Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet
(Bilden: Stockholm Västerås flygplats, inte så långt ifrån där vi bor)
(Bilden: Stockholm Västerås flygplats, inte så långt ifrån där vi bor)
Så var det söndag igen och vi vaknar upp hemma i Västerås för ovanlighetens skull.
I måndagskväll kom vi hem efter en intensiv bibelhelg på Färöarna. Åtta tillfällen under fyra dagar. Fyra möten och fyra bibelstudier.
Vi fick uppleva en stor mottaglighet och längtan hos folket från de två kårerna på Färöarna. Botbänken fylldes av bedjare gång på gång.
På de flesta platser vi kommer i territoriet Norge/Island/Färöarna möter vi gamla elever från vår tid på Jelöy Folkhögskola på åttiotalet. Två gamla elever mötte vi också på Färöarna som gick på skolan 1980-81. Det är ju 28 år sedan!
Under fredagen tog kårledarna i Torshavn ut oss på en bilresa genom det speciella landskapet på Färöarna. Här kommer lite bilder.
Så var det det där med flyget igen. Planen var att vi skulle flyga från Arlanda till Köpenhamn och därifrån till Färöarna. Vårt flyg från Stockholm var försinkat och måste dessutom vänta på att få vingarna avisade. Så då vi kom till Köpenhamn hade vårt SAS-plan redan flugit iväg. Efter en halvtimmes väntan vid Transfer Center kom vi fram till disken och där fick vi veta att ett Atlantic Airway flyg skulle lyfta just då. Vår kundrådgivare ringde då till gaten och bad att få skicka med oss på deras plan. Jag hörde hur de diskuterade fram och tillbaka hur många minuter det skulle ta för oss att ta oss till den andra änden av flygplatsen för att komma Atlantic Airways flyget. Jag hörde hur de sa vid gaten att de måste fråga kaptenen på flygplanen. Vår man protesterade och sa att då skulle det ta fem minuter till. Så vi gav oss iväg det fortaste pensionärer kan gå, med försäkran att vårt bagage skulle vara med på det flyget. Vi hann med flyget, men det gjorde inte vårt bagage. Det skulle komma in ett sent kvällsflyg senare så vi talade om för flygplatspersonalen hur viktigt det var att vi fick våra väskor till kvällen, för vi behövde både tandborste och en ren vit skjorta till morgonen. Sen åkte vi bil till Torshamn. En timmes biltur i tunnlar och utefter bergsidor.
Klockan halv tio på kvällen ringde det på dörren hemma hos kårledarna och där stod en taxichaufför med våra väskor.
Men på måndagen skulle vi åka hem. Vi var i god tid på flygplatsen och det var SAS-flyget också. Men det kunde inte landa på flygplatsen. På Färöarna är det så att flygen inte kan landa om det är fel vindriktning. Och den här måndagen var det tydligen fel vindriktning. Vi fick upplysning att flyget cirklade över Färöarna och skulle landa så snart vinden hade vänt. Vinden vände och vi flög till Köpenhamn, men dröjsmålet på Färöarna gjorde att vi missade vårt anslutningsflyg hem till Arlanda. Vi blev om bokade till ett senare SAS-flyg. Tror du vårt bagage kom med samma flyg? Ja, faktiskt. Så vi kom så småningom hem med både tandborstar och smutsiga vita skjortor.
Den gångna veckan har vi till stor del använt till förberedelser. Nästa vecka har vi en kurs för socialarbetare i Jönköping och sedan är det bibelhelg i Kristiansund i Norge.
Men nu är det söndagsmorgon och snart dags att åka till Frälsningsarmén i Västerås för att vara med om förmiddagsgudstjänsten. Igår ringde förresten kårledare och talade om att dagens predikant blivit sjuk, och frågade om Rut eller jag kan predika på gudstjänsten idag. Det svarade jag positivt på, så idag är jag vikarierande predikant på Frälsningsarmén i Västerås.
Ha en välsignad vecka
Hälsningar från en lugn pensionärstillvaro i förorten
Peter Baronowsky
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar