Det handlar om det stilla långsamma bibelläsandet där man tar sig tid att låta ordet tala till mig direkt, utan uppslagsverk eller teologiska kommentarböcker. "Den som har öron, han hör vad Anden säger...".
Ulf Ekman har skrivit ett utmärkt blogginlägg där han skriver att vår stress att ständigt vara uppdaterade om vad som händer kan så lätt skjuta bibelläsandet och bönen åt sidan. Han skriver:
"I vilket fall som helst är det alltid tid för Skrifterna. Det kommer nog en ny renässans för den enkla bibelläsningen, det enkla bibelstudiet och bibelsamtalet igen. Att läsa Skrifterna utan underliggande motiv. Inte för att hämta argument i den teologiska debatten, inte för att hitta bevis för den egna åsikten, inte för att briljera med kunskap utan just såsom mat, kost för en hungig själ, dryck för ett törstande hjärta...
...Predikanter och andra blir så välsignade av att lämna sin professionalism, sitt sökande efter bra predikouppslag och bara stanna upp och läsa, läsa, läsa sakta, kapitel efter kapitel och sedan dela med varandra och faktiskt lyssna på varandra. Vilken glädje och styrka! Må detta sprida sig över landet! Tillbaks till Skrifterna, i Skrifterna, under Skrifterna och med Skrifterna kommer Jesus att bli så mycket mer levande i vardagen igen. Bruset från allt annat kommer att mattas och livet får rätta proportioner igen. Dags att bli läsare igen?"
-Må det ske!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar