”Herren Israels Konung bor i dig. Du skall inte längre frukta något ont… Herren, din Gud bor i dig, en hjälte som frälsar. Han gläder sig över dig med lust, han tiger stilla i sin kärlek, han fröjdas över dig med jubel. (Sef 3: 15b, 17)
Första gången jag läste dagens bibelord var jag ganska nyfrälst, eller rättare sagt hade jag för första gången i livet fått det, som de gamla kallade för ”frälsningsvisshet”. Jag var 25 år gammal. Jag hade varit med i församlingen hela mitt liv, men jag hade aldrig etablerat en personlig relation till Gud och till hans ord. Bibeln var en otillgänglig bok, vars berättelser jag visserligen kunde ganska väl från söndagsskolan, men vars övergripande budskap fortfarande var ganska okänt för mig. Ordet från Sefanja bok blev mycket personligt när någon gav mig detta bibelord på en lapp. Tänk att budskapet var till mig - Det handlade ju om att Gud bodde i mig och att han gladde sig över just mig, att han älskade mig och att han fröjdade sig över mig. Ofattbart och underbart!
Senare i livet när jag skulle delta i, och tala vid, en konferens långt bort i världen, kände jag mig ensam och ganska hjälplös inför det viktiga uppdraget. Då mötte Gud mig ännu en gång med samma hälsning. Herren bor i dig! Och plötsligt blev det svåra överkomligt för Gud skulle vara med.
BÖN
Tack Gud, min far för att du har tagit din boning i mig och att jag därför aldrig behöver frukta något ont. Tack att du räddar, tack att du älskar och tack att du gläder dig över mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar