”I tro lämnade han (Moses) Egypten och fruktade inte kungens vrede utan höll ut, därför att han liksom såg den osynlige. (2. Kor. 4:4)
När våra barn var små, bodde vi vid havet i Norge. Vi hade en underbar utsikt över fjorden från vårt köksfönster. Ofta kunde våra barn gå direkt från matbordet, och med sina kladdiga fingrar mot fönstret, stå och betrakta färjorna som åkte fram och tillbaka över vattnet. Fönstren var som du förstår inte alltid så lätta att hålla rena.
När någon kom på besök, fascinerades de alltid av den fantastiska utsikten. Man gick alltid rakt fram till fönstret för att se allt det vackra. Då kunde det hända att jag stod där och skämdes för mina smutsiga fönster som var fulla av kladdiga avtryck efter barnhänder. Samtidigt stod gästen vid min sida och såg rakt igenom det smutsiga och betraktade den underbara utsikten. Och det konstiga var att jag fick välja om jag ville se på kladdet på fönsterrutan eller om jag ville se den sköna utsikten bakom. Jag måste välja. Jag kunde inte se båda samtidigt. Såg jag på utsikten blev jag glad. Såg jag på kladdet blev jag inte glad.
Dagens bibelvers handlar om Moses som kunde hålla ut i stora svårigheter, på grund av att han valde rätt fokus att fästa blicken vid. Hans fokus var på Jesus, den osynlige. Då kunde han inte samtidigt se på alla omöjligheter som fanns runt honom. Det var hans val av fokus som gjorde att han kunde härda ut.
BÖN
Herre, det finns mycket som är smutsigt i denna världen. Hjälp mig att se bortom det som vill dra ner mig idag. Jag vill välja att ha mitt fokus på din härlighet och makt, så att din glädje kan fylla mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar