Söndagsmorgon: Minnen - 20/2

Söndagsmorgon igen! Den här veckan har flera händelser fört mina tankar till flydda tider.

Jag skrev förra veckan att det nu var bestämt att vår officersgrupp från Lettland ska ha ett kongresspreludium på Kungsholmskåren i Stockholm.

På den kåren växte Rut och jag upp. Den hette 6:e kåren på den tiden och det står fortfarande kvar på neonskylten ovanför ingången. På den kåren var Rut och jag juniorsoldater. På den kåren blev vi invigda till soldater vid samma gudstjänst. På den kåren var vi musikledare, Rut var ledare för strängmusiken och jag var ledare för hornmusiken. På den kåren hade vi vårt andliga genombrott. Soldatinvigningen var 1961, mer än femtio år sedan!

I veckan talade jag med mellansonen som bor i Norge och är lärare på Jelöy folkhögskola. På den skolan var Rut och jag lärare 1979-1988. Mellansonen sa att han han "tyckte om att vara en del av folkhögskolemiljön, inte bara under lektionerna, utan på kvällar och helger. Det var så jag växte upp." Och jag kom ihåg hur det var....

Under veckan har vi också börjat förbereda för moster Karins begravning i Blekinge. Det ger också anledning att tänka tillbaka. Moster Karin föddes 1911 och dog 2011. Ett långt och händelserikt liv. Jag återkommer nog till begravningen under veckan som kommer.

Men verkligheten kallar oss ständigt tillbaka från minnena till nuet som är fullt av arbete och liv. Om jag ska se framåt så gäller fortfarande vårt fokus på att människor ska bli frälsta, de frälsta ska tränas till att bli lärjungar och som ett resultat av detta ska vi tillsammans sträcka oss ut till dem lider runt omkring oss.

Jag anar att det kommer att bli ett segerrikt år för Frälsningsarmén i Lettland, men segrarna kommer att kosta många motgångar och prövningar.

Men vi tar en vecka i taget och den kommande veckan önskar jag ska bli en välsignad vecka för dig. Och just nu är det söndagsmorgon och vi ska snart sätta oss i bilen för den två timmar långa bilfärden till förmiddagsmötet i Drusti.

Peter Baronowsky