Humanisterna och demokrati

I torsdagskväll var det debatt om kristendom och ateism i Elimkyrkan. Se rapporten från debatten med rubriken Christer Sturmark: "Om alla kristna vore soom KG Hammar så skulle humanisterna inte behövas".

Jag skulle vilja kommentera ett par saker ytterligare, förutom det jag kommenterade i rapporten.

Frågan om rektorstillsättningen vid Lunds universitet diskuterades under kvällen. Se tidigare inlägg i frågan: Kristofobin under vetenskapens täckmantel - Vad är det som händer inom akademien i Lund?

Christer Sturmark sa, med anledning av Per Erikssons utnämning till rektor vid Lunds universitet: "Per Eriksson, har ju varit pingstvän, men vi vet ju inte om han delar de värderingarna i dag. Men om han är kreationist (=tror att Gud skapade världen) så är han klart olämplig som rektor" (Jag tror att jag citerar Sturmark någorlunda ordagrant). Det betyder alltså att man måste dela humanisternas vetenskapssyn för att vara kvalificerad till rektorstjänst vid en svensk högskola, och det diskvalificerar en lång rad vetenskapsmän världen över att komma i fråga.

Sturmark sa vidare att "Förutsättningen för demokrati är ett sekulärt samhälle. det vill säga att man bara kan tro på det som är värt att hålla för sant. Den politiska debatten får inte bygga på religiösa övertygelser."

Jag kan till stora delar hålla med i vad Sturmark säger här. Vi har alla sett vilka förödande konsekvenser det har fått i totalitära stater som styrs efter speciella religiösa skrifter. Men om man ser till situationen i Sverige så är det till stor del frikyrkorna och de övriga folkrörelserna som gått i bräschen för demokratins utveckling.

Sturmarkcitatet ovan gör mig ändå lite bekymrad. För demokrati betyder väl ändå att det får bli som de flesta vill att det ska bli. Men om det som de flesta vill bygger på argument som Sturmark inte tycker är värda "att hålla för sant", så gills inte deras åsikter, enligt Sturmark.

Demokrati definieras enligt Wikwpedia på följande sätt:

"Demokrati (från grekiskans demos, folket, och kratein, styrelse) har bokstavligen den ungefärliga betydelsen "folkstyre". Begreppet ses idag ofta förenklat som synonymt med ett styrelseskick med allmänna och fria val av representanter för folket, som idag råder i de flesta stater i världen. Den moderna demokratin utvecklades dock som en serie fri- och rättigheter, de demokratiska fri- och rättigheterna.
Bland annat frågan om vem folket omfattar, har givit upphov till många olika tolkningar. Såväl i det antika Grekland som i moderna styrelseformer har vissa personer uteslutits som okvalificerade. De personer som var kvalificerade att betecknas som folket (och alltså tilläts ha ett politiskt inflytande) var de som var fria manliga medborgare, inom den klassiska definitionen; inte medborgare av en nationalstat utan av en stadsstat, exempelvis Athen, Sparta eller Rom. Idag utesluts personer från att rösta i olika länder beroende på till exempel ålder, utvecklingsstörning, brottslighet och annat."

Citatet säger att demokrati är folkstyre, men att vem folket är har definierats olika i olika tider och kulturer. Blir inte Sturmarks tolkning då att politiker som grundar sin övertygelse och sina argument på sin kristna tro inte borde ha rätt att uttala sig i den demokratiska processen? Här tycker jag att humanisterna stora ord om demokratins värden faller platt till marken.

peppebaron