Man blir ju inte alltid bönhörd

Måndagsreprisen. (Två år gamla inlägg på rupeba.se som kan vara värda att läsa igen. Detta inlägg publicerades i januari 2008).

I dag har det handlat mycket om bön. Det kanske inte har blivit så mycket bön, men det har talats mycket om bön.

På jobbet har jag arbetat med ett undervisningsmaterial om bön, bönhörelse och varför Gud ibland inte svarar på bön.
På kvällen var jag på Alpha-grupp på kåren i Nacka och ämnet var bön. Nicky Gumbel talade om bön, bönhörelse och varför Gud ibland inte svarar på bön.

Som exempel på omöjliga böner som inte blir besvarade berättade Nicky Gumbel om en pojke som bad till Gud efter ett prov i geografi: "Gode Gud gör så att Paris är huvudstad i Turkiet." Då kom jag att tänka på ett tillfälle före jul då jag var i en liknande situation och jag glömde bort att be.

Vi hade en tenta i lettiska språket på universitetet. Jag hade inte haft möjlighet att vara med på alla lektionerna och jag hade inte heller läst alla kapitlen i kursboken. Men jag gick till tentan i alla fall. Jag fick underkänt. Efter Nicky Gumbels undervisning tänkte jag vad som hade hänt om jag hade bett att Gud skulle förändra det lettiska språket så att allt jag skrivit hade varit rätt på lettiska. Jag bad inte om det, men tänk om....

Tänk om Gud hade ändrat det lettiska språket så att jag hade fått rätt. Då hade ju alla andra, som hade svarat rätt, fått fel på sina tentor och blivit underkända, medan jag som inte förtjänade det hade blivit godkänd. Det hade ju varit orättfärdigt, så det var nog bäst det som hände. Jag bad inte om det och Gud ändrade inte det lettiska språket.

Men nu har det handlat nog om bön i dag. Nu är det bäst att börja be...

PS
Detta inlägg ska inte ses som en teologisk utläggning om bönens möjlighter eller omöjligheter, utan är mest på skoj (om någon skulle tro något annat)

/PB

rupebas morgonkoll den 31 januari

Religiös extremism gror i Sverige trots insatser
Dagen - "Landets muslimska församlingar säger sig arbeta intensivt mot religiös extremism. Men ämnet är känsligt och organisationerna splittrade."



Är det bra att vänta med sex till dess man gifter sig?
Stefan Swärd skriver på sin blogg - "The Economist är en världsledande brittisk tidskrift som skildrar och analyserar vad som händer i världen, politiskt, ekonomiskt, vetenskapligt, sociologiskt, religiöst. Deras skribenter är ytterst kunniga och sakliga personer så det är intressant att läsa Economist, inte minst i ämnet religion. I det senaste numret har Economist lyft fram forskning om föräktenskaplig sex. The Economist skriver att hittills har tesen att vänta med sex till äktenskapet,varit något som prästerna och kyrkan förespråkat, men det har varit svårt att vetenskapligt bevisa att det har gett några direkta fördelar för övrigt."
Nu har det kommit en ny amerikansk omfattande studie som har undersökt 2035 gifta par och undersökt hur bra deras äktenskap är, och när de började sexlivet. Undersökningen visar tydliga skillnader, de par som väntade med sex tills de gift sig fick ett bättre äktenskap. Kommunikationen fungerar bättre, kvaliteten i sexlivet blir bättre, tillfredsställelse i relationen blir bättre, och även stabiliteten i förhållandet.

Ska dödshjälp bli det nya svarta?

Ann-Charlotte Marteus skriver på ett utmärkt sätt i Expressen om vår förändrade syn på liv och död:
"Ta inte livet av dig," sade världspianisten Arthur Rubinstein, "du kommer att ångra dig inom ett år."
Han visste vad han talade om. 21-år gammal, utfattig och desperat, beslutade han att ta sitt liv. Frågan var: hur? "Jag hade inga vapen, inget gift och tanken på att hoppa ut genom fönstret var motbjudande - jag skulle ju kunna tvingas gå igenom livet med brutna armar och ben."

Det fick bli hängning. Unge Arthur fäste skärpet till sin gamla rock på en krok i badrummet. Men när han välte stolen gick skärpet av. Han dråsade i golvet.
Detta hände i Berlin 1908. På den tiden kunde man inte få hjälp med självmord. Men 100 år senare lever självmordsbranschen, och den tycks frodas."
Läs mer>

Att kunna skilja på sak och person

Stefan Gustavsson skriver i Svenska Evangeliska Alliansens nyhetsbrev:
"Det finns en intressant likhet mellan hur diskussionerna förs i frågorna om homosexualitet respektive islam. I båda fallen tycks nutida svensk debatt sakna förmågan att skilja mellan sak och person.



När det gäller homosexualitet tolkas varje försök till etisk analys som ett påhopp på individuella personer och som ett underkännande av människovärdet hos den som väljer en homosexuell livsstil. På liknande sätt tolkas analyser av islam och dess förhållande till våld som ett påhopp på alla muslimer.


Det finns ofta ett godhjärtat motiv bakom denna förvirring. I båda fallen handlar det om grupper som är eller har varit marginaliserade, föraktade och som grupp sårbara. För att inte cementera en sådan situation väljer många att ge dessa grupper en sorts immunitet mot kritik.


Det är här skillnaden mellan sak och person blir så viktig. Vi måste tillsammans bygga ett samhälle som är inkluderande och som bejakar alla sina invånare, oavsett de många skillnaderna dem emellan. Samtidigt måste vi också bygga ett samhälle med öppen och fri debatt, där etiska och politiska övertygelser, religioner och livsåskådningar, livsstilar och handlingsmönster får diskuteras och kritiseras. Att min tro eller min livsstil kritiseras är inte detsamma som att jag som person underkänns!


Debatten efter självmordsbomben i Stockholm har kännetecknats av en märklig tystnad kring islams innehåll. Motiven har säkert varit goda; man vill inte spä på fördomar mot muslimer och försvåra för en redan utsatt grupp. Och det är förstås mycket viktigt; fördomar och rädsla är enbart negativt. Lika negativt vore dock tankeförbud kring världens näst största religion. Det är självklart att islam och Koranen, inklusive dess relation till våld, måste få analyseras och kritiseras - precis som kristen tro eller ateism måste få sättas under lupp. Man måste kunna skilja mellan sak och person, mellan kritik av islam och respekt för muslimer.


Låt mig sluta med en konkret fråga: Vad är det som gör att du kan lämna kristen tro utan fara för ditt liv och bli till exempel muslim, medan det är förenat med livsfara i många länder att lämna islam för att bli en kristen? Är det en slump, eller går det tillbaka till en inre logik i respektive tro? Visst är det en fråga som måste få lov att diskuteras."
Du kan prenumerera på SEA:s nyhetsbrev här.

rupebas morgonkoll den 27 januari

Sturmark på villovägar
Elisabeth Sandlund i Dagen - "Läkarmissionen censurerar livsåskådningsmagasinet Sans". Så lyder den sensationella rubriken på ett pressmeddelande undertecknat av Humanisternas ordförande, tillika Sans chefredaktör och ansvarige utgivare, Christer Sturmark. Här finns en nyhetsartikel om detta.
Fel, fel och återigen fel. Det är inte så att Läkarmissionen ingripit mot någon del av innehållet i Sans och sett till att det inte blir tryckt och når den ivrigt väntande läsekretsen. Det hade varit censur och det är självfallet en orimlig tanke. Över innehållet i Sans råder dess ansvarige utgivare. På samma sätt råder Johan Lilja, som är ansvarig utgivare för Läkarmissionens tidning Svenska Journalen, över denna publikations innehåll.

Kampanj mot kristna i Iran
Kyrkans Tidning - "De iranska myndigheterna genomför en kampanj mot kristna konvertiter. Regeringen har inte redovisat några siffror men diplomater uppskattar att ett sjuttiotal iranska kristna gripits de senaste månaderna. Några av dem riskerar dödsstraff."

Kandidater för generalsvalet

(Candidates for election for the nineteenth General of The Salvation Army, from left: Commissioners John Matear, Christine MacMillan, Barry Swanson, William Roberts, Max Feener, Linda Bond, Robert Street, William Francis and Dick Krommenhoek)

Nio kandidater är nominerade till valet av ny general i Frälsningsarmén. En tionde kandidat avstod från att delta i valet. Nu börjar en process med utfrågningar av kandidaterna innan Höga Rådet går till val.

Gud lever i aktuell forskning

Representanter från Humanisterna och andra sekularister upprepar envist sitt mantra att religionen har gjort sitt i samhället och att gudlöshet leder till befrielse. Men denna trosbekännelse går tvärs emot slutsatser från aktuell forskning. Det skriver bland andra debattörerna Christina Doctare och Ivar Gustafsson.
Läs artikeln i Svenska Dagbladet.

Karismatisk kristendom kan vinna muslimer

Stanley Sjöberg skriver i Hemmets Vän:   -  "I vår tid är det många muslimer som omvänder sig till kristen tro. Det handlar om miljontals muslimer som tar emot Jesus. Det växer fram stora församlingar med före detta muslimer som nu tror och tillber Jesus som Herre och Frälsare.
Det är mycket vanligt att muslimer möter Jesus i uppenbarelser och drömmar. Svårt sjuka blir helade och djupt olyckliga får frid. Ibland händer det att muslimer ber, vända mot Mecka och anropar Gud i anknytning till profeten Muhammed. När ingenting händer söker de i sitt inre, minnesbilder av olika profeter som Abraham, Mose och Elia. Så börjar de tänka på det Koranen berättar om Jesus. De har blivit undervisade om att Jesus uppsteg till himlen och är människornas förebedjare. Därför anropar de också Jesus i sin bön från moskén. Tusentals kan vittna om hur de i sådana ögonblick upplevt förändring och förvandling. Det händer märkliga omvändelser bland vår tids muslimer."

Birro flyr Sverige efter påhopp

Folkbladet, Norrköping - Författaren, krönikören, programledaren och debattören Marcus Birro lämnar Sverige. Efter den senaste tidens påhopp av bland andra komikern Magnus Betnér flyttar Birro med familj till Italien.
Det som gör att Marcus Birro nu lämnar landet är kanske inte i första hand en twittrande Betnér.
-  De där offentliga personerna som önskar livet ur en är bara toppen på isberget, det är egentligen svansen som är värst. Det har varit en orkan, särskilt från trygga, fördomsfria och fanatiska vänstermänniskor på twitter, i mail, sms och blogg.
Birro tolkar det som Betnér skrivit som att det inte gjort något om det flygplan de båda flög med samtidigt störtade.

Läs också:
Den svenska komikerelitens hat är inte längre roligt - Newmill
Birro flyr Sverige efter påhoppen - Dagen

Höga Rådet 2011

Följ med i Höga Rådets val av ny general för Frälsningsarmén. Dagliga rapporter hittar du här.

From our kitchen window

Rapport: Inga fel under Ship to Gaza-räd

Svenska Dagbladet - "Den israeliska räden mot Ship to Gaza-konvojen i maj förra året, då nio turkiska aktivister dog, bröt inte mot några internationella regler, enligt en rapport från en israelisk kommission."

• Rapport: Räden mot Ship to Gaza var laglig (sverigesradio.se)
• Rapport: Inga fel under Ship to Gaza-räd (svd.se)
• Israel: Tillslag inte olagligt (sandaren.se)
• Israels rapport om Gazaflottan klar (nyhetskanalen.se)
• Ingen kritik mot tillslaget på aktivistflottan (sydsvenskan.se)
• Israelisk rapport: Tillslaget mot Ship to Gaza var lagligt (expressen.se)
• Israel: Aktionen mot Ship to Gaza laglig (dagen.se)

Vad för sorts församlingar vill vi bygga?

Stefan Swärd fortsätter debatten om församlingen på sin blogg:
"Jag tycker att det är en bra modell att organisera frikyrkor juridiskt som ideella föreningar. Men eftersom det tydligen är så att många idag anser att detta juridiska medlemskap, konstituerar det verkliga församlingsmedlemskapet, vilket inte alls behöver vara fallet, tycker jag att man ska skrota kopplingen mellan föreningsmedlemskap och församlingsmedlemskap. Församlingsmedlemskap är något mycket djupare, en överlåtelse till Kristus och en lokal kristen gemenskap, en överlåtelse till att aktivt delta i en gemenskap och tillsammans vandra vidare som lärjungar. Föreningsmedlemskapet, den juridiska personen, kan göras frivilligt, och begränsas till en mer begränsad grupp i församlingen."
Läs mer>

Vem vill du vara?

Måndagsreprisen. (Inlägg på rupeba.se som är två år gamla, men som är värda att upprepa.)

Företag och föreningar lägger ofta ned stor energi på att formulera en affärsidé, ett "Mission statement". Ett Mission statement vill tydliggöra vad vi ska fokusera på. Det ska vara så kort som möjligt för at man ska kunna komma i håg det. Det ska svara på frågorna: Vem är vi? Vad vill vi vara för vem? På vilket sätt vill vi utföra det vi är till för att utföra?

Så här i årets början kan det vara bra att formulera ett personligt Mission Statement. Att göra sin "kallelse och utkorelse fast" (2 Petr 1:10). Några frågor som kan hjälpa mig att formulera mitt Mission statement kan vara:
-Vem (vilken slags person) vill jag vara?
-Vad är mitt uppdrag här i livet? Vad vill jag åstadkmma med mitt liv?
-För vem vill jag vara det?
-På vilket sätt ska jag sträva mot det målet?

Om jag har formulerat ett Mission statement för året eller för livet så är det ofta mycket lättare att ta en del beslut i vardagslivet. Jag har då redan bestämt vad jag vill lägga min tid och energi på och kanske valt bort andra saker.

Paulus brukar inleda sina brev med någon form av Mission Statement. Han skriver: "Från Paulus, Kristi Jesu tjänare, kallad till apostel och avskild för Guds evangelium" (Rom 1:1). Han visste vem han var och varför. Han kunde fokusera och behövde inte slösa bort energi och tid på fel saker.

Mitt Mission Statement är:
"Jag vill leva nära Jesus, lära känna honom bättre och lyssna till vad han säger till mig.
Jag vill leva mitt liv så att mitt liv väcker en törst hos människor jag möter att överlåta sig till Jesus och bli hans lärjungar"

Det var Paulus Mission statement och mitt. Hur lyder ditt?

peppebaron

PS
Om du möter mig och tycker att jag inte lever efter mitt Mission statement, var snäll och påminn mig om vem jag vill vara.

Förföljda kristna är Sveriges blinda fläck

Stefan Gustavsson skriver i Svenska Evangeliska Alliansens nyhetsbrev:
"Det är med sorg som jag konstaterar att samma dag som Europaparlamentet diskuterade den senaste tidens attacker mot kristna minoriteter, tvångsflögs flera kristna tillbaka till Irak. Trots varningar från en rad internationella organisationer, däribland UNHCR och Amnesty, gör svenska Migrationsverket bedömningen att ingen av dem har några skäl att få stanna.

Även svenska Röda korset är kritiskt. Så här skrev de i ett pressmeddelande i onsdags:
"Röda Korset är starkt kritisk till att Sverige idag verkställde dagens uppmärksammade tvångsutvisning av irakier till Bagdad. Detta då det enligt uppgift fanns personer ombord på planet som tillhör särskilt utsatta grupper eller personer som kommer från områden i Irak där FN:s flyktingorgan UNHCR anser är särskilt allvarligt och dit ingen bör utvisas. Dessa personer har behov av skydd.
Röda Korset anser att Sverige i sina beslut inte tagit tillräcklig hänsyn till den försämrade säkerhetssituationen för flera grupper i Irak likväl som i vissa regioner och områden."

I inledningen av Europaparlamentets debatt var EU:s utrikesrepresentant Catherine Ashton tydlig med att EU inte kommer att vända de kristna minoriteterna ryggen. Den bästa reaktionen på extremism är att stå enade internationellt, betonade hon och fördömde förföljelserna. Efteråt följde en lång debatt där flera parlamentariker med kraft fördömde förföljelsen av de kristna i Mellanöstern.
Tragiskt nog deltog ingen svensk Europaparlamentariker. Trots övriga Europas vakenhet över kristna minoriteters utsatthet, är detta verkligen Sveriges blinda fläck. Samma dag som EU fördömer förföljelserna utvisar Sverige kristna.

