ATT VARA BUREN
Bibelläsning:
Jesaja 63
Läs bibeltexten här
"I
all deras nöd var ingen verklig nöd, ty hans ansiktes ängel frälste dem. I sin
kärlek och medömkan återlöste han dem, han lyfte alltid upp dem och bar dem i
forna dagar." (Jes 63:9 FB)
Vi kan uppleva perioder av djup nöd i våra liv. Men då vi ser oss tillbaka kan
vi många gånger uppleva att det som vi då upplevde som så stor nöd, egentligen
inte var någon verklig nöd eftersom vi hela tiden var burna av hans armar.
Till och med i stunderna av djupaste nöd var vi inte övergivna. Hans ansiktes
ängel var med oss. Han frälste oss från nöden på grund av sin kärlek och
medömkan.
Det kan vara svårt att uppleva det då vi är i den djupaste nöden, men vissheten
om hans närvaro och handlande i våra liv hjälper.
- Mannakorn att tugga på under dagen: Du omsluter mig på alla sidor och du
håller mig i din hand.
___________________
Innehåll:
Vedergällningens och återlösningens dag (vers 1-6)
Ånger och bön om frälsning (vers 7-19)
Kommentar:
Vers 1-6 talar om Guds dom över dem som valt att förkasta honom. Bildspråket om en vintrampare som trampar sönder vindruvorna återkommer i beskrivningen om Jesu kommande återkomst i tidens slut (Upp: 14:14-20).
Vers 7-19 talar om folket som vänder om till Herren. Där lovar folket Guds storhet och tacksamhet för allt Herren gjort för dem (vers 7) och hur han blev deras frälsare och återlöste dem gång på gång i forna dagar (vers 8-9).
Folket bekänner sina synder om hur de bedrövade den Helige Ande (vers 10). Jesaja är den av profeterna som talar mest om den Helige Ande. Här framgår det klart att den Helige Ande är en person. Den Helige Ande har känslor och blir bedrövad. I nya Testamentet får vi också en uppmaning att varning för att bedröva Guds Helige Ande (Ef 4:30).
I bönen går man sedan tillbaka till Mose tid och alla under Herren utförde vid befrielsen från slaveriet i Egypten (vers 11-16) och avslutar med en fråga "hur kunde du låta oss gå vilse" (vers 17). Nu har man av egen förskyllan förlorat alla Guds välsignelser: landet, Jerusalem och Templet (vers 18-19). De sista två sista verserna pekar förmodligen fram mot Jerusalems och Templets ödeläggelse och fångenskapen i Babylonien.
Till eftertanke:
I den ångerfulla bönen ger man uttryck för vad man verkligen vill göra: Förkunna Herrens nådegärningar, Herrens lov (vers 5).
- Kan du instämma i den bönen? Vad vill du berätta om Jesus och till vem?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar