ReBoot(h)

ReBoot(h) var rubriken på en bibelhelg vi hade för några månader sedan i en liten kår i Danmark. Så vad stod nu denna märkliga rubrik egentligen för?

Ja, rubriken var naturligtvis en ordlek. Den anspelar dels på ordet ”reboot” som betyder omstart, dels på ReBooth som anspelar på Frälsningsarméns grundläggare William Booth.

Ordet boot används när man startar upp en dators operativsystem. Och ordet reboot är framför allt kopplat till en omstart av operativsystemet på datorn. Att reboota datorn är nödvändigt när den har kraschat, d.v.s. när den av någon orsak har slutat fungera. Vid en reboot rensas allt som finns på datorn bort, och datorn får en omstart. Den börjar om från noll igen.

Som du säkert förstår handlade inte bibelhelgen om datorkunskap. Den handlade om våra liv. Den handlade om den äkta rebooten som finns tillgänglig för oss i vår kristna tro. Ett annat namn för den äkta rebooten för oss människor heter ”förlåtelse”.

Förlåtelsen är den starkaste kraften som finns. Förlåtelsen är en kraft som kan lossa alla de länkar som binder oss. Förlåtelsen kan sätta oss ut i verklig frihet, en frihet som bara Gud kan ge.

Varannan tisdag kommer det en sopbil på vår gata. Den kommer för att tömma våra soptunnor, där vi har samlat upp allt som inte ska finnas kvar i våra hem. Men sopbilen hämtar bara upp det som vi själva burit ut i soptunnan. Det vi inte burit ut får vi behålla i hemmet.

Jesus är som sopbilen. Han kommer för att ta bort allt det som inte bör finnas kvar i våra liv. ”Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.” (1 Joh. 1:9) Men liksom med sopbilen, blir bara det som vi bär fram till Jesus förlåtet. Om vi behåller det inom oss, förnekar det eller bortförklarar det kommer det att finnas kvar inom oss. Men vi får bära fram det till honom, Och det gör vi genom att bekänna, genom att säga som det var: Ja, jag ljög. Ja, jag talade bakom ryggen på henne. Ja, jag tänkte ont om den personen.

Men den reboot, den omstart vi behöver, handlar inte bara om saker som vi har gjort, sagt eller tänkt, saker som vi behöver förlåtelse för. Bland allt skräpet i våra liv finns också allt det som andra har gjort mot oss, och som vi inte kan släppa taget om och förlåta. Om rebooten ska fungera och vi ska komma ut i sann frihet måste vi lära oss att kontinuerligt förlåta andra, att bära ut vår brist på förlåtelse till sopbilen tillsammans med alla andra sopor.

Erika Kirk, änkan efter Charlie Kirk som så dramatiskt sköts ihjäl på ett amerikanskt universitet för några månader sedan, säger under makens begravning:

På korset sa vår frälsare: ”Fader, förlåt dem, för de vet inte vad de gör. Den unge mannen, jag förlåter honom. Jag förlåter honom därför att det var vad Kristus gjorde, och det är vad Charlie skulle ha gjort.”

 Det är i sådana här situationer som förlåtelsen spränger sönder de länkar som vill hålla oss i fångenskap. Hade Erika inte varit villig att förlåta mördaren hade han fått ta, inte bara Charlies liv, utan också hennes eget. Hon hade fått leva resten av sitt liv i fångenskap, i oförlåtenhetens fångenskap, där varje tanke är färgad av bitterhet och hämnd. Att ge ut förlåtelse handlar inte om att skipa rätt, men om att bli fri.

Så vad har det här med ReBooth att göra? Ja, det handlar om att gå tillbaka till våra rötter. William Booth var medveten om vikten av att leva i såväl mottagande som utgivande förlåtelse. Det berättas om ett tillfälle då han fick en stor spottloska rakt i ansiktet. Hans medhjälpare rusade fram för att torka bort den, men William bad honom låta den vara. ”Det är en medalj”, sa han. Så kan bara den reagera som ständigt är medveten om sitt eget behov av förlåtelse, och som är villig att kontinuerligt förlåta andra, den som har upplevt en reboot, en omstart i sitt eget liv.

Och om det var något som William och hans hustru Catherine var angelägna om, så var det att ge människor en omstart. Och omstarten handlade om att hjälpa människor att bära ut allt skräp som samlats inom dem, att bära ut skräpet till Jesus, att bli frälsta.

I förbindelse med att Frälsningsarmén bytte namn från Kristna missionen till sitt nuvarande namn skrev William Booth:

Vi är ett frälsningsfolk. Detta är vår specialitet, att bli frälst, och förbli frälst för att sedan få någon annan frälst…

Om vi vill uppleva en äkta ”reboot” behöver vi en ”reBooth”. Vi måste göra som Booth och påminna oss om att den äkta rebooten handlar om att bli förlåten, att förlåta, att bli frälst, att förbli frälst för att sedan få någon annan frälst och förlåten.

När våra liv kraschar kan Jesus reboota våra liv. Han låter oss få börja om från noll igen.