Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet
Så var det söndag igen. Veckorna går fort. Dom säger att man upplever att tiden går fortare ju äldre man blir. Då man är barn kan man uppleva att sommarlovet är som en evighet, men de äldre säger att tiden går fortare och fortare. Jag vet inte jag, men jag får väl återkomma till ämnet då jag själv har blivit "äldre".
Vi har i alla fall inget problem med att fylla tiden med meningsfullt innehåll. Vi skriver en hel del timmar varje dag. Rut översätter en engelsk bok för ett kristet bokförlag och jag skriver kommentarer till UTMANINGEN, Gamla Testamentet på två år. För några år sedan då vi sist gick igenom "GT på två år" publicerade jag en andakt och ett "mannakorn" att tugga på under dagen för varje kapitel i Gamla Testamentet. Då vi nu på nytt går igenom Gamla Testamentet skriver jag också en kommentardel till varje kapitel.
Jag räknar med att över tvåhundra personer dagligen följer med på UTMANINGEN. Många prenumererar på UTMANINGEN och får ett mejl varje morgon och en del följer med på Facebook-sidan. Om du vill vara med att få UTMANINGEN som ett morgonmejl är just nu en bra tidpunkt att börja. Idag läser vi sista kapitlet i Jesaja bok och i morgon börjar vi med Jeremia och sedan fortsätter vi genom alla profeter tills vi är framme i Malaki vid årsskiftet. Om du också vill få dagens avsnitt i ett mejl behöver du bara skicka ett mejl till info@rupeba.se och skriva ordet UTMANINGEN så får du mejlet från och med dagen efter. Det kostar inget och man kan avbryta prenumerationen när man vill.
Vi har också en del fasta rutiner varje dag. En sådan rutin är att vi har en bönestund kl.12:30 varje dag. Är vi hemma knäböjer vi vid sängen och är vi ute på något annat avbryter vi för att be 12:30. En dag under veckan satt jag och skrev då Rut gick förbi mitt arbetsrum och sa: "Nu är det dags för bön". Jag var just inne i något så jag svarade "Jag kommer strax, jag ska bara lägga in en bild i dokumentet". Det tog inte så lång tid, så någon minut efter utsatt tid gick jag in i sovrummet för att knäböja vid sidan av Rut. På väg mot knäböjande ställning sa jag med hög röst, delvis på skämt: "Gode Gud, förlåt mig att jag kommer försent till bönen", varvid Rut svarade: "Ja, det är inget problem". Då vi insåg det komiska att Rut svarade då jag tilltalade Gud, fick vi skratta en stund innan vi kunde börja be. Jag fick nästan känslan av att Gud skrattade med oss.
Men livet är inte bara arbete. I onsdags fick vi besök av Stockholmsfamiljen med familj, eller som vi brukar uttrycka oss i den här spalten: yngste sonen med familj. Dessutom kom också yngste sonens hustrus syster med familj. Vi fick en härlig dag tillsammans med grillfest och bad.
Vi fick sedan vara med att uppvakta norgefamiljens yngsta barn på distans (norgefamiljen = mellansonen med familj). Han passade på att fylla tre år (inte sonen, men sonens son).
Förra veckan fick jag ett mejl från en god vän. Han avslutade mejlet med att skriva GBU. Jag listade ut att det förmodligen betyder God Bless You. Jag tyckte det var fint och avslutade ett SMS till yngste sonen med hälsningen GBU. Jag fick ett vänligt svar om hur man ska använda förkortningar enligt alla konstens regler. Antingen får man skriva God bless u eller GBY, men inte GBU.
Tack för att du har läst så här långt. Söndagsmorgon brukar vara lite kortare. Men jag ska försöka formulera mig kortare i fortsättningen. Jag börjar redan nu:
GBY
Peter Baronowsky
PS
Frälsningsarmén i Västerås har naturligtvis gudstjänst på Djäkneberget idag kl.1500. Tillträdande kårledaren Alejandro Gallardo predikar, musikkåren spelar och Rut och jag svarar för mötesledningen. Välkommen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar