Pedagogisk hjälp att ta emot nåd

Bengt Malmgren skriver i Världen idag och bemöter kritiken mot katolska kyrkans bruk av avlat. Malmgrens resonnemag, om handlingen som en pedagogosk hjälp att ta emot Guds nåd, kan med fördel användas på en mängd olika kyrkliga handlingar som t.ex. sakramenten och Frälsningsarméns botbänk.

Malmgren skriver:
I samband med Guds nåd talar vi dels om förlåtelse, dels om helande av syndens konsekvenser. Genom Jesu försoningsoffer har vi förlåtelse. Men vi kan inte lura Gud. Både mottagandet av förlåtelsen och böner för olika konkreta behov förutsätter hjärtats omvändelse och en ärlig strävan att göra det goda och rätta. Avlaten är en konkret pedagogisk hjälp som Kyrkan erbjuder att ta emot nåden. Det är inte gärningen i sig som magiskt utverkar någonting, utan hjärtats tro där vi i gemenskap med Kyrkan gör detta. Därför har Staxäng fel i sak, men han pekar på risken med att tillhandahålla gärningsinriktade koncept utan att också förkunna en levande tro. När det gäller det senare har vi katoliker mycket att lära av många engagerade människor i den protestantiska delen av kristenheten.