Måndagsreprisen. (Två år gamla inlägg på rupeba.se som kan vara värda att läsa igen. Detta inlägg publicerades i januari 2008).
I dag har det handlat mycket om bön. Det kanske inte har blivit så mycket bön, men det har talats mycket om bön.
På jobbet har jag arbetat med ett undervisningsmaterial om bön, bönhörelse och varför Gud ibland inte svarar på bön.
På kvällen var jag på Alpha-grupp på kåren i Nacka och ämnet var bön. Nicky Gumbel talade om bön, bönhörelse och varför Gud ibland inte svarar på bön.
Som exempel på omöjliga böner som inte blir besvarade berättade Nicky Gumbel om en pojke som bad till Gud efter ett prov i geografi: "Gode Gud gör så att Paris är huvudstad i Turkiet." Då kom jag att tänka på ett tillfälle före jul då jag var i en liknande situation och jag glömde bort att be.
Vi hade en tenta i lettiska språket på universitetet. Jag hade inte haft möjlighet att vara med på alla lektionerna och jag hade inte heller läst alla kapitlen i kursboken. Men jag gick till tentan i alla fall. Jag fick underkänt. Efter Nicky Gumbels undervisning tänkte jag vad som hade hänt om jag hade bett att Gud skulle förändra det lettiska språket så att allt jag skrivit hade varit rätt på lettiska. Jag bad inte om det, men tänk om....
Tänk om Gud hade ändrat det lettiska språket så att jag hade fått rätt. Då hade ju alla andra, som hade svarat rätt, fått fel på sina tentor och blivit underkända, medan jag som inte förtjänade det hade blivit godkänd. Det hade ju varit orättfärdigt, så det var nog bäst det som hände. Jag bad inte om det och Gud ändrade inte det lettiska språket.
Men nu har det handlat nog om bön i dag. Nu är det bäst att börja be...
PS
Detta inlägg ska inte ses som en teologisk utläggning om bönens möjlighter eller omöjligheter, utan är mest på skoj (om någon skulle tro något annat)
/PB
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar