25 juni 2023

Tidig söndagsmorgon i Västerås den 25 juni





 Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Så var det söndag igen. Veckan började för vår del med att vi vaknade upp strax utanför Nynäshamn i färjan på väg hem från Lettland. Vi bär med oss många minnen från Frälsningsarmén i Lettland som firade sitt hundraårsjubileum i helgen. Lokalen på Riga 1 var överfull under de båda gudstjänsterna under söndagen (Bild 1a). På bild 1b ser du musikkåren från Västerås som spelade på
flera olika slags möten under helgen. Generalen ställde upp på fotograferingen och han fick låna min kornett.

Under veckan passerade vi också en milstolpe på bibelläsningsplanen UTMANINGEN. I lördags läste vi det sista kapitlet i de fem Moseböckerna och idag börjar vi med Josuas bok. Det har tagit oss nästan halva 2013 att läsa Moseböckerna, men vi läser långsamt och tuggar maten väl. Om du har tappat sugen är nu en bra tidpunkt att haka på igen. Vi publicerar dagens inlägg varje dag på facebook och på vår blogg. Dessutom skickar vi ut dagens avsnitt på ett mejl till alla som bett om det. Vill du också få dagens UTMANING i ett mejl varje morgon? Skriv till info@rupeba.se och skriv ordet UTMANINGEN. Det kostar inget och du kan avsluta abonnemanget när du vill.

Under veckan var vi också med på TORP-konferensen. I år hade EFK bjudit in Frälsningsarmén till konferensen. På onsdagen hade FA en egen samling med information, vittnesbörd och inspirationstal. På onsdagskvällen fick vi vara med om en konsert med Vasa Band och delar av Gospelkören från Vasakåren. Vi fick vara med om en fantastisk konsert, både musikaliskt och andligt (Bild 2a och 2b).

På midsommarafton var vi, tillsammans med många andra, hembjudna till goda vänner. God mat, gemenskap, lekar, sång och bön (Bild 3a och 3b).

Men nu är det söndagsmorgon och det är dags att ladda för en ny vecka.

Med önskan om en välsignad ny vecka
Peter Baronowsky

DAGENS ANDAKT, den 25 maj

 

”Han skall vara din framtids säkra grund, rik på frälsning, vishet och kunskap” (Jes. 33:6 FB) 

Ingen av oss vet vad som väntar oss i framtiden. Ingen vet om vi har många dagar kvar framför oss i livet eller bara ett kort ögonblick. Vi kan planera och tänka ut hur vi skulle vilja ha det i framtiden, men någonstans vet vi att vi egentligen inte äger en enda minut av den tid som ännu inte kommit.

En del av oss blir tidigt smärtsamt medvetna om att det inte lönar sig att bygga sitt liv varken på pengar och materiella tillgångar eller karriär och personlig utveckling. Allt detta kan raseras på ett ögonblick. Sjukdom, arbetslöshet eller ekonomisk bankrutt kan drabba oss alla. Det enda som håller att bygga sitt liv på är Gud. Hans son Jesus Kristus har skapat denna världen. Paulus säger att han ”finns före allting, och allting hålls samman i honom.” (Kol. 1:17) Han är den enda säkra grunden för människor att bygga sitt liv på.

BÖN

Tack Jesus att du som håller hela världen i din hand också är en garanti för min framtid och den grund som jag får bygga mitt liv på.

Josua bok inledning - VAR SÄTTER DU DIN FOT? – Jos 1

 


Idag börjar vi läsningen av en ny bok. Först kommer en inledning till Josua bok och därefter kommentar till första kapitlet.


INLEDNING TILL JOSUA BOK

Josua bok i Gamla Testamentet har många likheter med Apostlagärningarna i Nya Testamentet

Josua bok kommer efter ett antal historiska böcker
Apostlagärningarna kommer efter ett antal historiska böcker 

I Josua bok uppfylls löftena från Moseböckerna
I Apostlagärningarna uppfylls löften från evangelierna

Josua bok inleds med ett löfte "Som jag var med Mose så ska jag vara med dig. Jag ska inte lämna dig eller överge dig" (Jos 1:5)
Apostlagärningarna inleds med ett löfte "När den Helige Ande kommer över er, ska ni få kraft" (Apg 1:8)

Josua bok inleds med ett uppdrag: Inta landet!

Apostlagärningarna inleds med ett uppdrag: Inta världen! "Till jordens yttersta gräns"

Både Josua bok och Apostlagärningarna förtjänar namnet "Segersboken".


Indelning av Josua bok

1/ Kap 1-5 Folket går in i landet
2/ Kap 6-12 Folket besegrar fienderna
3/ Kap 13-24 Landet fördelas, Josuas avskedstal


VAR SÄTTER DU DIN FOT? – Jos 1

Bibelläsning: Josua 1
Läs bibeltexten här

"Varje plats där ni sätter er fot har jag givit er, som jag lovade Mose." (Jos 1:3 FB)

Israels folk skulle äntligen få komma in i det utlovade landet. Guds princip för intagandet av landet var att Gud skulle ge dem varje plats där de satte sin fot. De platser där de inte satte sin fot skulle de inte få.


Principen visar tydligt principen i Guds rike. Guds rikes resurser frigörs då vi går framåt i tro och vågar sätta ned fötterna. Gud kan öppna dörrar där vi går. Men om vi inte går öppnas inga dörrar.


Nya möjligheter öppnas då vi vågar gå dit Anden leder oss. Frigörandet av Guds resurser är ett gensvar på vårt handlande.


Många frågar varför det sker så lite. Har vi kanske inte vågat gå framåt så att dörrar kunnat öppnas eller så att Gud kunnat ge oss de platser där vi sätter ned fötterna? Har vi kanske inte vågat tala med de människor som Gud velat ge oss?


- Mannakorn att tugga på under dagen:
"Varje plats där ni sätter er fot har jag givit er"

__________________
Innehåll:

Josua får löften och vägledning av Gud inför intåget i det utlovade landet.

Kommentar:
Moses var nu inte längre närvarande. Den nya ledaren som skulle föra folket in i löfteslandet var Josua. Josua betyder "Herren frälser" (Jeshua på hebreiska). Josua är en förebild på Jesus och har samma namn som Jesus (Jesus är den grekiska formen av namnet Josua).

Josuas uppdrag var att se till att folket skulle få det arv som Herren hade gett till sitt folk (vers 6).


Josua får också veta att förutsättningen för att han ska lyckas med sitt uppdrag är att hålla fast vid Guds ord och inte vika av från Ordet varken till höger eller till vänster (vers 7). Josua uppmanas att tänka på Guds ord både dag och natt så att han kan hålla fast vid det och följa allt som är skrivet (vers 8). 

Rubens, Gads och halva Manasse stam hade redan fått sina arvedelar öster om Jordan och Josua påminner dem om de löften de givit om att lämna sin familj och följa med sina bröder över Jorden för att inta landet. Först då alla stammar hade fått sin del skulle de få återvända till sina egna arvedelar (vers 12-18).


Till eftertanke:

Josuas uppdrag var att vara arvskiftare. En arvskiftare är den som informerar arvtagarna om arvet och ser till att de kan ta emot arvet. Gud behöver arvskiftare i varje generation. Gud har genom Jesus gett varje människa möjligheten att bli frälst. Många människor i vår tid har inte nåtts av informationen att de är arvtagare till Guds rike. Någon måste informera arvtagarna att de har fått möjligheten till ett nytt liv, och sedan leda dem fram till mottagande av frälsningen.
- Du är kallad att vara arvskiftare. 
- Vilka människor har du kontakt med som ännu inte nåtts av budskapet att de är arvtagare till Guds rike?

Att ständigt förbli i och lyda Guds Ord, var förutsättningen för framgång.

- Hur är det med detta idag?
- Är vi ett bibelläsande folk?
- Är vi ett bibellydande folk?

24 juni 2023

Inför söndagen: Johannes döparens dag

 


FRÅN GAMLA TESTAMENTET
Jes 42:5-9

  • 5 Så säger Gud,
  • Herren som har skapat himlen
  • och spänt ut den,
  • han som har brett ut jorden
  • med allt som växer där,
  • han som har gett liv åt folket
  • som bor där
  • och ande åt dem som vandrar
  • på den.
  • 6 Jag, Herren,
  • har kallat dig i rättfärdighet.
  • Jag ska hålla dig i handen,
  • jag ska bevara dig
  • och göra dig till ett förbund
  • för folket,
  • till ett ljus för hednafolken,
  • 7 för att du ska öppna blinda ögon
  • och föra fångar ut ur fängelset,
  • ur fångenskapen
  • dem som sitter i mörker.
  • 8 Jag är Herren,
  • det är mitt namn.
  • Jag ger inte min ära åt någon annan
  • eller mitt lov åt avgudabilder.
  • 9 Se, det jag förkunnade förut
  • har kommit.
  • Nu förkunnar jag nya ting,
  • jag låter er höra om dem
  • innan de visar sig.

  • FRÅN BREVLITTERATUREN
    Apg 10:37-38

    37 och ni känner till det som har hänt i hela Judeen, med början i Galileen efter dopet som Johannes förkunnade: 38 hur Gud smorde Jesus från Nasaret med den helige Ande och kraft. Han gick omkring och gjorde gott och botade alla som var i djävulens våld, för Gud var med honom. 


    FRÅN EVANGELIERNA
    Luk 1:67-80

    67 Hans far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade och sade:
  • 68 "Välsignad är Herren, Israels Gud,
  • som har besökt
  • och återlöst sitt folk!
  • 69 Han har rest för oss
  • frälsningens horn
  • i sin tjänare Davids hus,
  • 70 så som han för länge sedan lovat
  • genom sina heliga profeters mun:
  • 71 frälsning från våra fiender
  • och från alla som hatar oss.
  • 72 Han har visat barmhärtighet
  • mot våra fäder
  • och tänkt på sitt heliga förbund,
  • 73 den ed han gav
  • vår fader Abraham:
  • 74 att vi, frälsta från våra fienders hand,
  • skulle få tjäna honom
  • utan fruktan,
  • 75 i helighet och rättfärdighet
  • inför honom alla våra dagar.
  • 76 Och du, barn, ska kallas
  • den Högstes profet,
  • för du ska gå före Herren
  • och bana väg för honom.
  • 77 Du ska ge hans folk kunskap
  • om frälsningen,
  • med förlåtelse för deras synder
  • 78 genom vår Guds
  • barmhärtiga kärlek.
  • Så ska en soluppgång
  • från höjden besöka oss,
  • 79 för att lysa över dem
  • som sitter i mörker
  • och dödsskugga
  • och styra våra fötter
  • in på fridens väg."
  • 80 Barnet växte och blev starkare i anden, och han levde i ödemarken fram till den dag då han skulle träda fram inför Israel.


    FRÅN PSALTAREN
    Ps 96

  • 1 Sjung till Herren en ny sång,
  • sjung till Herren, hela jorden!
  • 2 Sjung till Herren, lova hans namn,
  • ropa ut hans frälsning
  • dag efter dag!
  • 3 Förkunna hans ära
  • bland hednafolken,
  • bland alla folk hans under!
  • 4 Stor är Herren och högt prisad,
  • värd att vörda mer än alla gudar.
  • 5 Folkens alla gudar är avgudar,
  • men Herren har gjort himlen.
  • 6 Majestät och härlighet
  • är inför hans ansikte,
  • makt och glans i hans helgedom.
  • 7 Ge åt Herren, ni folkens släkter,
  • ge åt Herren ära och makt!
  • 8 Ge åt Herren hans namns ära,
  • kom med gåvor till hans gårdar!
  • 9 Tillbe Herren i helig skrud,
  • bäva inför honom, hela jorden!
  • 10 Säg bland folken:
  • "Herren är kung,
  • världen står fast och vacklar inte.
  • Han ska döma folken med rättvisa."
  • 11 Himlen ska glädjas
  • och jorden fröjda sig,
  • havet ska brusa
  • med allt som fyller det.
  • 12 Marken ska jubla
  • med allt som den bär,
  • skogens alla träd
  • ska ropa av fröjd
  • 13 inför Herren, för han kommer,
  • han kommer för att döma jorden.
  • Han ska döma världen
  • med rättfärdighet
  • och folken med sin trofasthet.
  • (Bibeltexterna är hämtade från Folkbibeln)

    DAGENS ANDAKT, den 24 maj

    ”Med evig kärlek älskar jag dig, därför har jag så länge visat dig godhet.”
    (Jer 31:3) 

    Gud har alltid en positiv respons. När vi säger ”jag kan inte” säger han att jag förmår allt. ”Allt förmår jag genom Honom som ger mig kraft.” (Fil 4.13) När vi säger att det är omöjligt säger han ”Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud. (Luk 18:27) Vi har så lätt att förringa oss själva och säga att vi ingenting duger till, men han lovar att ge oss visdom. ”Om någon av er brister i vishet skall han be till Gud, som ger åt alla utan förbehåll eller förebråelser, och han skall få vad han ber om” (Jak 1.5) Mest av allt försäkrar han oss om att han älskar oss, särskilt de dagar när vi känner att ingen annan bryr sig om oss. Bibelordet stryker under att det inte handlar om en flyktig förälskelse, utan Guds kärlek är evig, utan slut.

    BÖN

    Herre, ibland glömmer jag bort den väldiga tillgång som jag har i dig. Påminn mig om att jag förmår allt i dig, att ingenting är omöjligt för dig och att du som älskar mig vill utrusta mig med all vishet som jag behöver för att klara av den här dagens utmaningar.

    NU ÄR DET DIN TUR – 5 Mos 34

     


    Bibelläsning: Femte Moseboken 34
    Läs bibeltexten här

    "Josua, Nuns son, var fylld med vishetens ande, ty Mose hade lagt sina händer på honom. Och Israels barn lydde honom och gjorde som HERREN hade befallt Mose"  (5 Mos 34:9 FB)

    I det sista kapitlet i 5 Mosebok dör Moses (vers 5). Sedan står det att Gud begravde honom (vers 6). Normalt är det människor som begraver den som dött, men ingen kunde hitta Moses kropp. Den var helt försvunnen. Det fanns ingenting för människorna att begrava.


    I Judas bok i nya testamentet, en liten bok som bara består av ett kort kapitel, finns en liten antydan om att det var en diskussion mellan djävulen och ängeln om vem som hade rätt till Moses kropp (Judas 9).


    Uppenbarligen vanns striden av ängeln. Moses kropp fördes inte ned till dödsriket, utan han togs upp direkt till himlen, till Gud. Det är därför som han kan visa sig på förklaringsberget i Matteus 17:3. Där visar han sig tillsammans med Elia.


    Hur kan det komma sig att Elia kunde finnas med där? Ja med Elia var det samma sak. Han begravdes inte. Gud tog hem honom direkt (2 Kung 2:11).


    Både då Gud tog hem Moses och Elia, hade Gud i lång tid förberett en efterträdare. Josua hade under lång tid tränats av Moses, och Elisa hade under lång tid tränats av Elia.


    Gud förbereder också idag människor för tjänst på olika sätt. Gud håller på att förbereda dig för det uppdrag han vill att du ska uppfylla. Var beredd. Herren vill använda dig.

    - Mannakorn att tugga på under dagen:
    Var beredd. Herren vill använda dig!
    _________________
    Innehåll:
    - Vers 1-4
    Herren låter Moses skåda in i det land Herren lovat att ge till sitt folk
    - Vers 5-8
    Moses dör och blir gravlagt av Herren
    - Vers 9
    Josua, Moses efterträdare
    - Vers 10-12
    Moses eftermäle

    Kommentar:
    Moses tjänst var avslutad. Moses liv var slut.

    Moses blev kallad till sin tjänst då han var åttio år gammal. De flesta av oss skulle nog ha svarat Herren "jag är för gammal. sänd någon yngre". Det sa inte Moses, men han hade många andra ursäkter varför han inte skulle gå in i sin tjänst.

    Vi kan ofta tycka att Gud borde göra det eller det. Vi kan tycka att han borde skicka någon och utföra det, även om vi inte är villiga att göra det själva. Vi kanske till och med engagerar oss så mycket att vi ber till Gud att han ska skicka någon.

    Vi kan ofta ha väldigt klara uppfattningar om vad andra kristna borde göra, även om vi inte alltid är villiga att göra det själva.

    Då Gud talar om för Moses vid den brinnande busken att han tänkte befria Israels barn ur det mångåriga slaveriet i Egypten och Moses var den som skulle gå till farao och kräva att folket skulle släppas fria, tyckte Moses säkert att det var en bra idé. Han svarade ungefär så här: "Det där är en lysande idé som du har fått, Gud. Men ta och skicka någon annan, är du snäll".


    Moses anför det ena argumentet efter det andra på varför Gud borde skicka någon annan.
    -Vem är jag? Jag har inte kompetens för ett sådant uppdrag...
    -De kommer i alla inte att lyssna på mig...
    -Jag är ingen bra talare...-"Sänd ditt budskap med vilken annan du vill..."

    Du kan läsa berättelsen i 2 Mos kapitel tre och fyra.

    Moses hade många invändningar. Men, till slut gick han...

    Han var 80 år gammal då han började sin tjänst och den varade i fyrtio år.


    Till eftertanke:

    Du är kallad till tjänst i Guds rike. Frågan är inte om du är kallad utan till vad du är kallad.
    - Vilka ursäkter har du använt för att inte gå in i den tjänst Herren har kallat dig?

    Det kanske är dags för dig att säga som Jesaja: "Här är jag, sänd mig!" (Jes 6:8)

    23 juni 2023

    Glad midsommar!


    - Från Wikipedia -
       Midsommarafton
     är en helgdagsafton som infaller på en fredag mot slutet av juni månad.
       Midsommarafton firades i Sverige tidigare den 23 juni, dagen före midsommardagen som sammanföll med Johannes Döparens dag[1]. I Lukasevangeliet, i Nya testamentet i Bibeln (Lukasevangeliet 1:36, 56–57) (1,26–37) nämns att Johannes föddes sex månader före Jesus, varför Johannes Döparens festdag sattes till 24 juni, sex månader före jul. Johannes Döparen är ett av få helgon där man firar födelsedagen snarare än dödsdagen.

    VITTNESBÖRDET: Varken droger eller andlighet fyllde tomrummet i Isak


    (Bildtext: ”Äntligen kände jag att någon brydde sig, äntligen fick jag uppleva äkta kärlek, äntligen fick jag möta källan till allt liv som jag så desperat länge hade sökt efter”, säger Isak Rydholm om mötet med Jesus. Foto: Anelle Rulander Egserius)

    - Anelle Rulander Egserius i Värden idag -

    Isak Rydholm började tidigt känna att det var något som saknades i hans liv. Men trots fester, droger och andlighet var det inte förrän han mötte Jesus, som han hittade det han letat efter hela tiden.
    – Även om jag kunde bli distraherad för stunden visste jag att det inte kunde vara allt som livet hade att erbjuda, säger han.

    Läs mer här: https://www.varldenidag.se/ung/varken-droger-eller-andlighet-fyllde-tomrummet-i-isak/repwfl!kuT14FTYP4UkBApIBlQDJg/

    DAGENS ANDAKT, den 23 maj

     

    ”Tro inte att jag redan… har blivit fullkomlig... jag menar inte att jag har det i min hand, men ett är säkert: jag glömmer det som ligger bakom mig och sträcker mig mot det som ligger framför mig och löper mot målet för att vinna det pris där uppe som Gud har kallat oss till genom Kristus Jesus.”
    (Fil 3:12-14)

    Vilken levnadsvisdom som finns i dessa verser: att glömma det som ligger bakom och hela tiden sträcka sig framåt mot det som Gud har i beredskap. I Levande Bibeln står det i vers 13 ”jag sätter in all min kraft på att glömma det som ligger bakom mig”.  Jag tror att Paulus visste hur lätt det är att fastna i det som varit. Han visste, att om vi skulle klara av att glömma det som ligger bakom, måste vi sätta in all vår kraft på just detta. Antingen vårt förflutna var gott eller ont hänger sig gårdagen ofta fast i våra sinnen. Det är detta som gör all förändring så smärtsam; inte vår förmåga att anpassa oss till det nya, men vår ovilja att släppa det som en gång var.  Gud kallar oss hela tiden till att växa i Honom. Att växa är att förändras, och att förändras innebär alltid att släppa det som var för något nytt.. En gång ska vi bli ”allt det som Kristus avsåg när han frälste mig”. Om vi tillåter växten – förändringarna -  i våra liv ska vi bli fullkomliga i Honom.

    BÖN

    Herre, förändring kan göra ont. Att släppa det som var gott gör ont. Att släppa det som var ont är svårt. Hjälp mig idag att sätta in all kraft på att glömma det som ligger bakom mig och förvänta en underbar framtid tillsammans med dig.

    EN TILLFLYKT – 5 Mos 33


    Bibelläsning: Femte Moseboken 33
    Läs bibeltexten här

    "En tillflykt är han, urtidens Gud, och här nere råder hans eviga armar" ( Mos 33:27 FB)

    Moses är en gammal man på väg att dö. Han ser tillbaka i tacksamhet över Guds ingripande i sitt och folkets liv. De hade varit slavar i Egypten i generationer. De hade fått utstå svåra umbäranden. En generation hade vandrat omkring i öknen utan mål och mening. Nu stod de vid randen av det Guds hade lovat, landet som flödade över av "mjölk och honung."

    Då Mose ser tillbaka är hans summering av livet att Herren igenom allt har varit tillflykten för honom själv och för folket. Herren har varit med i det svåra och i det glädjefyllda. Herren har inte övergivit folket. Han har varit deras tillflykt.

    Gud har inte förändrat sig. Han är fortfarande en tillflykt för alla som söker sig till honom. Han är fortfarande urtidens Gud som älskar dig och alla andra människor (vers 3).

    - Mannakorn att tugga på under dagen:
    Så älskade Gud världen att han gav sin enfödde son... för mig!

    ___________________
    Innehåll:
    Moses vet att hans liv på jorden närmar sig sitt slut. Han välsignar här Israel, den ena stammen efter den andra.

    Kommentar: 

    Inledande välsignelse och tacksamhet till Gud (vers 1-5). Guds folk beskrivs med orden "De faller ned vid din fot, de tar emot av dina ord" (vers 3). Det är detta bibelläsning handlar om: att ödmjukt öppna sitt hjärta och ta emot Gud ord.

    Sedan följer några ord om var och en av Israels stammar: Ruben, Juda, Levi, Benjamin, Josef, Efraim, Manasse, Sebulon, Gad, Dan, Naftali och Asher.

    Kapitlet avslutas med en förklaring till välsignelsen över Israel: "Du är ett folk som har sin räddning i Herren. Han är din skyddande sköld, ditt ärorika svärd" (vers 20). Det är samma bekännelse som Israel sjöng då de hade kommit över Röda Havet och såg tillbaka slaveriet land: "Herren är min styrka och min lovsång. Han blev mig till frälsning" (2 Mos 15:2) = All ära till Gud.


    Till eftertanke:

    Gud har inte förändrat sig. Han är fortfarande en tillflykt för alla som söker sig till honom. Han är fortfarande urtidens Gud som älskar dig och alla andra människor (vers 3).
    - Vad betyder detta för mig?

    Israels bekännelse var: "Herren är min styrka och min lovsång. Han blev mig till frälsning"
    - Hur låter min bekännelse?