12 juli 2015

Blommans vittnesbörd

För en tid sedan var vi samlade till en bönekonferens på en plats i Norge. Den speciella situationen vi bad för kunde kanske kännas hopplös. Det var inte mycket som talade FÖR att det skulle lyckas. Det var däremot väldigt mycket som talade MOT att det skulle lyckas.

En morgon på väg in i lokalen fick vi syn på blomman:

Det var inte mycket som talade FÖR att det skulle kunna växa en blomma där. Det var däremot mycket som talade MOT att en levande blomma skulle kunna visa sig där. Allt var tillrättalagt för att det INTE skulle kunna komma upp några växter där. Planen var stenlagd och under stenplattorna var det förmodligen ingen jord. Antagligen var det sand som plattats till med en stor maskin för att stenplattorna skulle kunna ligga stilla där. Dessutom kom blomman upp genom den smalaste av alla springorna mellan stenplattorna.

De flesta blommorna skulle inte ens tänka på att försöka ta sig upp där. De blommorna sa säkert ill varandra (och till den lilla blomman som visade sig) att det är omöjligt att växa där. Var och en måste förstå att det är helt meningslöst att ens tänka på det.

Men så står blomman där en dag i all sin prakt. Den är inte högröstad i sitt vittnesbörd. Den bara står där som ett vittnesbörd. Man kan ju inte säga emot ett vittnesbörd. Det är lönlöst att säga till blomman att den inte kan stå där. Det är ju helt meningslöst att påstå något sådant, för den står ju där.

Och så såg vi i vårt inre hur den ena blomman efter den andra sa: "Det går ju!", "Det är inte omöjligt".

Och så tittar den ena blomman efter den andra fram. Stenplattorna börja spricka och till slut såg vi i vårt inre en bild med ett hav fullt av nya blommor, där det tidigare hade varit stenplattor. Livet besegrar det döda.

Kan det vara på samma sätt i den andliga världen. Det är tillräckligt många som säger att det kommer aldrig att gå. De väntar sig inte att något nytt ska hända. De kanske har prövat allt och vet bestämt att det kommer aldrig att kunna fungera med någotr nytt.

Jag tror att världen behöver få syn på kristna som liknar blomman. Kanske inte högröstade agitatorer, men kristna som bara finns där och visar med sina liv att allt är möjligt för den som tror och litar på Gud. Vill du vara en sådan?

/PB

Inga kommentarer: