Om tolerans och intolerans – del 2

DE SOM SKIKER HÖGST OM ATT BLI ACCEPTERADE KAN OFTA VARA DE MEST INTOLERANTA

(Jag har just läst boken Tyckandes tyranni av Kjell O Lejon.  Med utgångspunkt ifrån boken skriver jag här några inlägg och citat från mitt läsande. Men allra bäst är att du själv köper boken och läser den i sin helhet)

För några år sedan hade Svenska Evangeliska Alliansen en reklamkampanj i tunnelbanan med den enkla texten ”mamma, pappa, barn”.
Denna kampaj möttes av många invändningar. Ulrika Westerlund från RFSL krävde att texten ”mamma, pappa, barn” skulle förbjudas i tunnelbanan.

Här har vi alltså en statligt finansierad lobbyorganisation som har som en av sina huvuduppgifter att verka för att en ”politiskt korrekt” sexualmoral  ska bli accepterad av svenska folket. Då någon framför en uppfattning som inte gillas av RFSL kräver man åsiktsförbud och inskränkande av yttrandefriheten.

Om RFSL ska vara konsekventa bör man även kräva förbud mot att citera FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna där det står om äktenskapet mellan man och kvinna att det utgör ”den naturliga och grundläggande enheten i samhället och äger rätt till skydd från samhället och staten” (artikel  16).

Medan man ändå är igång kan man anmäla FN:s barnkonvention till Diskrimineringsombudsmannen.
Där står det nämligen att barn så långt det är möjligt ska få omvårdnad av både sin mamma och pappa (artikel 7).

Ibland blir man förvånad över hur intoleranta de kan vara som skriker allra mest om tolerans.