Nordic Choice Hotels

26 apr. 2017

Att upptäcka olika tolkningsnivåer i en bibeltext




BIBELSYN OCH BIBELBRUK del 2

Det är vanligt att man då man läser en text i Gamla Testamentet, vid sidan av den bokstavliga betydelsen, också kan upptäcka ett helt annat budskap. Det kan man kalla en allegorisk eller typologisk tolkning.

Allegorisk betyder ”ett konsekvent genomfört utbyte av ett egentligt budskap mot en metafor” (Wikipedia). Det vill säga att man tolkar in en symbolisk innebörd i texten. Typologisk betyder att texten innehåller typer, förebilder, för något annat än det som egentligen står.

Då kan man läsa texten på två tolkningsnivåer. En bokstavlig och en andlig.

Berättelsen om den första påsken i Egypten handlar om att ett lamm dör i någon annans ställe och genom lammets blod blir människor frälsta, räddade från döden. Det är inte speciell långsökt att se den kristna påsken där Jesus dör i människans ställe och genom Jesu blod blir frälsningen tillgänglig.

Berättelsen om Abraham som offrar sin enfödde son Isak är en förebild på hur Gud sände sin enfödde son att offras.

Nya Testamentet använder ofta den principen och ger texterna från Gamla Testamentet en ny betydelse.

De judiska lärde tillämpade ofta fyra tolkningsnyanser i skriften:
  1. Den bokstavliga, uppenbara meningen
  2. Den förmodade meningen
  3. Den tolkning man kan komma fram till genom lång och omsorgsfull tolkning
  4. Den allegoriska eller bakomliggande tolkningen

För Augustinus och de övriga kyrkofäderna var det vanligt att tolka Bibeln allegoriskt. Man sökte efter förebilder, typer, av Kristus i de gamla testamentliga skrifterna. Man såg ofta den allegoriska tolkning som mycket viktigare än den bokstavliga. Bakom de bokstavliga texterna fanns alltid ett djupare andligt innehåll.

Den katolska katekesen talar om fyra andra tolkningsnivåer:
  1. Den bokstavliga, som ger upplysning om händelserna
  2. Den allegoriska undervisar om vad man ska tro
  3. Den moraliska som talar om vad man ska göra
  4. Den analogiska eller eskatologiska (den slutliga, himmelska) som talar om vart vi är på väg

Om vi tillämpar dess tolkningsnivåer på löftet om det förlovade landet kan vi se:
1.    Den bokstavliga betydelsen var att Gud skulle föra folket från slaveriet i Egypten till friheten i det förlovade landet där och då.
2.    Den allegoriska betydelsen kan betyda att Gud erbjuder oss frälsning från ett liv i slaveri under synden till ett liv i andlig frihet. (John Wesleys allegoriska tolkning var att man måste gå över två vatten för att komma in i överflödslandet. Röda havet var frälsningens hav som befriar oss från slaveriet. Men sedan kan man ofta uppleva att kristenlivet blir torrt och meningslöst som under vandringen i öknen. För att komma in i överflödslandet måste man därför passera ännu ett vatten, Jordanfloden, som är en bild på dopet med den helige Ande eller den andra välsignelsen)
3.    Den moraliska betydelsen handlar om att helhjärtat följa Herren. Då folket knorrar och vill vända tillbaka riskerar folket att gå miste om Guds välsignelse.
4.    I den eskatologiska, himmelska betydelsen är det förlovade landet den eviga glädjen i himmelen och jordelivet ökenvandringen dit.

Detta avsnitt är ett utdrag ur TOLKNINGSBOKEN - Hur ska man tolka Guds Ord?
Du kan beställa boken genom att skriva ett mejl till info@rupeba.se. Häftet kostar 80:- (postens porto 14:- tillkommer). Du kan läsa mer om Tolkningsboken HÄR.

Inga kommentarer: