26 jan. 2009

Tystnad som informationsmetod

Siewert Öholm skriver i Världen i dag om tystnaden i svenska medier om sådana händelser som inte är politiskt korrekta att informera om:
"Jag tror, på fullt allvar, att Sverige på ett odemokratiskt sätt skiljer sig från de flesta västländer genom en i det närmaste enfaldigt samstämmig och stympad journalistik.Jag tror till exempel inte det finns något annat land i världen, förutom medierna i muslimska diktaturer, som skildrat Israel, mellanösternkonflikten och nu senast Gazakriget på ett så politiskt partiskt och dessutom förment känslomässigt sätt.

Cicilia Uddén i SR är den infamaste av alla när hon låter sitt eget israelhat kläs i ord av någon arabisk ”skräddare”, en förtvivlad men hatande mor, eller ett oskyldigt barn som får gråta ut sitt hat mot judarna. Att hon i sin rapportering bidrar till en växande antisemitism, bekymrar henne inte. Hon känner ju tydligen vare sig judar eller demokratiska araber. Hon känner i varje fall inga skräddare eller bokhandlare eller mammor i Israel. Men hennes ”journalistik” brister framför allt genom att hon medvetet tystar eller håller tyst med röster och fakta som skulle kunna skapa bredd, sanning och begriplighet i vad hon är utsänd för att beskriva."


Läs mer i Världen i dag>>

Inga kommentarer: