TranåsI dag har vi avslutningsgudstjänsten på bibelhelgen på Frälsningsarmén i Tranås. Även om jag aldrig har bott i Tranås så är det här jag har mina rötter.
Båda mina föräldrar kommer från Tranås. Mina far- och morföräldrar kommer från Tranås.
Mina morbröder och mostrar har varit viktiga personer i kårens historia. Morbror Gunnar var musikmästare en mansålder. Morbror Sven var fanjunkare en mansålder. Moster Elsa var strängmusikledare en kvinnoålder. Och ganska seglivade var de också. Moster Elsa sa inför sin 95-årsdag att hon skulle sluta i strängmusikkåren då hon fyllde 95. Men inte gjorde hon det...
Nu är alla i den generationen "befodrade till härligheten".
I musikkåren spelade också ett antal av mina kusiner och kusinbarn. Varje sommar brukade vi besöka Tranås och en höjdpunkt var alltid söndagskvällarna då musikkåren marscherade till torgmötet som alltid drog en stor publik. Två nyckelord i kårens liv skulle kunna vara uthållighet och trofasthet.
Veckan som gick
Under de senaste två veckorna har många artiklar i pressen, på bloggarna och här på hemsidan, med anledning av Darwins tvånhundraårsdag, handlat om evolutionsteorin. En annan fråga som på något sätt hör ihop med utvecklingsläran är den debatt som nu blossat upp i Sverige om dödshjälp. I en kommentar till en artikel i Sydsvenska Dagbladet med rubriken: "Dödshjälp avhumaniserar vården" skrev jag som kommentar:
"I dessa dagar firas 200-årsminnet av Darwins födelse och utvecklingslärans tillkommelse. I utvecklingsläran är det inte bara vården som avhumaniseras. Utvecklingsläran avhumaniserar hela människan och förvandlar människan till ett djur som är resulat av slumpartade händelser eller helt enkelt de starkastes överlevnad. Med en sådan filosofisk underbygnad är det inte långt till ropet om dödshjälp. Om hela livet handlar om den starkastes överlevnad blir dödshjälp helt naturlig. Att mörda sina motståndare är en naturlig konsekvens av filosofin om de starkastes överlevnad. Så även barmhärtighetsmord av äldre, handikappade och mindre önskvärda barn. Vem vill ha ett sådant samhälle?
Vilken himmelsvid skillnad mot en filosofi/religion som hävdar att livet har en mening. Att det finns en Gud som bryr sig om människan och bryr sig om hur vi lever. En Gud som har ställt oss ansvariga för hur vi lever mot varandra och hur vi förvaltar jorden."
Under veckan som gått har Rut och jag även haft förmånen att delta i NLDI (Nordic Leadership Development Institute). Samlingen var i Norge i närheten av Gjövik. Närmare bestämt i Sillongen i Toten. Ett fantastiskt fint ställe långt inne i de norska skogarna långt borta från all civilisation (Bortsett från trådlöst närverk förståss).
Förutom att vi själva undervisade om lärjungaträningsprogrammet som är en del av NLDI-kursen fick vi lyssna till veckans huvudföreläsare General Paul Rader och Kommendör Kay Rader. Paul Rader, som numera är pensionerad, var tidigare världsledare för Frälsningsarmén.
De talade utifrån sin breda erfarenhet om andligt ledarskap i Frälsningsarmén. Det var mycket lärorika och upplyftande dagar.
Peter Baronowsky
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar