19 nov. 2019

Tord Renkel älskade droger

- Inblick -
Tord Renkel inspirerades av flower power och gick från mellanöl till tyngre droger som han finansierade genom småstölder. Det var inget problem för honom, men när ett fängelsestraff hotade kom vändningen. När han senare skulle ut på missionsfältet kom nästa chock. Läkarna sa att han skulle dö, men hade fel.


Tord Renkel följde med föräldrarna till kyrkan, men när han var tio år sa han till pappan: "Det här är inget för mig. Jag vill göra som alla andra gör."
Några år senare började han med droger....


Läs mer här: http://www.inblick.se/livsberattelser/2019/10/31/tord-renkel-alskade-droger

Dagens andakt 19 november



”Paulus och Barnabas stannade där en lång tid och talade frimodigt i Herren, som bekräftade sitt nåderika ord genom att låta tecken och under ske genom deras händer.” (Apg 14:3)

I Bibeln kan vi hitta många uppmaningar och löften, som följer lagen om orsak och verkan. De handlar alltid om att Gud vill samarbeta med människan. Han säger: Om du gör si, kommer jag att göra så. När Guds vilja ska ske på jorden finns det vanligtvis två agenter. Dels måste vi göra vår del, - vi får göra det möjliga. Sedan gör Gud sin del. Han står för det omöjliga. Otaliga löften följer denna princip i Bibeln. Jesus säger: ”Kom till mig alla ni som är tyngda av bördor, jag skall skänka er vila.” (Matt 11:28). Vår del är att komma till Jesus. Hans del är att skänka vila. (Matt 11:28) I 1 Johannes brev står det: ”Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet.” (1 Joh 1:9). Gud förväntar att vi ska göra vår del: bekänna. Sedan gör han sin del. Han förlåter och renar.
När Gud har gett ett sådant här löfte, du kan själv leta upp en mängd sådana i Bibeln, kommer han inte att agera förrän du har gjort din del. Men när du gör din del, kommer du att få se Guds kraft förlösas.
BÖN
Herre hjälp mig idag att göra min del, och i stilla förtröstan invänta uppfyllelsen av dina löften till mig.
 ______________________
Dagens andakt på norsk
http://dagensandaktpanorsk.blogspot.com.
Daily devotion in English: http://dailydevotioninenglish.blogspot.com.
______________________

UTMANINGEN 19 nov - 1 Joh 1

ATT VANDRA I LJUSET

Bibelläsning: 1 Johannesbrevet 1
"Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd." (1 Joh 1:7 FB)

Att vandra i ljuset, att inte ha några delar av livet som inte tål ljuset, innebär öppenhet och gemenskap med andra människor.

Att inte försöka dölja sina synder, utan att öppet bekänna dem inför Herren, leder också till att vi får leva i ett ständig mottagande av förlåtelse (1 Joh 1:9)
 

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Hjälp mig, Herre, att vandra i ljuset

18 nov. 2019

"Dödshjälp kan aldrig hållas begränsad"

- Svenska Dagbladet -
Trots de bästa avsikter för att införa dödshjälp blir det omöjligt att begränsa lagen endast till de mest extrema fallen. Det skriver biskop Anders Arborelius, Benedicta Lindberg och Olof Edsinger i en replik. 

Anna Rundcrantz beskriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet 11/11 sina smärtsamma erfarenheter av hur hennes fars liv slutade och kräver utifrån det legaliserad dödshjälp enligt en så kallad ”svensk modell”. Men även om vi alla kan dela den sorg och smärta som Rundcrantz ger uttryck för, måste vi försöka tänka klart om och öppet ta del av den nu växande erfarenheten av betydelsen också av ”begränsade” möjligheter till dödshjälp.

Rundcrantz kravspecifikation på hur en begränsad legalisering skulle kunna se ut är densamma som redan har genomförts på flera håll i världen. Även i Nederländerna, Belgien, Kanada och flera amerikanska delstater, som till exempel i Oregon, skulle ”gruppen patienter som kan komma i fråga tydligt avgränsas till dem som har en obotlig sjukdom, en kort tid kvar att leva, inte lider av depression och patienten ska vara beslutskapabel”. Det gemensamma för alla dessa platser är dock att antalet fall snabbt ökar på ett sätt som skapar konflikter om huruvida kriterierna följs. Även regelverken för dödshjälp tenderar att utvidgas successivt till att gälla allt fler grupper. I till exempel Belgien och Nederländerna ges numera dödshjälp också vid icke-dödliga sjukdomar och psykiatriska tillstånd, till barn och människor i påfrestande livssituationer samt till dem som bara ”känner” att de har levt klart sitt liv.

Läs mer här:  https://www.svd.se/dodshjalp-kan-aldrig-hallas-begransad

Dagens andakt 18 november



”Jag har kommit för att tända en eld på jorden. Om den ändå redan brann!" 
(Luk 12:49)

Det hade varit en långvarig torka den sommaren. Räddningstjänsten hade utfärdat flera varningar. Brandfaran var stor. Vi var lediga och njöt av solen i trädgården, men upptäckte gradvis att vi stördes av oljudet från helikoptrar som surrade omkring den plats där vi bor. Vi började känna brandröken och när brandbilarna körde förbi på gångstigen vid vårt hus, förstod vi att det brann i närheten. Det var en omfattande skogsbrand som tagit fart i skogen alldeles bakom vårt hus. Med oro följde vi utvecklingen under dagen. Från vårt hustak såg vi röken från branden och vi la noga märke till vindriktningen. Vi såg hur man vattenbombade. Branden släcktes först nästa dag och vi gick ut för att se på förödelsen. Ett stort område hade berörts av elden. Brandmännen berättade att elden spreds längs marken, men att den också hoppade från trädtopp till trädtopp. Det pyrde fortfarande i marken.
 
Det var en skrämmande upplevelse, men Jesus använder bilden av elden för att beskriva hur han vill att allt och alla ska beröras av hans helige ande och nås av evangeliet. Har elden väl startat sprids den strax till allt som finns i närheten.  Elden sprider sig i vindriktningen och den sprider sig till det som är torrt. Så är det också med evangeliet. Dit den helige ande blåser och där det finns ”brännbart material” - människor som törstar, sprids evangeliet.
Om man vill stoppa spridningen av en skogsbrand måste man hugga en brandgata så att det blir ett avstånd mellan det som brinner och det som ännu inte antänts. Evangeliets spridning stoppas också av avstånd. Vi kristna måste våga leva i närkontakt med människor som ännu inte nåtts av elden så att evangeliets eld kan fortsätta att spridas.
BÖN
O att den elden redan brunne, som du o Jesus tända vill
O att all världen redan funne, den frid som hör Guds rike till
 ______________________
Dagens andakt på norsk
http://dagensandaktpanorsk.blogspot.com.
Daily devotion in English: http://dailydevotioninenglish.blogspot.com.
______________________

UTMANINGEN 18 nov - 2 Pet 3

VÄX TILL I NÅD OCH KUNSKAP

Bibelläsning: 2 Petrusbrevet 3
"Väx i stället till i nåd och kunskap om vår Herre och Frälsare Jesus Kristus" (2 Pet 3)

Hur växer man i nåd? Nåd innebär att man får något som man egentligen inte förtjänat. Att växa i nåd innebär då att bli mer och mer beroende av vad Gud kan göra genom mig än vad jag själv kan prestera.

Då det står att vi ska växa till i kunskap, handlar det inte om vilken kunskap som helst. Det handlar om kunskapen om Jesus. Att lära känna honom mer och mer.

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Gud, hjälp mig i dag att växa till i nåd och i kunskap om dig.

17 nov. 2019

Julrea

 
Du får 10 % rabatt på alla beställningar t.o.m. den 24 december.
Gå till webbshopen här: https://rupebabutiken.blogspot.com/ 
Skicka din beställning till info@rupeba.se

Tidig söndagsmorgon på Jelöy (Norge)

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Den största delen av veckan har vi varit ute på en mentorsresa och besökt frälsningsofficerare i olika delar av landet. Då vi planerade resan tänkte vi att det kunde vara vinter och halt vid den tidpunkten, så vi lämnade bilen hemma och tog oss runt med tåg och buss.

Det blev sammanlagt elva tåg- eller bussresor genom: Östergötland, Småland, Skåne, Halland, Västergötland, Södermanland och Västmanland. 

Vi kom hem från mentorsresan på torsdagskvällen och på fredagsmorgonen satte vi oss i bilen för att köra till Norge och besöka yngste sonen med familj som bor på Frälsningsarméns folkhögskola på Jelöy i Norge (Jelöy är en del av staden Moss).

På Jelöy folkhögskola har vi bott och arbetat i 13 år av vårt yrkesverksamma liv och där har mellansonen tillbringat större delen av sin barndom. Många minnen är förknippade med utsikten över Oslofjorden från vardagsrumsfönstret (Bild 2).
På fredagskvällen kom vi fram lagom för att följa med familjen till frälsningsarmékåren som ligger på samma område som folkhögskolan, kurscentret och officersskolan. Där var det barnaktiviteter och minsta dottern gick till "Junior" för årskurs 1-4, och äldsta dottern gick till "Between" för årskurs 5-7.

På Junior var programmet att laga Sushi. 15-20 små barn utrustade med knivar fick förbereda maten och det blev till slut Sushi för alla. (På bild 3 är det familjens yngsta dotter som lagar Sushi)
På Between var det mellansonen med hustru som svarade för aktiviteterna.

Då mellansonen var i samma ålder som sina döttrar är nu, var det han som gick på barnaktiviteterna på Frälsningsarmén i Moss. Flera av er som läser rupeba.se var under den tiden unga frälsningsofficerare och ansvarade under en period för barnaktiviteterna för våra barn (Vem kunde väl ha anat att mellansonen skulle komma tillbaka till Jelöy som vuxen och arbeta som lärare på folkhögskolan). Tack för hjälpen, alla ungdomsledare!!!

Men nu är det söndagsmorgon och snart dags att gå uppför backen till kåren och förmiddagsgudstjänst. Idag ska man visst insätta en ny FABU-leder i kåren i Moss (FABU = Frelsesarmeens barn og unge. Ungefär detsamma som ungdomsfanjunkare i Sverige). Efter gudstjänsten kör vi österut på E18 som leder hela vägen hem till Västerås.

Ha en välsignad vecka!
Peter Baronowsky

UTMANINGEN 25 nov - 1 Joh 5

VAD ÄR DET SOM BESEGRAR VÄRLDEN?

Bibelläsning: 1 Johannesbrevet 5
"Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Och hans bud är inte tunga. Ty allt som är fött av Gud besegrar världen, och detta är den seger som har besegrat världen: vår tro. Vem kan besegra världen utom den som tror att Jesus är Guds Son?" (1 Joh 5:3-5 FB)

På nytt uttrycks sambandet mellan att lyda Guds ord och kärleken till Gud (se 1 Joh 2).

I kapitel 4 talades det om att den som bor i oss är större än den som är i världen (1 Joh 5:4). Här talas det om vad som besegrar världen: vår tro! Men inte vår tro på vad som helst, utan vår tro på "att Jesus är Guds son" (1 Joh 5:5).

==>Mannakorn att tugga på under dagen: Tack att min tro på dig kan förändra förhållanden.

Dagens andakt 17 november

”…  lämna åt mig omsorgen om mina söner, mina händers verk.” (Jes 45:11)

När vi litar på Gud, leder han oss fram till människor som han vill att vi ska vittna för. Ibland kan vår mänskliga omsorg och kärlek, till dem som står oss nära, lura oss att gå längre än Gud, i vår iver att vinna dem för Gud. Gud, som känner allas hjärtan vet i vilket stadium av omvändelseprocessen, som varje människa befinner sig. Risken, när vi springer före Gud, är att Guds väg till den människans hjärta blir längre än nödvändigt. Vi människor gör helt naturligt motstånd, när någon annan människa vill förändra oss. Det är bara Gud som kan åstadkomma en andlig förändring i en människas liv.
John Hedlund var en välkänd evangelist och förkunnare. Han sa en gång: ”Bär människorna i hjärtat i stället för på axlarna. Hjärtat orkar mycket mer än axlarna.” Hjärtat representerar förbönen för människorna och axlarna representerar våra mänskliga ambitioner. Du och jag kan alltid bära människor i förbön fram till Jesus. Vi kan be om att den helige ande ska ha fritt spelrum runt våra käras liv. Vi kan be om att Jesus ska sända människor i deras väg, människor som är villiga redskap för honom. Men vi kan aldrig frälsa en enda människa, hur mycket vi än älskar dem. Det kan bara Gud göra. 
BÖN
Tack Jesus att vi får lämna omsorgen om våra kära till dig. Hjälp oss att troget bära dem i våra hjärtan, utan att våra axlar tyngs ner av bördan. 
 ______________________
Dagens andakt på norsk
http://dagensandaktpanorsk.blogspot.com.
Daily devotion in English: http://dailydevotioninenglish.blogspot.com.
______________________

UTMANINGEN 17 nov - 2 Pet 2

KÄLLOR UTAN VATTEN

Bibelläsning: 2 Petrusbrevet 2
"Dessa människor är som källor utan vatten..."
(2 Pet 2:17 FB)

Detta kapitel handlar om falska lärare, om människor som talar tomma ord, om människor som har lämnat Guds väg, om människor som är som källor utan vatten.

Då man ser en källa i öknen väcks törsten och man förväntar sig att det ska finnas friskt, gott vatten. Det finns också människor som på utsidan ser ut som källor där man kan förvänta att Guds liv bor. Men då man förväntar sig det friska levande vattnet är det bara ett tomt skal vi möter. De ser ut som en källa. Men en källa utan vatten har förlorat sin funktion.

"På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: "Om någon törstar, så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger." (Joh 7:37-38)

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Gud, låt det vara så i mitt liv!

16 nov. 2019

INFÖR SÖNDAGEN: Vaksamhet och väntan

- Från kyrkoaretstexter.se -
Jes 51:4-6, 2 Kor 13:5-9, Luk 12:35-40, Ps 139:1-18

Söndagens texter handlar om vaksamhet och väntan. Jesus kommer tillbaka och vi behöver vara redo.

I första versen från söndagens text i Lukas ges två bilder: "Fäst upp era kläder” och ”håll lamporna brinnande." (Luk 12:35)

På Jesu tid bar man långa, löst hängande, klädnader. Innan man kunde göra en aktivitet som krävde mer rörlighet var man tvungen att fästa upp sina kläder. Man band upp tunikan och manteln vid bältet så att den inte hängde runt anklarna. Innebörden är alltså man ska hålla sig resklar, se till att man är lättrörlig. Metaforen är att göra sig redo. Ett motsvarande uttryck i svenskan är att ”kavla upp ärmarna”.

Att hålla lamporna brinnande är också en bild på att vara förberedd, vaken och redo.

Men vad är det som kan tynga ner och göra att vi inte är redo. I kapitel tolv har Jesus just tagit upp ett antal ämnen. Alla dessa kan göra att vi "inte är redo" och "släcka ut våra ljus"


Läs mer här: https://www.facebook.com/kyrkoaretstexter/photos/a.476168509074475/2835810796443556/?type=3&theater

Lördagsgodis: Humor i kyrkan

MORGONBÖN
Käre Gud, så långt har allt gått bra. Jag har inte skvallrat, har inte förlorat humöret, har inte varit girig, arg, elak, självisk eller lat. Och jag är mycket tacksam för det.

Men………..om några minuter, Herre, kommer jag att behöva din hjälp för jag kommer snart att resa mig ur sängen!!!


____________________


ÖPPNA DÖRREN
En präst tog en promenad för att besöka några församlingsmedlemmar. Vid ett hus var det uppenbart att någon var hemma men ingen öppnade dörren trots att prästen knackade på flera gånger. Slutligen tog han fram sitt visitkort och skrev "Upp 3:20"  (Se, jag står vid dörren och bultar. Om någon hör min röst och öppnar dörren skall jag gå in till honom och äta med honom och han med mig.)

Nästa dag dök prästens visitkort upp i församlingens kollektkorg. Nedanför prästens meddelande stod det "1 Mos 3:10"  (Jag hörde dig komma i trädgården och blev rädd, eftersom jag är naken, och så gömde jag mig.) 


_____________________
(Från katolik.nu)

Dagens andakt 16 november

”En lång tid levde Israel utan den sanne Guden, utan präster som undervisade dem och utan någon lag. Men i sin nöd omvände de sig till Herren, Israels Gud, och när de sökte honom lät han sig finnas av dem.” (2 Krön 15:3-4 LB)

Många människor är likgiltiga inför de existentiella frågorna. Man förtränger frågan om liv och död och meningen med vår existens. Det blir för jobbigt att verkligen tänka igenom och söka svaret på frågorna om varför jag finns till, vad som är mitt uppdrag och kallelse i livet och vad som kommer att hända en gång när livet tar slut. De flesta av oss i västvärlden lever också relativt behagliga liv, där vi snabbt kan hitta någon förströelse som underlättar förträngningen.
Men för alla människor kommer också tider av nöd. Det kan handla om sjukdom, arbetslöshet eller brustna relationer. Några väljer då att fortsätta i förnekandet av sin svåra belägenhet och en del löser sin situation med att fly in i missbruk av olika slag. Andra gör emellertid som Israels folk. När nöden kom vände de sig till Herren, Israels Gud – den sanne Guden – och de får uppleva att ”när” de söker honom låter han sig finnas av dem. Nödens stund kan bli en möjlighetens stund. Nöden kan driva oss att äntligen söka Gud, och när vi gör det kommer vi att finna honom.
BÖN
Herre tack för att du lovar att vi ska finna dig när vi verkligen söker efter dig. Tack för att du är en levande Gud. Tack för att du Israels Gud, är ”den sanne Guden”.
______________________
Dagens andakt på norsk
http://dagensandaktpanorsk.blogspot.com.
Daily devotion in English: http://dailydevotioninenglish.blogspot.com.
______________________

UTMANINGEN 16 nov - Ps 136 + 137

HERRENS NÅD VARAR I EVIGHET

Bibelläsning: Psalm 136  
"Tacka herrarnas Herre, ty hans nåd varar i evighet" (Ps 136:3 FB) 

Det är inte svårt att se vad som är budskapet i denna psalm. Den har 26 verser och 26 gånger står uttrycket: "..ty hans nåd varar i evighet".
 

Psalmförfattaren ser sig om i naturen och konstaterar att Guds nåd varar i evighet.


Han går igenom historiska händelser och kan bara konstatera att Guds nåd varar i evighet.


==> Mannakorn att tugga på under dagen: Och vi kan bara fortsätta att falla in i tacksägelsen och själva konstatera att Guds nåd fortfarande gäller: "Av nåd är ni frälsta" (Ef 2:5) 

HARPOR I PILTRÄDEN

Bibelläsning: Psalm 137
"I pilträden som fanns där hängde vi upp våra harpor" (Ps 137: 2 FB)

Psalm 137 är en klagosång från tiden i den babyloniska fångenskapen. Den berättar om hur de sitter och gråter vid floderna i Babel (vers 1), då de tänker på det förstörda Jerusalem (vers 7).

Att "hänga upp sin harpa" är en bild på att ge upp sin kallelse. Att ge upp. Också lärjungarna var beredda att ge upp efter korsfästelsen och återvända till sitt gamla liv, Petrus sa: "Jag ger mig ut och fiskar..." (Joh 21:3 FB).

Det finns många i dagens kristensverige som har hängt upp sina harpor, som har slutat att leva i sin kallelse. Människor med olika gåvor som besvikna ser sig tillbaka på en tid som aldrig kommer tillbaka.

Men nu det är dags att ta ned harpan från pilträden. Det är dags att börja spela igen. Det finns många sånger som fortfarande är osjungna. Det finns fortfarande många böner som behöver bes. Det finns fortfarande många människor som behöver höra evangeliet om Jesus.

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Låt mitt liv bli en lovsång, till din ära

15 nov. 2019

Den kristna präglingen nödvändig för Sveriges framväxt

En av de stora förändringarna i senare års samhällsdebatt är det ökade fokuset på religion. En betydande orsak till detta är den muslimska invandringen, men det har även skett ett skifte på ett mer övergripande plan. Efter decennier av falska profetior om religionens marginalisering, bland annat av den framstående sociologen Peter Berger, tycks det i dag vara ordet ”postsekularitet” som ger den bästa beskrivningen av verkligheten. Även Berger övergav sekulariseringshypotesen före sin död 2017. Därmed blir det också svårare att komma undan med attityden att ateism skulle vara neutralt, medan religion skulle vara något suspekt – en anomali på en i övrigt harmonisk samhällskropp.

Detta hindrar dock inte att vissa försöker. Förbundet Humanisterna är till exempel oförtrutna i sin kamp mot religiösa uttryck i det offentliga Sverige. I synnerhet är det kristendomens särställning som ifrågasätts, men man propagerar också för ett ”sekulärt samhälle” – alltså ett samhälle där alla band är klippta mellan det offentliga och det religiösa.

Ytterst handlar dock inte detta om att enbart klippa band – utan om att kapa rötter. Det är nämligen ett obestridligt faktum att Sverige, och den västerländska kulturen i stort, har vuxit fram ur en religiös mylla. Väldigt mycket av det vi i dag kallar för ”svenskt” skulle helt enkelt kunna benämnas även som ”kristet”. Inte i meningen att det kräver en personlig tro för att praktiseras, men i meningen att det inte skulle ha uppstått om det inte vore för den kristna präglingen. Väl belagda exempel på detta är vårt svenska skolväsende, vårt vetenskapliga tänkande, vårt demokratiska statsskick och vår utpräglade individualism.

Läs mer här: https://olofedsinger.se/den-kristna-praglingen-nodvandig-for-sveriges-framvaxt-dagen/

Dagens Andakt 15 november

”… så är det med ordet som kommer från min mun: det vänder inte fruktlöst tillbaka utan gör det jag vill och utför mitt uppdrag.” (Jes 55:11)

Jag var bara 18 år, och jag var inte en personligt kristen. Jag reste ensam med Greyhoundbussen tvärs över Amerika, från öst till väst. Det tog tre dygn, och många intressanta människor, som reste kortare sträckor kom och satte sig vid sidan av mig under bussresan. De flesta var öppna och samtalade gärna med flickan från Sverige. De flesta har jag glömt. Men henne minns jag väl. En flicka i min egen ålder. Jag minns inte hur hon såg ut. Jag minns inte hur vi började prata, men jag minns att hon var katolik och att hon vittnade för mig om Jesus. Jag var ju uppvuxen i ett kristet hem, och kände till det hon pratade om, men tyckte mest att det var pinsamt. Men hennes vittnesbörd etsade sig fast i mitt inre, och jag ville en dag bli som hon.
En annan kvinna, hon var i sextiårsåldern. Nu ville hon prata om det, som min mor hade frågat henne när hon var en liten flicka. Mor hade frågat henne i ett sammanhang om hon var frälst, och mors omsorg om den lilla flickans eviga väl hade följt henne genom hela livet.
Orden från Guds mun, de som kommer ut ur vår mun när vi är villiga att vittna om honom, tränger djupt in i människors hjärtan. Orden skapar en oro som inte kan stillas förrän Gud själv får ta plats i deras liv. Dessa ord vänder inte fruktlöst tillbaka, utan gör det Gud vill och utför hans uppdrag.
BÖN
Herre hjälp mig idag att förmedla dina ord till andra. Jag ber med sångens ord:
Tag min tunga, lös den du,
Helga mina läppar nu,
Så att jag må prisa dig,
Tala vad du bjuder mig!
(Frances R Havergal 1874)
 ______________________
Dagens andakt på norsk
http://dagensandaktpanorsk.blogspot.com.
Daily devotion in English: http://dailydevotioninenglish.blogspot.com.
______________________

UTMANINGEN 15 nov - Ps 135

HERREN SKAFFAR RÄTT ÅT SITT FOLK 


Bibelläsning: Psalm 135
"Ty Herren skaffar rätt åt sitt folk, han förbarmar sig över sina tjänare" (Ps 135:14 FB)

"Herren blir aldrig någon något skyldig"är ett livsmotto som många kristna har bekänt sig till. Det lönar sig alltid att följa Herren.


Herren tar hand om allt det som vi vågar överlåta åt Honom. Vårt liv, vår tid, våra ägodelar.

Då vi lägger vårt liv i hans händer kommer han att ta hand om oss, vad som än sker, "ty Herren skaffar rätt åt sitt folk."


==> Mannakorn att tugga på under dagen: "Herren tar hand om de sina"

14 nov. 2019

Bibelskolan - Tio steg i tro - Steg 8

FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA


Cykelhjulet
Tänk dig ett cykelhjul med fyra ekrar. Om inte navet sitter i centrum av hjulet, eller om en av ekrarna är för lång, så kommer hela cykeln i obalans och kommer att skumpa upp och ned bortöver vägen.
Så är det också i det kristna livet. Navet, centrum i det kristna livet, är Jesus Kristus. Om inte han får vara centralgestalten som genomsyrar allt annat i livet kommer det kristna livet i obalans.
Av de fyra ekrarna, som måste stå i balans med varandra, handlar två om kommunikationen uppåt: bön och bibelläsning. De två andra har att göra med kontakten till dem vid vår sida, våra medmänniskor: gemenskap och tjänst.
Detta steg och de två återstående stegen i tiostegsprogrammet handlar om dessa fyra ekrar:
-förhållande till andra/gemenskap – steg 8
-bön – steg 9
-bibelläsning – steg 9
-uppgift/tjänst – steg 10

Kristi kropp
Att bli född på nytt innebär att bli född in i ett nytt sammanhang, in i en ny familj. För att beskriva denna nya familj, församlingen/kåren, använder Bibeln flera olika bilder:
-en kropp (Kristi kropp), där varje person är en lem, en del av kroppen.
-ett vinträd, där varje person är en gren i vinträdet.
Bägge bilderna skildrar en levande, fast sammanknuten enhet, där varje del är beroende av helheten.
-det är svårt för en tumme att överleva om den inte är förenad med resten av kroppen
-det är svårt för en gren att överleva om den inte sitter fast vid trädet
-det är svårt för en kristen att överleva om han eller hon inte är fast förenad i en kristen gemenskap.


Vi behöver varandra
Att komma med i en grupp, församling/kår, innebär mycket positivt. Vi får stöd av varandra, uppmuntran, gemenskap och tillhörighet. Men det kan också innebära nya problem. Vi får nya hänsynstaganden och förpliktelser mot varandra.

Det krävs mycket tålamod för att lära sig lev i den nya familjen/kåren/församlingen. Ibland kan det till och med kännas som om det kristna livet vore mycket enklare att leva om inte alla de andra fanns med och skapade störningar i min tillvaro. Vi måste lära oss att förstå att den kristna gemenskapen/kåren/församlingen inte är fullkomlig. Man blir inlemmad tillsammans med andra som också de är ofullkomliga och i tillväxt.

Men det är nödvändigt för varje kristen att låta sig förenas i en kristen gemenskap för att både och ge hjälp, styrka och kärlek.


Mina med-lemmar
Då jag har blivit en lem i Kristi kropp är jag omgiven av andra människor som också de är lemmar. De är mina med-lemmar.

På samma sätt som det är i den mänskliga kroppen, har en lem i Kristi kropp inte samma grad av gemenskap med alla de andra lemmarna. Tummen har till exempel närmare gemenskap med de andra fingrarna än med tårna.

Varje kristen borde få uppleva styrkan av att vara förenad på tre olika nivåer:

1 – Min allra närmaste med-lemmar
Varje kristen borde ha någon eller några (1-4 personer) att dela det personliga livet med i ett nära förhållande:
-någon att dela vardagens glädjeämnen, sorger och misslyckanden med
-någon att tala personligt med
-någon att be tillsammans med för att kunna hjälpa varandra med uppmuntran och tillrättavisning
Bland Jesu lärjungar var det tre som stod Jesus speciellt nära. Stunderna av största glädje och djupaste förtvivlan delade Jesus bara med dessa tre. Upplevelsen på härlighetens berg (Matt 17:1), och Jesu bönekamp i Getsemane (Matt 26:37).

Har du någon som du kan dela dina bekymmer och glädjeämnen med? Har du någon som du kan be personligt med? Om du inte har det, kan du be Gud att hjälpa dig att finna någon och sedan vara uppmärksam i din omgivning på olika möjligheter Herren sänder i din väg.


2 – Den lilla gruppen
Alla borde få vara med i en levande grupp där man kan samtala och lära av varandra. En studiegrupp, bönegrupp, samtalsgrupp eller rote (ca tio personer). En grupp där man får näring, växtkraft och träning genom varandra.

Jesus hade en sådan grupp omkring sig. De var tolv personer som levde tillsammans med Jesus. De lyssnade, såg, samtalade och tränades. De var lärjungar som utvecklades och växte i den lilla gemenskapen. Ibland lyckades de bra, ibland misslyckades de och kund då få hjälp och vägledning i gruppen för att lyckas bättre nästa gång.

Finns det någon böne- eller bibelstudiegrupp i det sammanhang där du står? Kan du vara med att starta en sådan grupp?


3- Kåren/församlingen
Alla kristna bör vara med i en kår eller församling. Församlingen ger oss tillfälle att komma tillsammans för undervisning, lovprisning, förbön och inspiration.

Jesus hade en större grupp av människor som hörde till honom. Vid ett tillfälle utser han 72 personer ur den gruppen som han sände ut (Luk 10:1).


Tillhörighet
Det är viktigt för en kristen att höra till en församling. Ja, till och med livsviktigt. Det är viktigt att du låter dig inlemmas och blir en del av Kristi kropp, inte bara för att du ska få ut så mycket som möjligt av gemenskapen, utan också för att du ska ge något till gemenskapen.

Just du är nämligen viktig! Det betyder något att du finns med. Din närvaro är betydelsefull. Om du mister en lem på din kropp, är det något som saknas. Du lider brist på något.

Så är det också i kåren/församlingen. Du är skapad för att höra till. Du behövs. Både du och kåren/församlingen lider brist på något om inte du är med.

Det är alltså viktigt både för dig och för kåren/församlingen att du gör följande bekännelse och bön till din egen och att du tar konsekvenserna av den: ”Jag bekänner att jag tillhör Kristi kropp på jorden. Jag vill också vara praktiskt inlemmad och förenad med andra kristna i kåren/församlingen”.

Dagens andakt 14 november

”Jag känner dina gärningar. Du är vaken kall eller varm. Jag skulle önska att du vore kall eller varm” (Upp 3:15 LB)

Idag är bibelordet hämtat från brevet till den sista av de sju församlingarna, Laodicea. Brevet är stramt hållet och varningarna är skarpa. Varningarna handlar inte bara om att de varken är varma eller kalla, utan också om att de inte förstår sin egen belägenhet. Församlingen säger att den är rik, men i Guds ögon är den ömkansvärd, fattig, blind och naken. Av sammanhanget framgår den djupaste tragiken, nämligen att Jesus står utanför församlingen och klappar på enskildas hjärtan och frågar om inte han kan få komma in. Han är inte ens med!
Men även om allvarliga varningar riktas mot församlingen och dess medlemmar lyser Guds kärlek igenom. Gud säger att det är på grund av att han älskar dem som han tillrättavisar dem (v 19), och församlingen uppmanas att visa iver och att vända om.
Gud älskar och längtar efter gemenskap med varje människa, också den som glidit in i ljumhet och den som förlorat sin iver. Han vill att den människan ska vända om. Den som vinner seger i brevet till Laodicea, är den som lyssnar och öppnar för Jesus på nytt (Upp 4:20) och lönen som utlovas är att få äta tillsammans med Jesus, en bild på djup gemenskap, och att få sitta hos Jesu på hans tron i Guds rike.
BÖN
Herre, tack för att du varnar oss. Tack för att du vill att vi alla ska vara med i ditt rike. Tack för att jag idag får rannsaka mitt inre och försäkra mig om att du finns med. Och om jag känner att du inte har den plats som du borde ha i mitt liv idag, vill jag öppna för dig och jag ber dig komma in och på nytt tända elden i mitt inre.
 ______________________
Dagens andakt på norsk
http://dagensandaktpanorsk.blogspot.com.
Daily devotion in English: http://dailydevotioninenglish.blogspot.com.
______________________