingas in under slavoket"
    (Gal 5:1)
    "Ni är kallade till frihet, bröder, använd bara inte friheten så att den onda naturen får något tillfälle, utan tjäna varandra med glädje" (Gal 5:13)

    Kristus har köpt oss fria! Men friheten måste förvaltas med omsorg. Det rätta sättet att förvalta friheten är att inte göra sådant som:
    -förstör för andra människor
    -förstör mitt eget liv
    -förstör min relation med Gud

    Men vi är fria att:
    -välsigna och göra väl mot andra människor
    -leva ett rent och helgat liv
    -vårda min relation med Jesus

    ==> Mannakorn att tugga på under dagen: Hur kan jag på bästa sätt använda min frihet i dag?

    20 aug. 2019

    Vilken Gud tror du på?

    - Olof Edsinger i Hemmets Vän -
    Vilken Gud tror du på? Till stor del tror jag att denna fråga kan besvaras genom hur vi ser på våra liv som kristna. I arbetet med min bok Korsvägen och uppståndelselivet (Livets Ords Förlag 2019) har jag särskilt gått och stavat på två för mig själv väldigt rannsakande frågor. Nämligen: Tror jag på en Gud som är värd att dö för? Och: Tror jag på en Gud som kan uppväcka döda?

    Det som fascinerar mig med dessa båda frågor – som ju representerar två helt olika sidor av det kristna budskapet – är att de å ena sidan kan låta extrema, men att de å andra sidan står i centrum av det kristenliv som träder fram i Nya testamentet. Visserligen är det sant att vare sig martyriet eller uppväckandet av döda hör till vardagen i det kristna livet. Men min övertygelse är ändå att vi behöver se på dessa erfarenheter som två konkreta riktmärken för våra liv, om vi inte ska hamna på glid i vårt personliga lärjungaskap. Ytterligheterna är helt enkelt nödvändiga för att Gud inte ska bli för tam och neutral för oss.

    En betydande del av den svenska kristenhetens kris tror jag handlar om att Gud har blivit alltför hanterbar. Det är som att en osynlig hand hela tiden driver oss mot en förståelse av Gud som förutsägbar och harmlös. Som snäll och trevlig snarare än utmanande och helig. Och resultatet av detta blir ett ofta väldigt blodfattigt budskap. En Gud som inte är värd att dö för kan ju knappast vara värd vårt allt – vår fullständiga tillbedjan och lydnad. En Gud som inte kan uppväcka döda, kan knappast ha förmågan att förflytta berg vare sig i våra egna eller någon annans liv.

    Läs mer här: http://www.hemmetsvan.se/nyhetstexter.jsp?oid=8140&coid=4

    Dagens Andakt 20 augusti



    ”När ni kommer till honom den levande stenen… då blir också ni levande stenar i ett andligt husbygge.” (1 Pet 2:5)

    Jag läste följande i en gammal kristen bok från år 1900:
    En utländsk ambassadör frågade konungen av Sparta hvarför han ej hade murar kring staden. ”Åh”, sade kungen, ”kom igen i morgon skall ni få se”. Nästa dags morgon stod en beväpnad armé om tio tusen man i ring omkring staden. ”Se där – hvarje man är en sten i denna lefvande mur!” sade kungen.
    Gud bygger inga stenmonument. Han bygger inga stenmurar till skydd. Han använder människor i det andliga husbygge som han hållit på med, sedan Jesus blev lagd som den första grundstenen.
    Av levande stenar som först slipats till
    Gud nu förenar och bygga vill
    Sitt heliga tempel med återsken
    Av klippan Kristus där Gud tagit varje sten

    BÖN
    Jesus, jag vill vara med i ditt andliga husbygge. Forma mig så att jag passar in bland de andra stenarna och hjälp mig att villigt låta mig formas.
     ______________________
    Dagens andakt på norsk http://dagensandaktpanorsk.blogspot.com.
    Daily devotion in English: http://dailydevotioninenglish.blogspot.com.
    ______________________ 

    UTMANINGEN 20 aug - Gal 4

    DEN FÖRLORADE HÄNFÖRELSEN

    Bibelläsning: Galaterbrevet 4 
    "Var är er hänförelse nu?" (Gal 4:15)

    Paulus frågar galaterna vad som har hänt med deras tidigare hänförelse?
    Det kan vara så att också vi ser tillbaka till en tid då vi drevs av hänförelse för Jesus. Men så har tiden gått och hänförelsen har svalnat.

     
    I ett av breven i Uppenbarelseboken kan vi läsa: "Men det har jag emot dig, att du övergivit din första kärlek." (Upp 2:4).

     
    Men även om det skulle vara så, finns det alltid en väg tillbaka. Brevet fortsätter: "Tänk på varifrån du fallit och omvänd dig..." (Upp 2:5)

    ==> Mannakorn att tugga på under dagen: Hur är det i dag med min kärlek och hänförelse för Jesus?

    19 aug. 2019

    BIBELSKOLAN EFESIERBREVET

    Lektion 1 – Från frälsningsvisshet till andlig krigföring 
    https://rupeba.blogspot.com/2019/08/lektion-1-fran-fralsningsvisshet-till.html

    Lektion 2 - Våra personliga välsignelser
    http://rupeba.blogspot.com/2019/08/lektion-2-vara-personliga-valsignelser.html

    Lektion 3

    Lektion 4

    Lektion 5

    Lektion 6

    Lektion 7

    Lektion 8

    Lektion 9

    Lektion 10  

    Lektion 11 

    Är Jesus välkommen i våra kyrkor?

    I en ekumenisk gudstjänst i Tomb kirke i Norge var talaren Alv Magnes, som  tidigare under många år varit ledare för Ungdom med Uppdrag internationellt.

    Predikan utgick från Jesu liknelse i Matteus 13:24-30. Liknelsen handlar om en bonde som sår vete, men då vetet växer upp kommer det ogräs bland vetet. Frågan uppstår om man ska rensa ogräset från vetet, men svaret blir att de får växa sida vid sida. Vid skördetiden ska man samla ihop ogräset och bränna det, medan vetet bärgas in i logen.

    Församlingen i Tomb kirke kom från flera olika samfund, och det fanns de som blev illa berörda av predikan. En av dem som reagerade var "Sognepresten" själv. Han säger: "Det jeg og andre reagerte kraftig på var at han sorterte mennesker på den måten." Han reagerade så kraftigt att han sände brev till de olika kyrkorna i området och uppmanade dem att inte inbjuda Alv Magnus att predika i deras kyrkor. Sognepresten skriver dessutom ett inlägg i församlingsbladet där han beklagar Alv Magnus predikan (Se bilden).

    Men är det inte det som är poängen i Jesu liknelse. Att Jesus då "skördetiden är inne" ska sortera människor. Och är det inte just sortering som Jesus talar om då han vid sin återkomst ska ställa fåren på sin högra sida och getterna på den vänstra (Matt 25:31-46). Till och med i den mest älskade bibelversen, som kallas "Lilla Bibeln", talar Jesus om sortering. De som tror på honom ska få evigt liv och de som inte tror på honom ska gå förlorade (Joh 3:16).

    Hur kan man reagera så kraftigt då predikanten säger samma sak som Jesus? Kan det vara så att församlingen är van att höra en "Må-bra-predikan", som säger "du är bra som du är, Gud är kärlek och nåd oavsett hur du lever". Då man sedan väcks upp ur sin törnrosasömn och får höra att våra liv på jorden kommer att påverka var vi ska tillbringa vår evighet, så är det kanske naturligt att man reagerar med aggression.

    Men om är det så att den som predikar det Jesus säger inte är välkommen i kyrkan, så betyder det väl att Jesus själv inte är välkommen. Då blir det som i församlingen i Laodikea: man tycker att man har det bra i församlingen och märker inte ens att Jesus inte finns med. Han står utanför och knackar på för att bli insläppt i sin egen församling (Upp 3:14-22).

    /PB

    Jag var inte närvarande under gudstjänsten som det refereras till, så jag har naturligtvis inte hela sanningen. Den norska Dagen har ett antal artiklar om nämnda gudstjänst (dessvärre som betallänkar), men NRK har en längre artikel om händelsen som du kan läsa här: https://www.nrk.no/ostfold/sogneprest-beklaget-svovelpreken-fra-gjestepredikant-1.14467589

    Lektion 1 – Från frälsningsvisshet till andlig krigföring


    Snart börjar vi läsa Efesierbrevet i vår dagliga bibelläsning UTMANINGEN. I förbindelse med det publicerar vi också en minibibelskola med temabibelstudier från Efesierbrevet i 11 lektioner. De kommer att publiceras måndagar, onsdagar och fredagar. Ta fram en anteckningsbok och följ med på den spännande resan genom Efesierbrevet!
    ___________________________________________________________

    I Efesierbrevet får vi en god inblick i det kristna livet. Brevet för oss från välsignelsestadiet, där Gud möter oss med sina välsignelser:  Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader, som i Kristus har välsignat oss med all den himmelska världens andliga välsignelse.”  (Ef 1:3)
    Därifrån förs vi vidare genom olika uppgiftsstadier till användbarhetsstadiet, där Gud kan använda oss som sina redskap i den andliga kampen på jorden:  Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. 11 Tag på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp.”  (Ef 6:10-11)

    Avsändaren
    Brevet är skrivet av Paulus medan han satt i fängelse (3:1; 4:1; 6:20). Troligen skrev Paulus brevet tidigt på 60-talet e.Kr. (Apg 28 och 30). Uppmaningarna om att alltid tacka Gud för allt (5:20) skrivs alltså av en man som genomlider en flerårig fängelsevistelse.
    Paulus kände väl till församlingen i Efesos. Han var i Efesos under sin andra missionsresa (Apg 18:18-21). Under den tredje missionsresan förmedlar han den Helige Ande till en grupp troende (Apg 19:1-7) och verkade sedan en längre tid i Efesos där han fick uppleva stor framgång för Guds rike, även om det skedde under ett starkt motstånd.

    Mottagaren
    Efesos var en av de mest betydande städerna i Mindre Asien. Församlingen i Efesos nämns flera gånger i Nya Testamentet. Det var en levande och blomstrande församling och Paulus skriver att han har hört om församlingens stora tro och kärlek (1:15).
    Den sista gången församlingen i Efesos nämns i Bibeln är i Uppenbarelseboken ungefär 40 år senare. Men där beskrivs församlingen på ett helt annat sätt:  Men det har jag emot dig, att du har övergett din första kärlek.” (Upp 2:4). Något hade tydligen hänt.

    Huvudtankar i brevet
    1. I Kristus (1:3) eller i honom (1:7) är uttryck som förekommer många gånger i brevet. Det pekar på alla resurser och möjligheter som Gud har gett oss i Kristus.
    2. Bilden av församlingen som Kristi synliga kropp på jorden (1:22), där vi alla har vår speciella uppgift för att kroppen ska kunna fungera.
    3. Enheten i tron på Kristus (4:13). I Kristus är vi ett. Detta får inte bara bli en lära, utan det måste också ge sig uttryck i praktisk omsorg för varandra.

    Att studera Bibeln
    Den här serien heter Studier i Efesierbrevet.  Hur ska man då bära sig åt då man studerar Bibeln?
    Det finns naturligtvis många sätt att studera på, men om man ska få ett varaktigt resultat av sitt bibelstudium, bör man göra studiet på tre olika nivåer som svarar på tre olika frågor:
    1. Vad står det? Se efter vad Guds ord verkligen säger.
    2. Vad betyder det? I bön och eftertanke förstå betydelsen av det vi läser.
    3. Vad ska jag göra med det? Hur kan jag omsätta det som jag läser i mitt eget liv?
    Många gånger stannar vi på nivå A. Vi läser orden utan att riktigt tänka igenom vad det står.
    Andra gånger går vi vidare till nivå B. Vi ber, tänker efter och söker upplysningar om bibeltexten.
    Men även om vi förstår vad allting betyder och kommer in i hela djupet av Guds ord, kommer det inte att hjälpa oss framåt om vi inte är villiga att gå över till nivå C och göra något med det vi läser eller att låta Ordet göra något med oss.
    Skillnaden mellan att stanna på nivå B eller gå vidare till nivå C beskriver Jesus som att bygga sitt hus på sand eller på klippan (Matt 7:24-27). Den som byggde huset på klippan hörde (B) och gjorde (C) vad Gud sa i sitt ord. Den som byggde huset på sand hörde lika mycket som den som byggde huset på klippan men stannade där och gjorde ingenting med det han hörde. Det huset föll ihop.
    Församlingen i Efesos fick den bäst tänkbara undervisningen och det fungerade bra så länge Ordet fick verka i församlingen. Ungefär 40 år senare möter vi församlingen igen. De hade fortfarande rätt undervisning, de hörde Guds ord, men de gjorde inte längre. Därför fick de rådet:  Tänk därför på varifrån du har fallit, och omvänd dig och gör dina första gärningar.” (Upp 2:5)
    Den avgörande skillnaden mellan levande och död kristendom är om vi är villiga att låta Ordet förvandla oss, så att Ordet inte bara blir ord, utan också blir levande i oss.
    Uppgifter för självstudium och samtal
    Läs:
    - Efesierbrevet 1:15-22
    - Apostlagärningarna om Paulus besök och verksamhet i Efesos; Apg 18:18-21;  Apg 19:1-7
    1/ Jämför de två beskrivningarna av församlingen i Efesos i Efesierbrevet 1:16 och Uppenbarelseboken 2:4
    a/ Vilka orsaker kan ligga till grund för en sådan tillbakagång?
    b/ Är det en vanlig utveckling i en församling?
    c/ Vad kan vi göra för att motverka en sådan utveckling?

    2/ Läs Paulus bön i Ef 1:15-22 och studera den efter de tre nivåerna A,B och C.
    Paulus tackar för vad de har och ber om att de ska få det de fortfarande saknar
    - De har: tro och kärlek
    - De saknar: visdom och uppenbarelse, kunskap om Gud, ser inte sin kallelse, ser inte sin rikedom, förstår inte Guds kraft.
    Gå igenom var och en av sakerna de har och de som de inte har. Försök beskriva vad som ligger i orden. Exempel: Kunskap om Gud.
    a/ Vad betyder det att sakna kunskap om Gud?
    b/ Vad är det för skillnad mellan att ha kunskap om Gud och att lära känna Honom?
    c/ Vad säger andra bibeltexter om att lära känna Gud?
            -Var befinner vi oss som kristenhet i förhållande till Paulus bön?
            -Var befinner jag mig i förhållande till Paulus bön?
            -Vad kan jag/vi göra för att Paulus bön ska uppfyllas mer och mer i mig/oss?