”Mina kära, nu är vi Guds barn, men det har ännu inte blivit uppenbart
vad vi kommer att bli.” (1 Joh 3:2)
Jag tycker om att tänka på mig
själv som ett Guds barn. Barnaskapet innebär för mig så mycket positivt av
tillit och av tillväxt. Vuxenlivet representerar mer det färdiga, det som
slutat att växa.
Barnaskapet ger
också en viss frihet att misslyckas. Någon har sagt ”Ha tålamod med mig Gud är
inte färdig med mig än”. Vi mår bra av ett sådant förhållningssätt både mot oss
själva och mot andra, som kanske inte alltid uppträder så som vi tycker att de
borde. Guds namn – Jahve – betyder ”Jag är”, men det är bara Gud som är, alla vi andra håller på att bli.
BÖN
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar