Marcus Birro skriver i en krönika i Expressen:
"Barn dör, tynar bort framför ögonen på sina föräldrar. Barn dör av hunger, törst, värdelösa, enkla sjukdomar som vi botar med tabletter på två dagar.
Trots att världen på tusen sätt kommer närmare oss så är fattigdomen, misären och svälten fortfarande lika långt borta.
Om man tror på Gud blir det ibland outhärdligt att tvingas inse lidandets skoningslösa tyranni.
Djävulen, om man tror på honom, har sin egen dramaturgi. Han styr världen med sin klo och vi andra med våra böner, är som blomfrön i vinden.
Frågan är om barnen i Afrika dör för att vi lever i överflöd? Går det att göra den kopplingen och är den kopplingen politisk eller bara mänsklig?"
Läs mer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar