Under senare delen av 1900-talet kunde vi tydligt uppleva ett närmande mellan kyrkorna i Sverige. Jag kan tänka mig att Sverige är det enda land i världen där kyrkorna kunnat enas om en psalmbok/sångbok som till största delen är gemensam för de kristna samfunden i Sverige.
De senaste åren har man dock kunnat se en ökad polarisering mellan olika kyrkor. Bibeltroende å ena sidan och mer liberala å den andra sidan. Även om en sådan process är smärtsam så är nog alternativen ännu mer smärtsamma. Om t.ex. kyrkorna skulle kompromissa sig fram till en minsta gemensamma nämnare som alla kyrkor skulle kunna känna sig nöjda med skulle den säkert vara så urvattnad att den inte sa någonting som är värt att sägas. Sanningen kan aldrig vara en kompromiss.
Nu står Svenska Kyrkan vid ännu ett vägval då en ny biskop ska väljas för Stockholms stift.
Stanley Sjöberg skriver i Svenska Dagbladet:
"Valet av biskop i Stockholms stift engagerar många även utanför Svenska kyrkan. Kyrkornas ekumeniska relationer blir allt mer viktiga.
Den som väljs till biskop i Stockholms stift har en avgörande betydelse för hur relationerna kommer att utvecklas till katolska och ortodoxa kristna, med mer än ett hundra frikyrkligt präglade invandrarkyrkor som numera finns i Storstockholm.
Med en liberal teolog som biskop riskeras en sådan ekumenik."
Dagen skriver vidare:
"Stanley Sjöberg hoppas att det i provvalet i morgon ges utrymme för att domprost emeritus Hakon Långström eller någon med liknande förankring i klassisk kristen tro, blir Stockholms stifts näste biskop.
Stockholms stifts samrådsgrupp har inför provvalet tagit fram sju kandidater. Dessa är domprost Åke Bonnier, stiftsprost Eva Brunne, stiftsadjunkt Anna Karin Hammar, rektorn vid Pastoralinstitutet Sven Hillert, stiftsadjunkt Martin Modeus, kyrkoherde Lisa Tegby och läraren vid Pastoralinstitutet Cecilia Wadstein.
De av samrådsgruppen framtagna kandidaterna behöver inte bli de enda vid provvalet."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar