Sammanblandning av kristendom och politik ger inte rättvisa åt någondera.

Bengt Malmgren skriver i sin blogg och vänsterkristna och högerkristna:
"Älska din nästa som dig själv" (Matt 22:39), kärleksbudskapet är grundläggande för den kristna tron. De som kallar sig kristen vänster lyckas ofta inte ens säga detta på ett klart sätt när de sammanblandar kristendom och vänsterpolitik, något som inte gör rättvisa åt vare sig kristendomen eller vänsterpolitiken.

De vänsterkristna beskriver sig själva som de goda som står för förlåtelse, upprättelse, frihet, jämlikhet, solidaritet, som om inte det vore något som alla kristna, ja alla människor av god vilja står för, man målar upp ett högerspöke som tydligen anses stå i opposition till dessa värden. "Den kristna högern exkluderar och gör skillnad mellan människor", säger man.
Vilka den kristna högern är säger man inte bestämt, men tydligen är jag själv inkluderad eftersom Kristdemokraterna och Claphaminstitutet tidigare pekas ut, det senare har jag själv varit med och grundat. Läser man de artiklar som producerats hittills av Claphaminstitutet, så tycker jag inte det ger associationer åt högerhållet precis, det har handlat om ämnen som yttrandefrihet och föreningsfrihet, kampen mot trafficing, ateismen som illusion eller hur ett ansvarigt sexuellt beteende är ett verksamt skydd mot HIV som ett komplement till kondomanvändning och vaccinering.

Även som katolik verkar jag fösas in i högerfållan enligt Peter Weiderud, för i en intervju i Dagen för en tid sedan mejslade han ut mera vad som menas med den kristna högern:
"Dels kan man se högerns syn på moralfrågor, det blir abort, homosexualitet och andra privatmoraliska frågor. Där har vänstern en bredare syn. Dels finns synen på sanning. Det finns de som kopplar samman religion och politik och utgår från att man har funnit sanningen och på det sättet skapar en fundamentalism."

Vänsterns "bredare syn" tolkar jag som att man accepterar eller närmar sig den kulturradikala ny-etiken enligt vilken abort är en mänsklig rättighet utan några etiska invändningar eftersom fostret anses vara en del av moderns kropp, likaså självfallet att man är emot äktenskapet som ett förbund emllan man och kvinna. Att vara mot abort och för det heterosexuella äktenskapet placerar tydligen mig med majoriteten av världens katoliker och övriga kristna under högerspökets kappa. Vad man menar med fundamentalism är något mindre klart. Om man avser en bokstavlig bibeltro och att försöka skapa en teokratisk stat på samma sätt som i vissa muslimska länder är jag med, men sådana kristna är ytterst sällsynta i Sverige, i USA sägs det finnas en kristen extrem-höger som jag kritiserat i ett tidigare inlägg, men vissa påstår att det är mycket liten grupp även där. Men om man med fundamentalism menar att ta den kristna tron som förmedlats av Kyrkan på allvar och att ansvarsfullt försöka leva utifrån sin tro i samhället på samma sätt som de första kristna, då inser jag att jag i gott sällskap med påven och många engagerade kristna ur alla samfund åker in under högerspöket även i detta avseende.

Läs hela inlägget här>>

Läs också debatten i Världen idag>>