Så var det dags för begravning i Blekinge. Den var den sista begravningen i vår föräldrageneration inom släkten. Nu är det vår generation som är den äldsta.
Karin föddes den 11/11 1911 och dog den 11/1 2011. Karin var en av sju syskon och var den enda som stannade kvar på hemmaplan. De övriga blev frälsningsofficerare (4), amerikaner eller Gnosjöbor och Karin blev släktens enda fasta punkt i Ramdala, dit den övriga släkten regelbundet kunde återvända.
Jag själv har ju bara varit en del av släkten i fyrtio år, men jag vet att långt tidigare fyllde Karin funktionen av att vara släktens samlingspunkt.
Karin arbetade ihärdigt med att driva Karins Ekiperingsaffär hela veckorna, men då lördagen kom, innan helgmålsringningen, gjorde Karin allt fint och avslutade med att kratta hela gårdsplan av singel, så att varje sten låg på sin plats då det blev helg. Då det sedan blev söndag cyklade Karin till Vallby Missionshus för att ta del av gudstjänsten och spela orgel.
Karin Håkanson fick leva ett långt rikt liv. Det var mycket ljus och glädje, men naturligtvis också dagar som var tyngre att bära. Nu har Karin flyttat för sista gången. Flyttat hem. Till en förberedd plats.
„I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är.” Joh 14:2-3
/PB
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar