Men en gemensam nämnare för aposteln, profeten och evangelisten är att de alla utmanarstatus quo. Med ett annat språkbruk går de att beskriva som ”offensiva” tjänster, som på olika sätt sträcker sig bortom det redan etablerade. I apostelns fall handlar det om att bryta ny mark för evangeliet, till exempel genom församlingsplantering eller andra missionella initiativ. I profetens fall handlar det om att se igenom det som ligger på ytan och att peka på vad som är Guds väg bortom traditioner och mänskliga ambitioner. I evangelistens fall handlar det om att nå ut till människor som inte kallar sig själva för kristna – de som befinner sig ”utanför kyrkans väggar”.
Det krävs inte någon djupare analys för att inse att vi i Sverige är i skriande behov av dessa tre tjänster. Bara för att hålla ställningarna i fråga om antalet församlingar behöver vi det närmaste decenniet plantera åtminstone 60 nya kristna gemenskaper per år – och vilka ska göra detta om inte män och kvinnor med ett apostoliskt driv?
Läs mer HÄR.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar