Från Passagen.se:"En kvinna vid namn Valborg föddes år 710 någonstans i norra Europa. Enligt legenden var hon dotter till den store kungen Richard, men hennes namn påminner mer om att hon har en celtic, tysk eller skandinavisk bakgrund. Den mest vanliga tron är att hon föddes i nutida England. Hon dyrkades som befordrare av markens fruktbarhet, och hennes namn sammankopplades med hedniska vårseder kring första maj - på så sätt hamnade hon i vår kalender. Hon reste till Tyskland med sina bröder och grundade det katolska klostret Heidenheim i Wurtemburg. Hon beslutade sig senare för att bli nunna. Hon dog den 25 februari 779 e kr. Den dagen bär fortfarande hennes namn Valborg i den katolska almanackan. Hon förklarades inte som helgon förrän den 1 maj 779. Nu beroende på datumet när hon blev helgonförklarad, blev hennes namn associerat med viking våren och fruktsamhets festligheter. Detta ägde rum ungefär samtidigt under året, runt den 30 april. Hon var avgudad på samma sätt som vikingarna hade avgudat våren. Så efterhand som vikingarna spred ut sig i Europa, blev de två datumen sammansatta och bildade på så vis valborgsfirandet. Valborg symboliserades vanligtvis av tre ”goat ears” och en liten flaska med olja. Detta skulle indikera fruktsamheten. Så hur stor var intrycket eller påverkan, religiöst sett på Valborgsmässan? Denna högtid var troligtvis mer som en ursäkt för att umgås med vänner och bekanta och för att ha roligt. Med tanke på de två grundstenar som blev hopsatta på grund av att en högtid skulle bildas; Valborg; en katolsk nunna och en vårfest. De hade inte något samband med varandra överhuvudtaget men faktum är att de gjorde valborg till en högtid.
Elden
Seden att tända eldar på valborgsmässoafton är inte så gammal som man kan tro. Vid mitten av 1700-talet fanns den bara i Uppland och syftet med eldandet var antagligen att skrämma bort rovdjuren innan man släppte ut korna på bete i skogen. De vårsånger som vi sjunger när vi står runt Valborgsbålet är ännu yngre. De flesta är från 1800-talet och fick sin spridning genom studenternas vårfirande. Den äldsta valborgstraditionen är den sydsvenska seden att ”föra maj i by”. I skymningen gick ungdomarna ut i skogen och bröt gröna kvistar, som de stack in i taken på husen i byn, medan de sjung en visa full med önskningar om en ljuvlig sommar. I belöning fick de ägg. Denna gamla sedvänja var på väg att dö ut men har återupplivats på en del håll i Skåne, Blekinge och Halland. Den mest sannolika anledningen för varför spridningen av valborg blev så stor var nog att resten av Europa ville ha ännu en festdag! I gengäld av detta fick högtiden namnet Valborg, från helgonet bara för att högtidligheten skulle bli mer accepterad av den katolska kyrkan. Det fanns förmodligen ingen religiös betydelse överhuvudtaget med undantag för en liten hake när Skandinavien påstods vara kristet. I dag är Valborg firad utan paralleller till den kristna kyrkan eller religionen.
Vårens dag
Den 30 april börjar våren. Det är Valborgsmässoafton. Kvällen före helgonet Valborgs dag, som är den 1 maj. Första maj är vår enda icke kyrkliga helgdag, det har den varit sedan 1938. Då tänder vi brasor. Det brinner eldar över hela Sverige från norr till söder, på landet och i staden. Förr i världen brukade man släppa ut korna i skogen den 1 maj. Dessförinnan var man tvungen att skrämma bort vargar och björnar, det hjälpte eldarna och oväsendet till med. I universitetsstäderna Uppsala och Lund, firar man extra mycket, studenterna har sina vita mössor på sig, sångkörer sjunger ”Vintern rasat”, ”Sköna maj” ”Välkommen” och ”Vårvindar friska”.
Förr i världen räknade man att vintern slutade och våren började just på valborgs mässoafton. Dagen efter 1: a maj skulle man släppa ut djuren på bete. Så nu gällde det att skrämma bort allt farligt som häxor, spöken, troll och rovdjur. Därför tände man stora eldar på valborgsmässoafton. Man passade också på att dansa runt elden och ha roligt. När vi idag firar valborgsmässoafton är det vårens ankomst vi hälsar med eldar, sång, tal och dans. Många har nu "vår städat" i sina trädgårdar och gjort det fint i rabatten, det överflödiga eldas nu upp. Det råder en speciell stämning runt elden den här kvällen. "
Elden
Seden att tända eldar på valborgsmässoafton är inte så gammal som man kan tro. Vid mitten av 1700-talet fanns den bara i Uppland och syftet med eldandet var antagligen att skrämma bort rovdjuren innan man släppte ut korna på bete i skogen. De vårsånger som vi sjunger när vi står runt Valborgsbålet är ännu yngre. De flesta är från 1800-talet och fick sin spridning genom studenternas vårfirande. Den äldsta valborgstraditionen är den sydsvenska seden att ”föra maj i by”. I skymningen gick ungdomarna ut i skogen och bröt gröna kvistar, som de stack in i taken på husen i byn, medan de sjung en visa full med önskningar om en ljuvlig sommar. I belöning fick de ägg. Denna gamla sedvänja var på väg att dö ut men har återupplivats på en del håll i Skåne, Blekinge och Halland. Den mest sannolika anledningen för varför spridningen av valborg blev så stor var nog att resten av Europa ville ha ännu en festdag! I gengäld av detta fick högtiden namnet Valborg, från helgonet bara för att högtidligheten skulle bli mer accepterad av den katolska kyrkan. Det fanns förmodligen ingen religiös betydelse överhuvudtaget med undantag för en liten hake när Skandinavien påstods vara kristet. I dag är Valborg firad utan paralleller till den kristna kyrkan eller religionen.
Vårens dag
Den 30 april börjar våren. Det är Valborgsmässoafton. Kvällen före helgonet Valborgs dag, som är den 1 maj. Första maj är vår enda icke kyrkliga helgdag, det har den varit sedan 1938. Då tänder vi brasor. Det brinner eldar över hela Sverige från norr till söder, på landet och i staden. Förr i världen brukade man släppa ut korna i skogen den 1 maj. Dessförinnan var man tvungen att skrämma bort vargar och björnar, det hjälpte eldarna och oväsendet till med. I universitetsstäderna Uppsala och Lund, firar man extra mycket, studenterna har sina vita mössor på sig, sångkörer sjunger ”Vintern rasat”, ”Sköna maj” ”Välkommen” och ”Vårvindar friska”.
Förr i världen räknade man att vintern slutade och våren började just på valborgs mässoafton. Dagen efter 1: a maj skulle man släppa ut djuren på bete. Så nu gällde det att skrämma bort allt farligt som häxor, spöken, troll och rovdjur. Därför tände man stora eldar på valborgsmässoafton. Man passade också på att dansa runt elden och ha roligt. När vi idag firar valborgsmässoafton är det vårens ankomst vi hälsar med eldar, sång, tal och dans. Många har nu "vår städat" i sina trädgårdar och gjort det fint i rabatten, det överflödiga eldas nu upp. Det råder en speciell stämning runt elden den här kvällen. "
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar