rupebas morgonkoll den 30 december
Dagens morgonkoll innehåller ett par inlägg om teologi: Om religionssynkretism (Per Ewert) och om Bibelns tillförlitlighet (Barnabasbloggen).
Bland mycket annat finns också Birros krönika som handlar om mellandagarna och en tillbakablick över året som gått. Birros krönika avslutas med orden: Årets rörelse: "Försoningen. Den enda vägen framåt. För oss alla." Det är inte dåligt att få läsa sånt. I Expressen!
Per Ewert skriver på Newsmill - "Gymnasielärare: Nutidens religionskritiker ropar med stor iver på att skolans undervisning ska vara vetenskaplig. Väl belagda teorier ska inte jämställas med hypoteser utan vetenskapligt stöd. Detta är en utmärkt inställning. I Sigtunastiftelsens visningar av en religionsblandad julkrubba kastas dock den tanken helt över bord. Projektet är inte bara teologiskt dubiöst. Framför allt är det vetenskapligt nonsens."
Är hela Bibeln Guds ord?
Barnabasbloggen - "Bibeln är en viktig bok för alla kristna, men hur ska man egentligen se på den? Är Bibeln en blandning av Guds ord och människors tankar eller är hela Bibeln Guds ord? Det finns många olika uppfattningar om Bibeln i vår tid och därför är det viktigt att tänka igenom sin bibelsyn. Här skriver jag lite om hur jag tänker. Kanske kan det hjälpa dig i dina egna funderingar om Bibeln."
Den kristne tidsregning dominerer verden
Kristeligt Dagblad (Dansk) - "Den vestlige kalender og tidsregning er godt på vej til at blive global. Nødvendigt, hvis muslimer, buddhister og hinduister vil markere sig i medie-verdenen og forretningslivet, siger forskere
Selvom fejringen af Jesu fødsel og det kommende nytår er et kristent fænomen, sætter begge begivenheder dagsordenen i lande som Tyrkiet, Kina, Indien og Egypten."
Nyansfattigt värre i allmänhetens tjänst
Att Public Service sällan är nyanserade i sin rapportering från Mellanöstern är inget nytt. Men frågan är om inte nya steg på den populistiska vägen har tagits under julmånaden.
Lukas Berggren i Världen idag - "Radiogudstjänsten från den tredje advent är ett talande exempel för detta. Gudstjänsten kom den gången från Forshälla kyrka, mellan Ljungskile och Uddevalla. Predikant för dagen var kyrkoherde Stefan Hiller. Eftersom kyrkoårets text handlade om Johannes Döparen var detta också ämnet för predikan. Ganska snart lämnades dock bibelordet därhän och resan in i en politisk appell påbörjades. En rejält ensidig och försåtlig bild av skeendet i Israel målades upp, med utgångspunkt i den lutherska kyrkan i Jesu födelsestad Betlehem. Kyrkan var enligt prästen ett för israelerna "utpekat mål". Han talade vidare om "belägringen av den urgamla födelsekyrkan", vilken "hotades av terror och förödelse" samtidigt som "allt hotades att malas ned och pulvriseras". Predikanten ville uppenbarligen få till en koppling mellan de som fängslade Johannes döparen och försökte stoppa dennes budskap med dagens israeliska stat. Försöken att förankra detta i bibeltexten, som handlar om juden Johannes, var minst sagt tafatta."
Man kan inte skaka av sig känslan av att livet, det har inte börjat än
Marcus Birro i Expressen - "Dagarna mellan jul och nyår bara flyter. De tar aldrig riktig form.
De borde heta flytdagar i stället.
Man känner sig både ledig och ändå inte. Man överväger om det kan vara värt paniken att ta sig in till city för att komma över ett par byxor eller en tröja på rean.
Medan man grunnar på saken kommer mörkret på styltor över Riddarfjärden och då orkar man inte längre. Man vill helst bara sova, krypa upp i en varm vrå med en bok man längtat länge efter att få läsa."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar