Stefan Gustavsson skriver i Evangeliska Alliansens nyhetsbrev:
"Inte sällan förekommer det myter och missförstånd i mycket av det offentliga samtalet kring den kristna tron och dess påverkan på Sveriges historia.
En frisk fläkt i sammanhanget är Svenska Dagbladets recension av Gunnar Hallingbergs nya bok "Läsarna. 1800-talets folkväckelse och det moderna genombrottet".
Här är ett utdrag:
"Ett annat intressant påpekande är att väckelsefolket och de religionskritiska intellektuella hade något fundamentalt gemensamt i sin önskan att bryta överhetskyrkans makt. Victor Svanberg menade i en studie över Viktor Rydberg 1928 att det var folkväckelsen som var den verkliga murbräckan mot statskyrkan: 'vad det kulturradikala fåtalet aldrig kunnat nå i form av tankefrihet, erövrades nu i bekännelsefrihetens namn'.
"Ett annat intressant påpekande är att väckelsefolket och de religionskritiska intellektuella hade något fundamentalt gemensamt i sin önskan att bryta överhetskyrkans makt. Victor Svanberg menade i en studie över Viktor Rydberg 1928 att det var folkväckelsen som var den verkliga murbräckan mot statskyrkan: 'vad det kulturradikala fåtalet aldrig kunnat nå i form av tankefrihet, erövrades nu i bekännelsefrihetens namn'.
När det talas om folkrörelser i svensk historia brukar man ju räkna till tre: arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen, väckelserörelsen. Men först av dem var väckelsen, som alltså nådde stor omfattning redan vid mitten av 1800-talet.
Långt innan det blev fråga om att bilda egna, frikyrkliga samfund, uppstod här nya umgängesseder som ingen kunnat föreställa sig i det gamla ståndssamhället: vem som ville fick ansluta sig, man tog hjälp av föreningslivets former och upptäckte hur vanligt folk kunde åstadkomma saker gemensamt. Här finns linjer att dra till senare tiders demokrati, kvinnligt likaberättigande och internationell medvetenhet.
I beskrivningen av den kristna folkrörelsens pionjärroll hänvisar Hallingberg även till idéhistorikern Ronny Ambjörnsson, som har framhållit att det 'läsbeteende' som utmärkte väckelserörelsen fick stor betydelse för den litterata arbetarkultur som senare växte fram inom arbetar- och nykterhetsrörelserna."
Under åren 1856-1866 trycktes enbart EFS skrifter i upplagor på sammanlagt 3,3 miljoner ex.
En intressant jämförelse av upplagesiffror under denna tid är att August Strindbergs "Röda rummet" (1879) gavs ut i sammanlagt 7 500 exemplar under de första sju åren. Andaktsboken "Herren är from. Betraktelser över Davids 25:e psalm" (1874), av Paul Waldenström, gavs ut i över 50 000 ex på bara några år. Värt att tänka på om man vill begrunda litteraturens inflytande under denna period.
Kanske dags för Skolverket att läsa på innan man vill rensa bort undervisningen om kristendomens betydelse från skolans kursplan."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar