9 sep. 2019

Lektion 10 – Helgelse, att ge upp och ta emot


Detta är det tionde avsnittet i bibelstudieserien från Efesierbrevet. De tidigare avsnittet kan du läsa här:  https://rupeba.blogspot.com/2019/08/bibelskolan-efesierbrevet.html
____________________
Innan vi går vidare kommer här några sammanfattande kommentarer då det gäller tjänstegåvorna (Lektion 8 och 9).
  1. När vi blir födda på nytt, blir vi inte bara kristna som enskilda individer. Vi blir också insatta i ett större sammanhang, i församlingen som är Kristi kropp.
  2. I församlingen finns många olika uppgifter och funktioner. De fem tjänstegåvorna i Ef. 4 är mycket viktiga, men det finns många fler, till exempel tjänsten att hjälpa och tjänsten at styra (1 Kor 12:28).
  3. Alla kristna är kallade att gå in i olika uppgifter och tjänster.
  4. Många, kanske till och med de allra flesta, har en kombination av flera tjänster. Paulus var till exempel profet och lärare i Antiokia (Apg 13:1).
  5. Våra tjänsteuppgifter kan förändras över tid. I Apg 13 var Paulus profet och lärare i församlingen. Från och med vers 4 förändras hans tjänst till att bli apostel (Apg 14:4).
Ni har lämnat ert förra liv och lagt av den gamla människan som går under, bedragen av sina begär, och ni förnyas nu till ande och sinne. Ni har iklätt er den nya människan, som är skapad till likhet med Gud, i sann rättfärdighet och helighet.” (Ef 4:22-24)
I vår utveckling som kristna finns det ständigt något vi måste lägga av oss och något vi ska ikläda oss, något att lämna och något att få. Redan vid de första stegen när vi blir födda på nytt finns detta med. Att det gamla och ta emot det nya . Jesus säger i sitt samtal med Nikodemus: ”Den som inte blir född av vatten och ande kan inte komma in i Guds rike” (Joh 3:5).
Vatten använder vi för att bli rena. Det talar om vår rening från synden: ”… för att helga den (församlingen) , sedan han renat den genom vattnets bad, i kraft av ordet.” (Ef 5:26). Det talar om det vi måste lämna för att bli födda på nytt. Vi måste vara villiga att göra oss av med synden.
Anden är det nya vi tar emot när vi blir födda på nytt. Guds Ande kommer in i oss och vi blir ett tempel för den Helige Ande.

Det är på samma sätt i fortsättningen av det nya livet, i helgelseprocessen. Att helga har redan i Gamla Testamentet två betydelser (2 Krön 29:5 + 15-18):
  1. Helga ifrån. Rena från orenhet. Ta bort allt som inte skulle vara där.
  2. Helga till. Överge sig, inviga sig till Gud. Komma in i ett nytt förhållande till Gud.
Det är viktigt att vi upplever båda dessa sidor då vi vandrar med Jesus:
  1. Det vi inte ska göra, det vi ska lämna och
  2. Det vi ska göra, det nya vi ska komma in i
Israels barn blev kallade ut från fångenskapen i Egypten och kallade in i det förlovade landet.
De lämnade det gamla. De övergav fångenskapen. Men den första generationen gick inte in i det nya, där Gud hade lovat ett rikt land, ett land med överflöd. De blev stående mitt emellan det Gud kallade dem från och det Gud kallade dem till.
Tragedin var ett faktum. De missade den glädje de hade i Egypten (många gånger längtade de tillbaka till det gamla livet) och de missade också den glädje som Gud hade förberett för dem i det förlovade landet. De stannade mitt emellan. Resultatet blev ett torrt ökenliv.

I Efesierbrevet 4:22-24 läser vi om att lägga av och att klä på. När vi blir kristna lägger vi av många saker och vanor (vers 22). Dessvärre stannar det där för många människor istället för att komma in i förnyelsen (vers 23) och klä på sig den nya människan (vers 24). Kristenlivet blir då bara ett negativt ”låt bli att göra” i stället för att fortsätta in i det positiva ”gör detta istället”.
Romarbrevet 12:1 talar om att vi ska ge oss helt över till Gud. I vers två ser vi de båda sidorna i denna process. Den negativa sidan: ”anpassa er inte efter denna världen”, och den positiva ”låt er förvandlas”.

Om vi bara lever i den negativa sidan och inte går in i den positiva sidan som talar om förnyelse, då blir vårt kristenliv som en torr ökenvandring. Vi missar både den glädje som världen ger och den glädje som finns i Guds rike.

Efesierbrevet 5:18 visar oss också dessa två sidor. Den negativa ”Berusa er inte med vin”, och den positiva ”låt er i stället uppfyllas av Anden”.
Den första delen, den negativa att inte dricka sig full av vin, har kristenheten i stort sett klarat bra. Det finns naturligtvis undantag, men som helhet har vi nog klarat det bra. Om vi låter det andra ske, det positiva, att bli uppfyllda av anden kommer det säkert att väcka en törst hos många som ser det. En törst efter något som är bättre än vin. Då kommer många säkert att förstå att kristenlivet inte bara är att låta bli att göra vissa saker, men framför allt att bli fylld av något som är värt att satsa sitt liv på.

  1. Samtala om de sammanfattande kommentarerna om tjänstegåvorna.
    1. Ge exempel på andra viktiga uppgifter i Kristi kropp
    2. Samtala om kombinationen av tjänstegåvor (De flesta människor kan säkert fungera mer eller mindre bra i flera olika tjänstegåvor)
    3. Samtala om hur tjänster kan förändras över tid (Behovet kan göra att jag måste fungera i en tjänst som kanske inte passar bäst för mig)
  2. Samtala om de två betydelserna av att helga. Helga från något och helga till något. Hur kan vi praktiskt uppleva dessa två sidor?
  3. Vad blir resultatet om vi bara upplever den första negativa betydelsen av ordet? Är det vanligt?
  4. Vad sker om vi bara upplever den andra positiva sidan av helgelsen?
  5. Vad kan vi göra för att bättre lyda uppmaningen ”Låt er uppfyllas av Anden”?

Inga kommentarer: