Jag skrev igår ett inlägg där jag kommenterade Dagen-artikeln med Pelle Hörnmark. Stefan Swärd kommenterar också artikeln med Hörnmark och frågar sig i rubriken: "Vad menar Hörnmark?".
Swärd skriver bland annat då han kommenterar Hörnmarks uttalande:
”Vi har övergett den synen och nu välkomnar vi människor”. Jag har senaste tiden läst mycket om svenska pingströrelsens historia, både Arthur Sundstedt och Lewi Pethrus. Menar Hörnmark att pingströrelsen av årgång 1925, 1930 eller 1950 inte var välkomnande? Under 30-talet var det jämnt fullsatt i Filadelfia i Stockholm. Och ändå höll man på strikta doktriner om församlingstukt. Och tittar man runt om i världen, de allra mest toleranta kyrkorna och samfunden, är det inte minst folk där? Och är det inte mest väckelse i sammanhang med tydlighet kring omvändelse, helighet, och församlingsliv som bygger på detta? Att överge synen på församlingstukt och nu välkomna människor istället, jag tycker att det är att uttrycka sig minst sagt försåtligt, och visar en nedlåtande syn på tidigare generationer av pingstvänner."
Du kan läsa hela Swärds inlägg här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar