Sann och falsk enhet

Det förs nuförtiden många samtal om villkoren för enhet mellan kyrkorna. I Sverige pågår en häftig debatt om förhållandet mellan evangelika kristna och den katolska kyrkan. Ledande frikyrkoföreträdare har närmat sig den katolska kyrkan, medan andra ser den katolska kyrkan som den stora skökan i Bibelns profetior.

De häftiga lärofrågorna om dopsyn har tonats ned betydligt. Baptisterna som i ett tidigt skede var villiga att dö och gå i landsflykt för sin övertygelse kan i dag gå samman med Missionsförsamligar där man accepterar både barn- och vuxendop.

Hur ska man då förhålla sig till enhet då det gäller lärofrågor? Ska man lämna ifrån sig sin övertygelse på enhetens altare för att inte väcka anstöt? Eller ska man hålla fast vid sina egna samfundsideologiska ståndpunkter och ändå arbeta tillsammans? Eller ska man bekämpa varandra som man har gjort i många hundra år?

Ulf Ekman tar upp frågan på sin blogg. Han citerar någon som skrivit ned tio punkter för en sann enhet och kommenterar dessa. De tio punkterna är:

1. “Acceptera varandra som bröder och systrar."
2. “Förstå att det finns viktiga skillnader emellan oss.”
3. “Var trofast emot den du är och det du har i din kyrka och gemenskap.”
4.”Kom ihåg att det finns mer som förenar än som skiljer.”
5. “Älska varandra. Det är ett tecken på att din kristna tro är äkta.”
6. “Lyssna på varandra.”
7. “Bekänn splittringens skandaler. Se att vi alla varit delaktiga i sådant som felaktigt skiljer.”
8.“Gör så mycket det går att göra gemensamt.”
9. “Inse att det finns ett pris att betala för sann enhet.”
10. “Glöm aldrig att Jesus och Fadern vill enhet och att enhet är ett verk av den helige Ande.”

Läs blogginlägget och Ulf Ekmans kommentarer>>