”Du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket, fast bara en sak behövs” (Luk 10:41)
Söndagens evangelietext berättar om ett tillfälle då Jesus besökte två systrar, Marta och Maria. Den ena systern, Marta, var helt upptagen med allt som skulle ordnas då man hade besök. Den andra, Maria, hjälpte inte till det minsta. Hon satte sig bara hos Jesus och lyssnade till honom. Marta var upptagen av arbetet och Maria var upptagen av Jesus.
Det kan verka väldigt orättvis att den som ställer upp för att göra allt så bra som möjligt för gästen är den som blir tillrättavisad av gästen. Medan den som inte gör något utan bara sätter sig ned tillsammans med gästen får beröm.
(Inom parentes kan jag säga att jag känner igen mig i berättelsen. Då vi har gäster hemma är det alltid Rut som står i köket och lagar mat, medan jag underhåller gästerna. Det omvända skulle vara en katastrof. Inte ute hos gästerna, men i köket).
Tillbaka till berättelsen om Jesus, Marta och Maria. Betyder den att det inte är viktigt att betjäna andra människor? Nej, naturligtvis inte. Ingen har tydligare än Jesus demonstrerat vad det betyder att betjäna andra.
Jag tror berättelsen snarare vill visa oss att vi måste ha rätt prioriteringar i våra liv. Att vi måste börja med det viktigaste.
Det största budet är inte att älska min nästa som mig själv. Det största budet är att älska Herren över allt annat. (Matt 22:36-39)
Då Jesus har sitt sista samtal med Petrus (Joh 21) och ger Petrus uppdraget att vara en herde för fåren så frågar inte Jesus om Petrus tycker om får. Jesus frågar i stället tre gånger om Petrus älskar Jesus.
Ibland blir vi så upptagna av vad vi kan göra för Jesus så att vi glömmer bort att vara med Jesus. Vi kan bli så upptagna att hitta vår kallelse att vi inte förstår att vi i första hand är kallade till gemenskap med Jesus (1 Kor 1:9).
Det handlar om att börja i rätt ände.
Om vi ska kunna förmedla himmelskt ljus till människor som lever i mörkret, måste vi själva ha varit i närheten av ljuset.
Om vi ska kunna förmedla Guds kraft till människor, måste vi själva varit i kontakt med honom som har all makt i himmelen och på jorden.
Om vi ska kunna förmedla Jesu kärlek till människor, måste vi själva ha varit i kontakt med Jesus.
Om vi ska kunna förmedla en gudomlig närvaro till människor vi möter, måste vi själva ha varit i en gudomlig närvaro.
Det handlar om att börja i rätt ände. Eller med Jesus egna ord: ”bara en sak behövs”.
Bloggpredikan inför söndagen den 31 augusti.
Evangelietext Lukas 10:38-42
Söndagens evangelietext berättar om ett tillfälle då Jesus besökte två systrar, Marta och Maria. Den ena systern, Marta, var helt upptagen med allt som skulle ordnas då man hade besök. Den andra, Maria, hjälpte inte till det minsta. Hon satte sig bara hos Jesus och lyssnade till honom. Marta var upptagen av arbetet och Maria var upptagen av Jesus.
Det kan verka väldigt orättvis att den som ställer upp för att göra allt så bra som möjligt för gästen är den som blir tillrättavisad av gästen. Medan den som inte gör något utan bara sätter sig ned tillsammans med gästen får beröm.
(Inom parentes kan jag säga att jag känner igen mig i berättelsen. Då vi har gäster hemma är det alltid Rut som står i köket och lagar mat, medan jag underhåller gästerna. Det omvända skulle vara en katastrof. Inte ute hos gästerna, men i köket).
Tillbaka till berättelsen om Jesus, Marta och Maria. Betyder den att det inte är viktigt att betjäna andra människor? Nej, naturligtvis inte. Ingen har tydligare än Jesus demonstrerat vad det betyder att betjäna andra.
Jag tror berättelsen snarare vill visa oss att vi måste ha rätt prioriteringar i våra liv. Att vi måste börja med det viktigaste.
Det största budet är inte att älska min nästa som mig själv. Det största budet är att älska Herren över allt annat. (Matt 22:36-39)
Då Jesus har sitt sista samtal med Petrus (Joh 21) och ger Petrus uppdraget att vara en herde för fåren så frågar inte Jesus om Petrus tycker om får. Jesus frågar i stället tre gånger om Petrus älskar Jesus.
Ibland blir vi så upptagna av vad vi kan göra för Jesus så att vi glömmer bort att vara med Jesus. Vi kan bli så upptagna att hitta vår kallelse att vi inte förstår att vi i första hand är kallade till gemenskap med Jesus (1 Kor 1:9).
Det handlar om att börja i rätt ände.
Om vi ska kunna förmedla himmelskt ljus till människor som lever i mörkret, måste vi själva ha varit i närheten av ljuset.
Om vi ska kunna förmedla Guds kraft till människor, måste vi själva varit i kontakt med honom som har all makt i himmelen och på jorden.
Om vi ska kunna förmedla Jesu kärlek till människor, måste vi själva ha varit i kontakt med Jesus.
Om vi ska kunna förmedla en gudomlig närvaro till människor vi möter, måste vi själva ha varit i en gudomlig närvaro.
Det handlar om att börja i rätt ände. Eller med Jesus egna ord: ”bara en sak behövs”.
Bloggpredikan inför söndagen den 31 augusti.
Evangelietext Lukas 10:38-42
Tema: Ett är nödvändigt
peppebaron
www.rupeba.se
peppebaron
www.rupeba.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar