14 dec. 2020

Uppenbarelseboken i adventstid - Dag 14


EN NY SÅNG – Upp 14

Bibelläsning: Uppenbarelseboken 14

"Och från himlen hörde jag en röst som bruset av stora vatten och dånet av en stark åska. Och det ljud jag hörde var som när harpospelare spelar på sina harpor. De sjöng en ny sång inför tronen och inför de fyra väsendena och de äldste" (Upp 14:2-3 FB)

I kapitel 14 fortsätter synen om vilddjurets märke (se kapitel 13). De som tillber vilddjuret får ingen ro: "De har ingen ro eller vila vare sig dag eller natt, dessa som tillber vilddjuret och dess bild och tar emot märket med dess namn" (vers 11). I kontrast mot detta beskrivs utgången för dem som höll fast vid Guds ord och tron på Jesus: "Ja, säger Anden, de skall vila sig från sitt arbete, ty deras gärningar följer dem." (vers 13).

Samtidigt beskrivs den ständigt pågående lovsången inför Guds tron: "De sjöng en ny sång" (vers 3). Någon kanske frågar vad det är fel på de gamla sångerna. Varför måste man hitta på en ny sång?

Jag tror att svaret är att kärleken finner alltid ett nytt sätt att uttrycka sin kärlek. Den som har mött Jesus fylls av en ny lovsång. Den nya sången kanske uttrycks i en gammal sång som i det ögonblicket blir helt ny för mig. Därför att i mötet med Guds kärlek blir även gamla ord nya och sjungs på ett nytt sätt.

 

Då vi lever i kärleksrelationen till Jesus kan till och med orden i den gamla bönen "Fader Vår" bli "en ny sång"

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Hur låter min sång till Jesus idag?

 

Inga kommentarer: