Det är skillnad på att vara medlem i en kristen församling och att vara medlem i Konsum

I Konsum får vem som helst bli medlem. Det finns inga speciella etiska normer som måste vara uppfyllda för medlemsskap. Hustrumisshandlare, helgon, tjuvar och mördare, medelsvensson alla får vara med.

Men även en ytlig genomläsning av Nya Testamentet gör det tydligt att det är helt andra kriterier som krävs för att vara med i en kristen församling. Man måste ha en tro på Jesus och var frälst eller omvänd. Man har vänt sig bort från det gamla livet och tagit emot det nya livet. Det innebär också att man önskar att följa Guds vilja med sitt liv.

Medlemsskapsbegreppet blev aktuellt förra veckan då Saronförsamlingen i Göteborg gick ut med att man överväger att låta praktiserande homosexuella bli medlemmar i församlingen. Ett av argumenten för det nya ställningsstagandet var att vi alla är syndare. Och det är ju visserligen rätt.

Men vi blev väl inte frälsta för att kunna fortsätta att leva kvar i synden. Alla syndar vi förmodligen flera gånger om dagen. Men det är skillnad på att synda, bekänna sin synd och få förlåtelse och att medvetet välja att leva i varaktig synd och till och med försvara det.

Dagen publicerade förra veckan en artikel skriven av bl.a. en lång rad EFK-patorer med rubriken Kristet liv och medlemskap hör ihop. Artikelförfattarna skriver :
"Målet med ändringen av medlemsbegreppet, att sänka trösklarna till församlingen, kan alltså endast uppnås om man samtidigt tystnar i frågor om Guds vilja. Det kan aldrig vara vägen framåt för en kristen församling. Vi noterar också att Hagerius inte svarar ja eller nej på frågan om utlevd homosexualitet är en synd, trots att det här finns ett principiellt antingen eller. Antingen är utlevd homosexualitet i strid med Guds vilja och bör avvisas eller är den i enlighet med Guds vilja och bör välsignas.

Den kristna församlingen är, som någon sagt, inte ett museum av helgon, utan ett sjukhus för syndare. För den som kämpar med sin inre människa, oavsett vad den kampen handlar om, erbjuder evangeliet nåd, förlåtelse och kraft. Men aldrig utifrån en kompromiss med vad som är sant och rätt. Att frikoppla medlemsbegreppet i församlingen från frågan om det kristna livets innehåll leder till just en sådan olycklig kompromiss."

Andra argument som framförts i debatten är att det är inkonsekvent att acceptera att frånskilda och omgifta skulle kunna få vara församlingsföreståndare samtidigt som man inte låter praktisernade homosexuella få vara medlemmar.

Jag tycker att det är en stor skillnad. Att misslyckas, och att få börja om igen är vad det kristna livet handlar om. Det finns förlåtelse för all synd, men inte försvar för synden.

peppebaron

Läs också Saronförsamlingens inlägg i Dagen och ledarbloggen i Dagen om Sexfixerat samfund