Tidig söndagsmorgon på Jelöy den 11 mars

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Så var det söndag igen och vi vaknar upp på Jelöy i Moss i Norge. Sedan förra söndagen har vi vaknat upp på sex olika platser.

Förra söndagen var vi i Riga och hade ansvaret för förmiddagsgudstjänsten på Rigas första kår. Jag predikade över Efesierbrevets andra kapitel.  Vi startade en predikoserie i Januari där vi predikar över ett kapitel varje söndag fram till och med den 17 juni då vi avslutar denna predikoserie med Kolosserbrevets fjärde kapitel.

Tidigt i tisdags morse satte vi oss i bilen och körde runt i södra Sverige på mentorsbesök till olika kårledare. På torsdagskvällen avslutades bilresan med att vi kom fram till Moss i Norge.

Orsaken till Norgeresan var att en mycket god vän, Gunnar Kjellén, helt plötsligt blivit "befordrad till härligheten".

Gunnar och Agneta kom till Jelöy på 1980-talet då Rut och jag arbetade som lärare på Jelöy Folkhögskola. Vi blev grannar med familjen Kjellén och vi blev kollegor med Gunnar som lärare på folkhögskolan, soldatkamrater på kåren i Moss, musikantkamrater i Frälsningsarméns musikkår i Moss och i Folkhögskolans musikkår. Agneta var dagmamma för våra två minsta barn och Gunnar och Agneta hade själva barn i ungefär samma ålder. Våra familjer blev efterhand nära vänner.

Musikkåren på Jelöy Folkhögskola 1984. Gunnar spelar bas till höger på bilden.

Under begravningsgudstjänsten blev det tydligt vilket stort inflytande Gunnar har haft i många människors liv. Mer än 200 personer trängdes om platserna i Frälsningsarméns lokal på Jelöy. Det var släkt och vänner från Sverige och Norge, arbetskamrater från Frälsningsarméns fängelsearbete, soldatkamrater från kåren i Moss, intagna på fångvårdsanstalten på Bastö där Gunnar arbetade som frivillig förutom sitt jobb på andra fångvårdsanstalter.

Efter begravningsgudstjänsten inbjöd man till en minnesstund på Röd gård. Mer än 140 personer var samlade till den minnesstunden och även där hölls det tal till Gunnars minne, bland annat från en av internerna på Bastö fångvårdsanstalt. 

Så fick vi ännu en gång vakna upp på Jelöy med Oslofjorden som utsikt (se bilden). En plats där vi bodde nio år på åttiotalet och sedan ytterligare fyra år 2014-2017. Där fick vi nu tillbringa några helgdagar tillsammans med mellansonen och hans familj. Mellansonen är lärare på Jelöy Folkhögskola och bor i det hus där han på åttiotalet växte upp. Vi hann till och med se ett av barnbarnen spela både handbollscup och fotbollscup i Norge.

Om några timmar vänder vi tillbaka hem till Västerås och en ny vecka. Ha en välsignad vecka
Peter Baronowsky