Jag fortsätter att läsa Bells bok - Del 3

De tidigare inslagen av reflektioner vid genom läsningen av Rob Bells bok "Love wins" finner du här:
Del 1
Del 2

Kapitel 6 - Det finns klippor överallt
I kapitlet berättar Bell episoden när Israels barn saknade vatten i öknen. Då Moses slog på klippan kom det vatten ur klippan. Senare i Nya Testamentet skriver Paulus om denna händelse: "De drack ur en andlig klippa som följde dem, och den klippan var Kristus" (1 Kor 10:5 FB).
Bell tolkar berättelsen med att folket i GT mötte Jesus utan att veta att det var Jesus, utan att ens veta att Jesus existerar. Rubriken på kapitlet anspelar på att Jesus på samma sätt finns närvarande i varje klippa, och överallt annars.

Bell skriver vidare om denna närvaro som finns "som en energi i världen, en gnista, en elektricitet som allt har kontakt med. Grekerna kallar den "zoe", mystikerna kallar den " "Ande", och Obi-Wan kallar den "Kraften" (sid 144).

Bell fortsätter tankekedjan med att på samma sätt som israeliterna mötte Jesus i klippan utan att veta att det var Jesus, så kan vem som helst, även Muslimer, Hinduer och Buddhister möta Jesus utan att veta att det är Jesus. Utan att ens veta att Jesus existerar.

Jag är tveksam till om detta håller. All andlig energi vi möter i livet och i olika religioner kan naturligtvis inte vara Jesus. Bibeln talar även om att vi påverkas av onda andar och avgudar. Kan man tillbe någon/något som man inte känner till? Är det OK att tillbe någon/något vad som helst? Och om vi kan möta Jesus i många olika religioner, var det nödvändigt för Jesus att dö på korset? Finns det olika vägar till Fadern?

Här vill jag vara tydlig:
-Rob Bell säger inte att det finns flera vägar till Fadern
-Rob Bell säger att Jesus är den enda vägen
-Rob Bell säger inte att det inte spelar någon roll vilken religion man tillber...
....men säger han inte det ändå?

Rob Bell är, fömodligen avsiktligt, flertydig.

Bell har just lagt ut ett videoklipp där han dementerar att han är universalist (Att alla människor blir frälsta till slut oavsett hur de lever sina liv). Samtidigt menar många som läser Rob Bells bok att Bell är universalist. Stefan Swärd, under många år ordförande för Evangeliska Frikyrkan, skriver att han nu lusläst Bells bok för tredje gången och slår fast att Bell är universalist. Hur är det det möjligt att så många människor över hela världen skriver, efter att ha läst "Love wins", att Bell är universalist, samtidigt som han själv förnekar det? Kan dom inte läsa? Förstår dom inte vad han skriver?

Orsaken är att Bells sätt att skriva uttrycker både-och.  Det finns klara uttalanden som pekar mot att Bell är universalist och dunkla uttalanden som pekar mot att Bell inte är universalist. Bells berättarkonst är både-och samt varken-eller. Ja är inte ja och nej är inte nej. Det är klart att ett sådant framställningssätt skapar förvirring. Om Bell anser att han har något viktigt att framföra borde han väl vinnlägga sig om att bli förstådd. Nu ser det ut som om Bell i stället vinnlägger sig om att bli missförstådd.

Det är på samma sätt i detta kapitel. Då man läser kapitlet kan man lätt få uppfattningen att Jesu närvaro är en andlig energi. Då man till exempel deltar i ockulta seanser och frågar andar så kan Jesu ande dyka upp tillsammans med de andra andarna utan att man vet om att det är Jesus, eller ens vet om att Jesus finns. Är det så Bell menar?

Eller om man tillber Allah eller någon av de hinduistiska gudarna kan det plöstsligt bli så att man tillber Jesus utan att veta om det. Till och med utan att veta att Jesus existerar. Är det detta Bell menar?

Genom att vara flertydig kan Bell tillåta sig att framföra vilka åsikter som helst utan att ta ansvar för åsikterna. Sedan kan Bell stå fram och dementera och säga att han inte alls menar det han skriver. Det är antagligen detta som skapar en sådan uppmärksamhet omkring en bok som egentligen inte har ett entydigt, klart budskap.

Fortsättning följer...

Peter Baronowsky

PS
Detta är inte ett försök till vetenskaplig analys av Rob Bells teologi. Detta är en bloggpost. Bloggposter uttrycker oftast spontana reaktioner på det som möter oss i livet. Detta är mina spontana reaktioner då jag läser Rob Bells bok.