Bibelläsning: Andra Kungaboken 7
Läs bibeltexten här:
https://www.biblegateway.com/passage/?search=2+Kings+7&version=SFB15
"Därför hade de brutit upp och flytt i
skymningen och hade övergivit sina tält, sina hästar och åsnor. Och de hade
övergivit lägret sådant det stod och flytt för att rädda sina liv."
(2 kung 7:7 FB)
Detta kapitel visar oss hur fruktan för det vi tror
ska hända driver oss i en destruktiv riktning.
Arameerna belägrade Israeliterna. På natten hade Arameerna hört ett
fruktansvärt dån som lät som dånet av vagnar och hästar. De trodde då att
israeliterna hade lejt en främmande armé för att överfalla dem. Arameerna
flydde då hals över huvud för sina liv och lämnade allt de hade haft med sig
kvar i lägret (vers 6-7).
Israeliterna inne i staden höll på att svälta ihjäl
och blev svagare och svagare för varje dag. De vågade inte gå ut ur staden för
att de trodde att arameerna fanns i lägret beredda att döda dem. De visste inte
att lägret var tomt. De var på väg att dö därför att de var rädda för något som
inte fanns där!
Låter du ditt liv styras av fruktan för det du inte
sett? Ett liv styrt av fruktan kan vara mycket destruktivt och skapa mycket
andlig och själslig ångest. Låt inte ditt liv styras av fruktan, utan låt det i
stället styras av förtröstan. Förtröstan på Gud.
____________________________
- Mannakorn att tugga på under dagen:
Förtröstan
på Gud. Vad innebär det i min nuvarande situation?
_________________
Innehåll:
Elisha förutsäger arameernas flykt.
Elishas förutsägelse besannades och de flyende
arameerna lämnade sina matförråd efter sig då de flydde. Dessa matförråd blev
räddningen för människorna i Samaria.
Kommentar:
Att vara spetälsk på den tiden var ett liv i förnedring och isolation. De fick
inte vistas innanför stadsmuren och de levde av folkets välvilja, av den mat de
fick av dem (3 Mos 13:45-46; 5 Mos 5:1-4). Nu var det hungersnöd i staden och
utanför staden hade fiendearmén slagit läger. De spetälska utanför stadsmuren
var i en omöjlig situation. De hade ingen mat utanför stadsporten och de skulle
snart dö. Om de gick in i staden skulle de dö. De kunde lika gärna gå in i
arameernas och dö där.
Då de gick in i arameernas läger var den övergiven.
Där fanns guld och silver och mat i överflöd. De hade blivit räddade! De
började förse sig med mat och rikedomar, men så kom de ihåg alla som höll på
att svälta inne i staden. De gick tillbaka till staden och berättade de goda
nyheterna och räddade livet på alla som bodde i staden.
Så borde det också vara med oss. Vi får inte behålla
det goda budskapet om Jesus för oss själva. Vi får inte vara så självupptagna
med vår egen tro att vi försummar att berätta det för andra. Runt omkring oss
finns det människor som riskerar att dö utan att fått höra de goda nyheterna om
Jesus.
Till eftertanke:
I andakten läste vi: "Låter du ditt liv styras av fruktan för det du inte
sett? Ett liv styrt av fruktan kan vara mycket destruktivt och skapa mycket
andlig och själslig ångest. Låt inte ditt liv styras av fruktan, utan låt det i
stället styras av förtröstan. Förtröstan på Gud".
- Hur är det i mitt liv vågar jag lägga mitt liv och mina bekymmer i Guds hand
och förtrösta på honom?
I kommentaren läste vi: "Vi får inte behålla det
goda budskapet om Jesus för oss själva. Vi får inte vara så självupptagna med
vår egen tro att vi försummar att berätta det för andra. Runt omkring oss finns
det människor som riskerar att dö utan att fått höra de goda nyheterna om
Jesus".
- Hur visar det sig i mitt liv? Vad får det för konsekvenser för mig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar