19 juli 2018

Tdig söndagsmorgon den 22 juli

             Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Eftersom "Tidig söndagsmorgon" är från min personliga utkikspunkt på livet börjar jag idag med det mest personliga: födelsedagar!

Förra veckan fyllde den yngste sonen 39 år. Eftersom barnafödandet i vår familj pågick under nio år kan du räkna ut hur gammal äldste sonen är. Sönerna börjar bli vuxna.

Den här veckan har vi dessutom upplevt en verklig födelsedag. Mellansonen blev pappa igen och mellansonens fru blev samtidigt mamma igen. Det var en liten pojke som för första gången fick se dagens ljus.

På bilden ser du den nya familjemedlemmen beskådas av sina båda storasystrar. Jag tror att vi har en liknande bild från 39-åringens födelse och han han då beundrades av sin två storebröder.

Det var det personliga. Under sommaren har vi också haft tid att reflektera över verksamheten med rupeba. Vår affärsidé är: "Vi vill med rupeba förmedla kristen undervisning i tal och skrift till "uppbyggelse, uppmuntran och tröst" (1 Kor 14:3)


Vi har hittills förmedlat sådan undervisning som vi själva producerat, men nu vill vi utöka förmedlandet till att även förmedla  speciellt utvalda böcker som vi varmt vill rekommendera. Häll utkik efter nya boktitlar under fliken "AFFÄREN" på vår hemsida www.rupeba.se.

En-om-dan den 19 juli - 1 Pet 1:17

Gudsfruktan
"Om ni säger Fader när ni åkallar honom som dömer var och en efter hans gärningar utan hänsyn till person, lev då i gudsfruktan under den tid ni vistas här." (1 Pet 1:17)

Ännu en gång påminns vi om att det vi upplever nu inte är platsen för vår slutförvaring. Jesus ska komma tillbaka en dag och det är ett av Nya Testamentets huvudteman.

Men den här versen talar också om för oss hur vi ska leva, "under den tid ni vistas här". Vi ska leva i gudsfruktan. Hur gör man då?

Ordet gudsfruktan ger kanske vid första anblicken intrycket att vi ska frukta, vara rädda för, Gud. Men det är inte det som är meningen. Gud vill inte att vi ska gå och vara rädda för honom. Tvärtom. Då Nya Testamentet talar om att Jesus ska komma tillbaka är det för att vi inte ska känna oro och för att trösta oss. "Känn ingen oro... jag skall komma tillbaka och hämta er till mig" (Joh 14:1-3). "Ge nu varandra tröst med dessa ord." (=orden om att Jesus kommer tillbaka och hämtar oss) (1 Tess 4:18).

Hur ska vi då förstå innebörden av ordet gudsfruktan? Synonymordboken föreslår: "vördnad för Gud, fromhet, rättfärdighet, gudfruktighet". 

Ordboken förklarar gudsfruktan med följande ord: "det att vörda och dyrka Gud och lyda hans bud"

Frågorna för oss blir då:  - Hur kan jag på bästa sätt vörda Gud? - Hur kan jag på bästa sätt dyrka Gud? - hur kan jag på bästa sätt lyda hans bud?

Dagens manna: Ett liv i gudsfruktan



Läs mer om En-om-dan HÄR.

Bön - att samtala med Gud

Steg nio i serien Tio steg i det kristna livet

Läs mer om de tio stegen HÄR.
Steg 9 på norska kan du läsa HÄR.
Det viktigaste
Vad är det som är det viktigaste i det kristna livet?
-Är det att försöka vara så snäll som möjligt?
-Är det att regelbundet gå på gudstjänst?
-Är det att ge mycket pengar i kollekten?
-Är det att låta bli att svära, supa slåss osv?

Allt detta är säkert viktigt, men det är inte det viktigaste.

Jesus får en gång fråga om vad som är det viktigaste. Man frågar honom vad som är det största budet i lagen (Matt 23:36). Jesus svarar då att det första och största budet är att älska Herren av hela hjärtat, med hela själen och med hela förståndet.

Om vi älskar Herren av hela vårt hjärta, och vår nästa som oss själva, så kommer vi automatiskt att följa de övriga buden i Bibeln. Jesus säger att hela lagen och profeterna vilar på detta.

Så kristendomen vilar alltså inte på en massa lagar och regler och möten, utan hela kristendomen vilar på en relation till en bestämd person: Herren, Jesus Kristus.

Det viktigaste i ditt liv är att odla förhållandet till Jesus. Eftersom det är så viktigt är det värt att vara vaksam över hur det förhållandet utvecklas. Jesus känner dig fullständigt med alla dina goda sidor, och de mindre goda. Men du måste också lägga energi på att lära känna Jesus bättre.

Man lär känna varandra genom att vara tillsammans, tala till varandra och lyssna till varandra. Någon har sagt att bönen är den kristnes andning och bibelläsning är maten vi äter. Tänk om vi vore lika ivriga att läsa Bibeln som vi är att äta!

Just de här två sakerna, bibelläsning och bön, är två viktiga saker i din gemenskap med Herren. Om du vill lära dig mer om detta, så finns det två enkla bibelstudier  i slutet av detta kapitel (Bilaga 2 – Bibelläsning och Bilaga 3 – Bön).

Du talar med Gud
Att tala med Gud brukar vi kalla för bön. Nästan alla människor talar med Gud. Det är inte alla som skulle erkänna det, och kanske är man inte ens medvetetn om det själv. Men i stunder av förtvivlan ropar de flesta automatiskt till Gud. Det är som om det på något sätt skulle vara inbyggt i oss att söka hjälp hos Gud då vi har det svårt.

Men det är inte bara då vi är förtvivlade som vi kan be. Det finns många olika sätt och situationer där vi kan be.
-MAN KAN BE OM NÅGOT; be om förlåtelse, be om något jag eller någon annan behöver, be om hjälp i olika situationer, be om kraft att möta frestelser och svårigheter.
-MAN KAN BE FÖR NÅGON; att be för någon brukar kallas för förbön; be för någon som har det svårt, be för någon som behöver bli frälst, be för någon man har svårt att tycka om (det är mycket svårare att tycka illa om någon man ber för).
-MAN KAN TACKA GUD FÖR NÅGOT/NÅGON;  En del människor har så att lägga märke till och fastna i allt det negativa som möter oss i livet. Ju mer man sedan går och tänker på allt negativt som finns, ju mer nedstämd och bitter blir man. Men om vi lyfter vår blick och ser oss om i vår tillvaro, så finner vi säkert att det finns mycket att tacka Gud för. Ju mer vi tackar Gud, ju mer upplever vi allt det goda och positiva som trots allt finns omkring oss. Det kommer att påverka våra liv!

Men samtal är inte bara att en person talar till en annan. Det finns en annan sida av samtalet:
Gud talar med dig!
Gud vill koma i kontakt med dig. Han har något att säga dig.
-Gud vill att du ska lära känna honom så att du kan förstå mer av vem han egentligen är.
-Gud vill tala om för dig att han älskar dig och att han sände sin egen son att dö på ett kors, för att du skulle få förlåtelse och bli fri från din synd, skuld och fördömelse.
-Gud vill att du ska lära dig känna igen hans tilltal, så att ni kan ha gemenskap med varandra. Han vill vägleda dig i livet och ge dig tröst, förmaning och uppbyggelse.

Gud ser det som naturligt att hans barn ska lära sig känna igen hans röst: ”..fåren följer honom (herden), därför att de känner igen hans röst” (Joh 10:4)
Gud talar på många sätt:
-Genom naturen. Många människor vittnar om att de möter något av Guds väsen ute i naturen. Man kan få en upplevelse av Guds storhet och majestät i ett möte med naturen
-Genom Bibeln. Att läsa Bibeln är kanske det vanligaste och mest pålitliga sättet för oss att ta emot Guds tilltal.
-Genom andra människor. Guds tilltal kan ofta komma till oss genom andra människor: vittnesbörd, predikan, samtal osv.
-Genom omständigheterna. Ibland kan vi ta emot Guds signaler genom det som händer runt omkring oss. Gud kan tala genom vardagliga händelser som kanske först ser ut som tillfälligheter.
-Genom samvetet. Då vi har en önskan att leva nära Gud, övar vi upp en speciell känslighet i vårt inre för vad som är rätt eller fel och för vad som är Guds vilja.

Hur ska jag göra?
Det är viktigt att avskilja tid att umgås med Herren. Det bästa är om det får ske regelbundet. Då du läser Bibeln bör du göra det systematiskt och regelbundet. Det finns ett förslag till en bibelläsningsplan i slutet av kapitlet (Bilaga 4 – Bibelläsningsplan).

Då det gäller den personliga andakten bör du finna den tid på dagen som passar dig bäst. En tid när du kan få vara ostörd och kan koncentrera dig på det du gör. I slutet av detta kapitel finns också ett förslag på hur du kan lägga upp din personliga andaktsstund (Bilaga 5 – Den personliga andakten)

Om du tycker detta är viktigt och om du vill bestämma dig för att investera i ditt förhållande till Herren, så kan du göra följande bekännelse till din egen: ”Jag vill avskilja tid till mitt personliga andaktsliv. Genom bön, bibelläsning och eftertanke vill jag lära känna Herren bättre. Jag tror att Gud vill tala med mig genom den Helige Ande som visar mig hur jag ska leva.”

18 juli 2018

En-omdan den 18 juli - 1 Pet 1:16


"Sådan fader - sådan son" 
"Det står ju skrivet: Ni skall vara heliga, ty jag är helig" (1 Pet 1:16)

I den förra versen talade vi om att vara helig i betydelsen av att vara avskild för Gud. Här möter oss på nytt uppmaningen att vi ska vara heliga. Det anges till och med orsaken till att vi ska vara heliga - Gud är helig.

Målet med det kristna livet är att bli lik Jesus: "Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus" (Fil 2:5). Vi sjunger också kören "Att bli lik Jesus, det är min längtan, att tanke, gärning, ord må visa vad jag tror...."

Gud vill att vi mer och mer ska likna honom. Han vill att vi ska bära Andens frukt (Gal 5:22-23), som är Jesu sinnelag.

Hur kan vi göra det? Framför allt genom att vara tillsammans med honom i bibelläsning och bön. Då vi är tillsammans med Herren förvandlas vi till samma bild (2 Kor 3:18). Det finns ett ordspråk som säger: "Säg mig vem du umgås med, så ska jag säga dig vem du är". Det är logiskt att vi förvandlas till Kristuslikhet då vi umgås med honom.

Jesus är det synliga uttrycket för vem Gud fader är. Målet för den kristne är att bli lik honom. Då de ser oss ska de kunna förstå vem vi tillhör och säga "Sådan fader - sådan son" eller "Han/hon är pappa upp i dagen"

Dagens manna: Sådan fader - sådan son 




Läs mer om En-om-dan HÄR.

Vi behöver frimodigt be om fler helanden

- Stefan Swärd i Världen idag -
En central del i Jesu kortvariga verksamhet för 2000 år sedan var att bota de sjuka. Ständigt berättas det i evangelierna om hur han botade de sjuka, uppväckte de döda och förmedlade befrielse till de plågade. Den första kristna kyrkan fick sedan uppdraget att fortsätta Jesu tjänst. Kyrkohistorien visar att tron på helande har präglat den levande kristna kyrkan i alla tider. Under den svenska folkväckelsen på 1800-talet var det vanligt med tro på helande.

Väckelsepredikanten Boltzius från Värmland var en känd helandepredikant, vars helandetjänst sträckte sig ända in i kungahuset. När pingstväckelsen började svepa över världen 1906-07 var ett av kännetecknen en förnyad tro på Andens gåvor i funktion. Inte minst gällde detta helandets gåva. Karismatiska väckelsen och Jesusrörelsen under 60- och 70-talet gav en förnyelse åt tron på helande. Det var också något centralt i trosrörelsen och Vineyard-rörelsen som fick sina genombrott på åttiotalet.

Bibelns undervisning är tydlig på detta område. Sjukdomen är en följd av syndafallet och förgängelsen. Jesus har kommit för att upprätta, frälsa och befria. I detta ingår befrielse från sjukdomar. Trots all vår utvecklade sjukvård och medicinska forskning är fysiska och psykiska sjukdomar något som plågar den moderna människan i alla åldrar. Förbön för sjuka är uttryck för medkänsla och empati. Ett Guds ingripande stärker tron och vittnar om en Gud som är närvarande och bryr sig om enskilda människor.


Läs mer HÄR

17 juli 2018

"Kejsarens nya kläder"

Claphaminstitutet gav nyligen ut en undersökning av innehållet i Stockholm Pride 2018. Vad är det Stockholm Pride egentlign inbjuder till? Det är en delvis skrämmande läsning.

Vad innehåller Stockholm Pride?
   I Claphaminstituets rapport kan vi läsa:
"Förkortningen BDSM (en förkortning för bondage och disciplin, dominans och underkastelse samt sadism och masochism) är en tämligen vanlig företeelse under Pride. Andra liknande våldsamma aktiviteter är flogging -piskning. Även zoofili - attraktion av och sex med djur - finns som teman under dessa seminarier.

   Informationen till besökare ger exempel på vad besökaren kan vänta sig helt öppet på Östermalms idrottsplats under dagtid. ´Club Sade´ låter alla nyfikna prova på lite smisk och pisk under hela festivalen? Eller varför inte ta en liten time-out i en bur en stund? Känna på hur det känns att stå uppsänd på ett S:t Andrews kors?" (sid.15)
   "Men det finns också programpunkter som med emfas bejakar våld, i likhet med punkterna dominans och BDSM här ovan. Ett inslag under veckan bygger ´ett scenario där en av parterna vill bli kuvad trots motstånd, där förutsättningarna gällande storlek, teknik och styrka inte är jämbördiga´med målet ´att ge bägge parter den upplevelse som dom trånar efter utan att leken slutar på sjukhuset´" (sid.16)

   Pride tar även upp ämnen som självskadebeteende som något positivt samt sex under påverkan av droger där man vågar göra saker som man inte skulle vilja göra i nyktert tillstånd.
  Pride talar även om prostitution i positiva ordalag. Prostitution omtalas som sex-arbete. Även om det inte uttalas lika klart i Pride-programmet är RFSL:s uppfattning glasklar: Prostitution bör tillåtas och den svenska sexköpslagen avskaffas. (sid. 27).



Vem stöder Pride?
   Listan över dem som stöder Pride är lång. Där kan vi som ´Gold Partners´ finna Stockholm stad. Statliga myndigheter som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är ´Silver partners´(Det innebär att alla svenska skattebetalare är med att finansiera Pride). Bland ´Bronze partners´finner vi studieförbundet Sensus som är en sammanslagning av Frikyrkliga Studieförbundet och Svenska Kyrkans studieförbund. (sid. 34)



Vem går med i Pride-paraden?
   Där återfinner vi representanter för de flesta politiska partier, inflytelserika opinionsbildare och kulturpersonligheter. Det verkar som att alla vill vara med att markera att de är har ett öppet sinne och står bakom det som Pride innehåller.
   Osökt går tankarna till H.C. Andersens saga om Kejsarens nya kläder (Wikipedia skriver om Kjesarens nya kläder: I sagan syr två skräddare nya kläder till kejsaren. De säger att de använder ett magiskt tyg som gör att mindre begåvade personer inte kan se det. I själva verket använder de inget tyg alls, men eftersom ingen vill framstå som mindre begåvad låtsas alla att de ser "kläderna", och kejsaren vandrar omkring naken. Ett litet barn utropar dock: "Han har ju inga kläder på sig!"
   Bokens sensmoral används ofta för att symbolisera hur människor anpassar sig till gruppen, även när det är uppenbart för dem själva att gruppen har fel. Att liksom det lilla oskuldsfulla barnet i sagan utbrista Kejsaren är naken! innebär att påpeka något som alla kan se men som ingen vågat säga.)


Du kan läsa hela rapporten HÄR.
(Då du kommer in på sidan klickar du bara på bilden så öppnar sig hela artikeln som en pdf-fil)


/PB