Utan kryptonit är vi kristna oövervinneliga

- Sven Almkvist skriver i Världen idag om John beveres bok Krossa Kryptonit -
Profetrösterna är sällsynta och vi är många som längtar efter mer av genuina under och tecken, kraftgärningar som likt de första kristna i Apostlagärningarna bekräftar Guds rikes närvaro.
 

Varför denna svaghet? Ja, varför ser jag inte mer frukt i mitt eget liv? Kryptonit, skriver Bevere. Synd. Precis som Stålmannen egentligen är oövervinnelig i kampen mot de onda krafterna i den fiktiva staden Metropolis, är vi kristna utrustade med den helige Andes kraft att övervinna allt motstånd i en fallen värld. Guds löften i Bibeln om den troendes auktoritet – det vill säga löftena om att vi förmår allt ”i honom som ger oss kraft”, att vi med trons bön kan kasta berg i havet och att vi kan trampa på ormar och skorpioner – är ju minst sagt oerhörda. I teorin tror vi ju på alla dessa löften men i praktiken konstaterar vi alltför ofta att den där styrkan att förmå allt inte riktigt vill manifestera sig, att bergen står kvar och betten från ormarna och skorpionerna visst kan skada. Men varför denna svaghet? Kryptonit, skriver Bevere. Synd.

Synden ”… snärjer oss så hårt” skriver Hebreerbrevets författare (12:1). John Bevere menar att vi tar alldeles för lätt på synden både i våra egna liv och församlingens liv.

En förkunnelse som ständigt poängterar Guds nåd och Guds kärlek men som aldrig utmanar till omvändelse riskerar att gå miste om en viktig aspekt av det kristna livet. Människor räcker upp sina händer när frälsningserbjudandet går ut, vilket är underbart, men man får inte höra vikten av att också vända sig bort från den skadliga kryptoniten.

Läs mer HÄR.