Nordic Choice Hotels

10 jan. 2015

Yttrandefrihet i Europa: trender & orosmoln


Artikel av Mats Tunehag från 2010, men lika aktuell idag

Det pågår en stundtals förvirrad debatt om Lars
Vilks, Muhammedteckningar, pastor Åke
Green och andra fall där folk blir arga och
ledsna medan andra helt enkelt menar att det är
bara det självklara användandet av
yttrandefrihet.

Det man ofta blandar ihop är vad som är
trevligt, snällt och god etikett, med vad som är
lag och lagstadgad rätt. Vilks, Green och
danska tecknare har agerat inom
yttrandefrihetens ramar. Sen kan man helt visst
diskutera om det var lämpligt eller snällt. Även
den debatten ryms inom yttrandefrihetens
ramar.

Men det sker allvarliga tyngdpunktsförskjutningar
i lagstiftning, lagtolkning och
debatt. Man går från yttrandefrihet till friheten
att slippas se eller höra sådant man inte gillar.
Det kan vara en teckning av Muhammed eller
ett uttalande att praktiserad homosexualitet inte
är förenlig med Kyrkans 2000-åriga lära och
tradition. En del muslimska eller homosexuella
grupper kräver då inskränkningar av
yttrandefriheten.

Detta blir synligt i fyra mycket allvarliga
tendenser som finns i Sverige, Europa, USA
och Kanada. De är alla mycket allvarliga hot
mot yttrandefriheten – en hörnsten i
demokratin och för mänskliga rättigheter.
För det första är det lagar, så kallade
hatbrottslagar. De bryter ofta mot
grundläggande rättprinciper som innebär att
lagar ska vara objektiva och förutsägbara.
Yttrandefrihetslagar ska handla om vad som
sägs, inte hur det som uttrycks upplevs. Då går
man från det objektiva till det subjektiva, från
det förutsägbara till det oförutsägbara.

För det andra ökar trakasserier från polis,
arbetsgivare och omgivning.. Värst är det nog i
Storbritannien. För bara några veckor sedan
arresterades en predikant i Cumbria, England
för att ha "orsakat lidande" genom att säga att
Bibeln lär att dryckenskap och homosexualitet
är fel. I Glasgow avskedades en kristen
radioprogramledare efter en debatt mellan en
muslim och en kristen om Jesus är "vägen,
sanningen och livet". Kristna hotellägare i
Liverpool greps och åtalades för att ha uttryckt
en åsikt om islam i ett samtal om religion.
Trots att de slutligen frikändes, blev fallet en
ekonomisk katastrof för paret som tvingades
sälja hotellet. I Italien fördes journalisten och
författaren Oriana Fallaci inför till domstol för
att ha skrivit att Islam "ger hat istället för
kärlek och slaveri i stället för frihet".

För det tredje ökar hoten. Ett känt exempel är
den nederländska lagstiftaren Ayaan Hirsi Ali
var tvungen att fly sitt land och flytta till USA
efter att hon kritiserat misshandeln av kvinnor i
muslimska samhällen. Dödshoten och
mordförsöken på Vilks och danska tecknare är
andra_exempel.

För det fjärde ökar självcensuren. Därmed har
yttrandefriheten minskat utan att några lagar
har ändrats. Nyligen vågade inte svenska och
amerikanska TV på grund av hot visa episoder
av South Park där det finns hänvisningar till
islam. Däremot har man utan förbehåll och
rädsla haft avsnitt där man hånat kristen tro.
Annonser på bussar i Miami, Florida - som
uppmanande till religionsfrihet och erbjöd
hjälpa till dem som vill lämna islam - togs bort
eftersom bolaget inte ville "förolämpa islam".
Man kan inte ha yttrandefrihet och samtidigt
ha garantier att ingen någonsin ska känna sig
förolämpad eller sårad. Däremot är det
garanterat att om yttrandefriheten inskränks då
befinner sig demokratin på ett utförsplan. Utan
yttrandefrihet finns inte mötesfrihet, politisk
frihet, pressfrihet och religionsfrihet.

Mats Tunehag Maj 2010

Inga kommentarer: