Pingst och "läran om de fria församlingarna"

Mikael Karlendal diskuterar på sin blogg om den traditionella pingstuppfattningen att varje församling är fri och självstyrande. Detta har varit en viktig princip för pingstförsamlingarna i Sverige och Skandinavien, medan pingströrelsen i andra länder har varit mer samfundskyrkor. Här i Lettland har pingströrelsen till och med biskopar.

Pingspastorn Karlendal skriver om utvecklingen i Sverige som går mot ett mer samordnat pingstsamfund:
"Jag tycker det är uppfriskande och bra på något sätt, att det blir lite mer ordning kring detta. Det är bättre med tydligare samfundsstrukturer än allt för lösa och otydliga sådana.
Jag tror inte att renodlad kongregationalism (att varje enskild församling/ideell förening är helt självständig och helt självbeslutsfattande i allt) är en biblisk ordning. Den inom pingströrelsen så kallade ”läran om den fria församlingen” är inte så biblisk som många tror. Enligt min mening, har man missat flera väsentliga fakta i bibeltexterna:
De nytestamentliga församlingarna var inte helt autonoma. Enligt Apg 15 samlades apostlarna och de äldste i Jerusalem för ett möte då det beslutades om huruvida de hednakristna skulle omskäras eller ej. Detta är ett uttryck för en beslutsnivå som ligger ”ovanför” den lokala församlingen. Den visar också att det just vid denna tid var antingen apostlarna och ledarna kring dem som var en högre ledarskapsnivå eller alternativt var det församlingen i Jerusalem (och i så fall närmare bestämt ledningen där) som utgjorde en högre ledarskapsnivå – över de lokala församlingarna på annat håll."

Läs mer>