rupebas morgonkoll den 24/3
Tro, tanke och talLukas Berggren skriver i Världen idag - "Går det att tala om specifikt kristna värderingar, eller står det var och en fritt att benämna sina egna värderingar som kristna? Frågan är befogad i en tid som vår. I en rad frågor och beslut prövas saken. På en grundläggande nivå är de flesta ense om vad de kristna värderingarna ger för svar. Att det finns rätt och fel. Det är rätt att tala sanning och fel att ljuga. Det är fel att stjäla. Det är fel att döda en annan människa. Det är rätt att hjälpa svaga och utsatta. Så resonerar alla kristna.
I andra frågor är det inte lika självklart. Då blir det plötsligt väldigt kontroversiellt att hävda rätt och fel utifrån kristna värderingar. Att abort är fel och innebär dödande av oskyldiga liv, att homosexuella handlingar är fel och att äktenskap mellan en man och en kvinna är det enda äktenskap som är rätt. När kristna ger upp de här frågorna är det inte som en konsekvens av en grundlig analys av vilka konsekvenser den kristna tron får på den kristnes värderingar. Många gånger ger man helt enkelt upp dem för att de är kontroversiella. Det går nämligen inte att hävda rätten till abort utifrån kristna värderingar. Det är omöjligt. Varför ger då kristna upp i kontroversiella frågor?"
Sturmark har hjälpt kyrkan
Daniel Grahn skriver i Dagen - "De få gånger som Sturmark blivit svaret skyldig är när det kommer till kyrkans sociala insatser - han kan inte annat än imponeras. Hur kan människor i sån omfattning ställa sig själva åt sidan, eller ge pengar, för att hjälpa andra. En svår tanke för en pragmatiker och ateist, som bara vill ha statsbidrag.
Han har dessutom uttryckt en avundsjuka på den kristna kyrkans stora berättelse. Gud som god, hans son som räddare, människan som Guds barn med evigt hopp.
Ateisterna har ingen berättelse, varken stor eller liten. Endast slump, tomhet och förgänglighet. Livet kan helt säkert göras bra och gott ändå, men det verkar ganska idefattigt och tråkigt."
In English
Harry Brocksieck continues to write his "Reflections From an Old Codger"
"We are looking at how holiness affects our self-defense mechanisms.
Fortunately one of the defense mechanisms that I rarely use is regression. (cough)
Regression is when we abandon a stage of adjustment which we have achieved and return to an earlier and more infantile stage. Children might return to a stage that is easier or more comfortable or where they get more 'benefits' from the parent(s). For instance, when a new child enters the family the new baby gets a lot of attention that at one time went to the older sibling so by returning to a stage of growth they had previously left the older child gets the attention they lost. They may talk like a baby or wet the bed or act out in ways previously resolved." Read more
"We are looking at how holiness affects our self-defense mechanisms.
Fortunately one of the defense mechanisms that I rarely use is regression. (cough)
Regression is when we abandon a stage of adjustment which we have achieved and return to an earlier and more infantile stage. Children might return to a stage that is easier or more comfortable or where they get more 'benefits' from the parent(s). For instance, when a new child enters the family the new baby gets a lot of attention that at one time went to the older sibling so by returning to a stage of growth they had previously left the older child gets the attention they lost. They may talk like a baby or wet the bed or act out in ways previously resolved." Read more
På norsk
Vaner
Fra Jostrein Nuelsens blogg
Fra Jostrein Nuelsens blogg
”Er det mulig?”
5 åringens irritasjon var merkbar da han var på overnattingsbesøk hos besteforeldrene og oppdaget at mamma hadde glemt å sende med tannbørsten.
Det tar kortere tid enn fem år å få en vane. Det opplegget jeg bruker i ”Spiritual accountability” sier at det tar tre uker å få en daglig vane – og etter ytterligere tre uker, vil jeg savne ’vanen’ dersom jeg hopper over den.. ."
5 åringens irritasjon var merkbar da han var på overnattingsbesøk hos besteforeldrene og oppdaget at mamma hadde glemt å sende med tannbørsten.
Det tar kortere tid enn fem år å få en vane. Det opplegget jeg bruker i ”Spiritual accountability” sier at det tar tre uker å få en daglig vane – og etter ytterligere tre uker, vil jeg savne ’vanen’ dersom jeg hopper over den.. ."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar