Nordic Choice Hotels

26 apr. 2017

Att upptäcka olika tolkningsnivåer i en bibeltext




BIBELSYN OCH BIBELBRUK del 2

Det är vanligt att man då man läser en text i Gamla Testamentet, vid sidan av den bokstavliga betydelsen, också kan upptäcka ett helt annat budskap. Det kan man kalla en allegorisk eller typologisk tolkning.

Allegorisk betyder ”ett konsekvent genomfört utbyte av ett egentligt budskap mot en metafor” (Wikipedia). Det vill säga att man tolkar in en symbolisk innebörd i texten. Typologisk betyder att texten innehåller typer, förebilder, för något annat än det som egentligen står.

Då kan man läsa texten på två tolkningsnivåer. En bokstavlig och en andlig.

Berättelsen om den första påsken i Egypten handlar om att ett lamm dör i någon annans ställe och genom lammets blod blir människor frälsta, räddade från döden. Det är inte speciell långsökt att se den kristna påsken där Jesus dör i människans ställe och genom Jesu blod blir frälsningen tillgänglig.

Berättelsen om Abraham som offrar sin enfödde son Isak är en förebild på hur Gud sände sin enfödde son att offras.

Nya Testamentet använder ofta den principen och ger texterna från Gamla Testamentet en ny betydelse.

De judiska lärde tillämpade ofta fyra tolkningsnyanser i skriften:
  1. Den bokstavliga, uppenbara meningen
  2. Den förmodade meningen
  3. Den tolkning man kan komma fram till genom lång och omsorgsfull tolkning
  4. Den allegoriska eller bakomliggande tolkningen

För Augustinus och de övriga kyrkofäderna var det vanligt att tolka Bibeln allegoriskt. Man sökte efter förebilder, typer, av Kristus i de gamla testamentliga skrifterna. Man såg ofta den allegoriska tolkning som mycket viktigare än den bokstavliga. Bakom de bokstavliga texterna fanns alltid ett djupare andligt innehåll.

Den katolska katekesen talar om fyra andra tolkningsnivåer:
  1. Den bokstavliga, som ger upplysning om händelserna
  2. Den allegoriska undervisar om vad man ska tro
  3. Den moraliska som talar om vad man ska göra
  4. Den analogiska eller eskatologiska (den slutliga, himmelska) som talar om vart vi är på väg

Om vi tillämpar dess tolkningsnivåer på löftet om det förlovade landet kan vi se:
1.    Den bokstavliga betydelsen var att Gud skulle föra folket från slaveriet i Egypten till friheten i det förlovade landet där och då.
2.    Den allegoriska betydelsen kan betyda att Gud erbjuder oss frälsning från ett liv i slaveri under synden till ett liv i andlig frihet. (John Wesleys allegoriska tolkning var att man måste gå över två vatten för att komma in i överflödslandet. Röda havet var frälsningens hav som befriar oss från slaveriet. Men sedan kan man ofta uppleva att kristenlivet blir torrt och meningslöst som under vandringen i öknen. För att komma in i överflödslandet måste man därför passera ännu ett vatten, Jordanfloden, som är en bild på dopet med den helige Ande eller den andra välsignelsen)
3.    Den moraliska betydelsen handlar om att helhjärtat följa Herren. Då folket knorrar och vill vända tillbaka riskerar folket att gå miste om Guds välsignelse.
4.    I den eskatologiska, himmelska betydelsen är det förlovade landet den eviga glädjen i himmelen och jordelivet ökenvandringen dit.

Detta avsnitt är ett utdrag ur TOLKNINGSBOKEN - Hur ska man tolka Guds Ord?
Du kan beställa boken genom att skriva ett mejl till info@rupeba.se. Häftet kostar 80:- (postens porto 14:- tillkommer). Du kan läsa mer om Tolkningsboken HÄR.

23 apr. 2017

Bibeln och naturvetenskapen: Behöver tron försvaras? (del 1)


Publicerades den 21 apr. 2017
I en mycket uppskattad serie föreläsningar vid Filadelfiakyrkans Bibelskola STHLM vt 2017 tar Stefan Gustavsson sig an ämnet Bibeln och naturvetenskapen. Har modern vetenskap motbevisat Gud? På vilket sätt relaterar kristen tro till forskning och naturvetenskap? Hur kan man läsa Bibelns första tre kapitel i ljuset av Big Bang och vad vi idag vet om universums ålder? Och har berättelsen om Adam och Eva någon koppling till historien?

Varje föreläsning inkluderar Q&A från publiken.
Del 1 - Behöver tron försvaras?

Tidig söndagsmorgon i Ålesund den 23 april

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Det finns många fina städer på Norges västkust. Ålesund är en av de vackraste. Så var vi här igen. Det är ett år sedan sist. Temat för Bibelhelgen är "Vägen vidare".
Frälsningsarméns lokal mitt i Ålesund

I inledningen på helgen ställde Rut oss inför frågan om hur det gångna året har varit. Har vi gått vidare på vägen? Har vi gått tillbaka? Eller står vi stilla? Har vår relation till Herren fördjupats? Har vår iver att vinna andra för Guds rike ökat?

Ja det är viktiga frågar att stämma av sitt liv med. Vi är alla på väg. Vi fattar varje dag val som är med att bestämma våra livsval. Vem vill jag vara? Vem vill jag bli?

Under lördagen hade vi bibelstudier på eftermiddagen och bön- och lovsångsmöte på kvällen.

Idag har vi den avslutande gudstjänsten för bibelhelgen och därefter reser vi tillbaka hem till Jelöy i Moss, och förbereder oss för en ny vecka.

Jag ber att det ska bli en välsignad vecka för dig,
Peter Baronowsky

22 apr. 2017

UTMANINGEN 2017-2018

Vill du också vara med och läsa Gamla Testamentet på två år? Vi läser ett kapitel om dagen.

Nu är det ett bra tillfälle att komma med!
På söndag börjar vi läsningen av Fjärde Moseboken. Nu är det bara två bibelböcker igen, innan Guds folk ska marschera in i det utlovade landet (Josua bok)


Om du vill vara med får du ett mejl varje morgon med en tanke för dagen från det kapitel vi läser den dagen. Dessutom får du tillgång till bloggen där vi samlar alla inlägg, översikter och kommentarer.

Du behöver bara sända ett mejl till info@rupeba.se och skriva UTMANINGEN så är du med. Det kostar ingenting. Du kan naturligtvis senare avbryta ditt deltagande när du vill.


19 apr. 2017

Historisk-kritisk bibelsyn och trons Jesus

BIBELSYN OCH BIBELBRUK - del 1

Jag håller just på att läsa en bok av Joseph Ratzinger, kanske mer känd som påve Benediktus XVI. Bokens titel är Jesus från Nasaret.

Ratzinger berättar i förordet om sin teologiska utgångspunkt för boken. Han berättar hur det under 1950-talet kom en mängd teologiska böcker med utgångspunkt i den historisk-kritiska bibelforskningen, som försökte beskriva den "historiske Jesus". Då jag läser det kommer jag ihåg då jag själv läste teologi i min lärarutbildning i slutet av 1960-talet. Vi läste då böcker som "Den historiske Jesus i ny belysning" av Ethelbert Stauffer.

Ratzinger beskriver hur avståndet mellan "den historiske Jesus" och "trons Kristus" vidgades, så de två bilderna av Jesus blev helt skilda från varandra.

Joseph Ratzinger förkastar inte den historisk-kritiska forskningen. Den har sitt berättigande, men det har också sina begränsningar. Den behandlar inte de viktigaste frågorna för den som ser Bibeln som Guds ord till oss idag. Frågor om Guds existens och handlande idag har ingen plats i den historisk-kritiska bibelforksningen.

Den historisk-kritiska forskningen undersöker skrifterna från ett "där- och då-perspektiv" och har ingenting att säga i ett "här- och nu-perspektiv". Ratzinger framhåller att den historisk-kritiska bibelsynen:
- inte är nog för den som ser Bibeln som en helig skrift, inspirerad av Gud
- studerar varje bibelbok separerad från helheten medan den troende läser Bibelns böcker som en helhet, "kanonisk exegese"
- studerar den historiske Jesus utifrån källkritisk forskning, medan den troende ser Kristus som nyckeln till att förstå Bibeln som helhet, kristologisk hermeneutik

Ratzinger skriver att synen på Jesus som Gud överskrider den historiska metodens möjligheter och öppnar för en större dimension.

Då jag läser Ratzingers utgångspunkt för sitt teologiska arbete ser jag framför mig en bild. Den historisk-kritiska forskningen är som att studera ett fotavtryck. Ett vetenskapligt studium av fotavtrycket kan ge en del information. Man kan kanske räkna ut hur gammalt det är, man kan mäta fotavtryckets storlek och form, man kanske till och kan avgöra om det är en man eller kvinna som har gått där, man kanske till och med kan avgöra vikten på den som har gjort fotavtrycket.

Men man kan inte ge svar på frågan vem personen är idag. Genom att möta personen kan man inom bara några sekunder få bild som är helt överlägsen den man fick genom att bara studera fotavtrycket.

Ratzingers slutsats kvarstår. Vi kan ha en del nytta av den historisk-kritiska forskningen, men den är helt otillräcklig för den som tror på Gud.

/Peter Baronowsky