Enligt regeringens regleringsbrev för Migrationsverket har man till den 1 juni i år att redovisa hur kompetensen om religionstillhörighet ska bli bättre. Det är oansvarigt att inte invänta den utredningen när det enligt Amnesty ingick minst 14 personer från särskilt farliga provinser i den grupp som tvångsutvisades i onsdags. SEA uppmanar därför alla som vill stå upp för de mänskliga rättigheterna att använda sig av våra brevmallar på vår hemsida till Migrationsverket och migrationsministern och påminna dem om detta.
Min förhoppning är nu att Migrationsverket skickar ut en bred inbjudan till kyrkor och andra aktörer i det civila samhället med expertkunnande för att säkerställa religionskompetensen."

Du kan prenumerera på SEA:s nyhetsbrev här

Bibelns Dag - 23/1

"Om Bibeln ska vara viktig för vårt samhälle och för enskilda människor i framtiden, måste vi satsa på de unga, de som ska ta över. Det arbetet har redan börjat."
Söndagen den 23 januari står Bibeln i fokus.

Då firar vi Bibelns dag i kyrkor och församlingar. Det är finalen i den ekumeniska böneveckan och ett strålande tillfälle att lägga extra betoning på Bibelns betydelse.
- Dels aktualiseras bibelanvändningen hos enskilda och i grupper, kyrkor och församlingar.
Läs mer på Bibelsällskapets hemsida>

Ett sätt att markera Bibelns Dag är att börja ett regelbundet bibelläsande. Du kan till exempel börja följa bibelläsningsplanen på www.rupeba.se. Där finns också mini-kommentarer varje dag till den dagliga bibelläsningen både från Gamla och Nya Testamentet.

Diakonia skapar Israelhat

Siewert Öholm skriver i Världen idag
"I veckan var jag med om en både obehaglig och sorglig upplevelse. Jag besökte ett seminarium på ABF-huset i Stockholm med rubriken ”Rättvis fred i Mellanöstern”. Obehagligheten var den totala blindhet som präglade både moderatorn och den inbjudna panelen. Sorgen var att hela tillställningen kändes som en dödsmässa ur det förgångna. Majoriteten av besökarna föreföll representera en 40-talistgeneration som 2011 desperat försöker krama ut några rester ur sin gamla Israelhatande vänsterretorik från ”Palmeepoken”.
Extrasorg uppstod när moderatorn, den begåvade Gustav Fridolin (MP), visade sig inget ha lärt. Mest besvikelse var när riksdagsledamoten för FP, Anita Brodén, glatt intog figuren av en som ”inget sett , inget hört, inget förstått”. Hon hyllade däremot Diakonia (den skattefinansierade biståndsorganisationen) som fört henne till alla de platser där enbart israeler är onda, grymma och omänskliga och där israeler (läs judar) medvetet trakasserar palestinska skolbarn och vuxna. Palestinier saknar i hennes värld varje form av ansvar."
Läs mer>

Abortör mördade nyfödda med sax

Från Ja till livets nyhetsbrev:
Hundratals tidningar över hela världen berättar idag om Kermit Gosnell, som nu åtalas för mord på åtta nyfödda barn. BBC uppger att han utfört tusentals illegala aborter och tjänat tiotals miljoner kronor på sin verksamhet.

Också Expressen och Aftonbladet har artiklar om Gosnell idag.

Hade Gosnell dödat fostren några minuter tidigare, inuti livmodern, skulle barnens död knappast nått nyhetsplats. Nu dödade han de nyfödda med att hugga dem med sax i nacken, direkt efter födseln, vilket får alla att känna en avsky för hans agerande.

Det blir alltmer angeläget att starta diskussionen om vilket värde människan ges i samhället.
 

Följ händelseutvecklingen genom Google News...

OMTANKE - Frälsis i Nordstan 19-22 januari

Från Newsdesk:
"Visste Du att Frälsningsarmén kallas Sally Ann i USA (Salvation Army)? Frälsis traditionella vecka sparkar igång i Nordstan 19-22 januari. Ta del av det innehållsrika program som pågår alla dagar 10-19. Berömda kockar, Sally Ann, Salvation Riders, med mera. Årets tema är ”omtanke”, att visa omsorg att bry sig om att sörja för någons behov och behoven är många. Temat omfattar mycket av det Frälsningsarméns verksamhet står för.Välkommen till  sång, musik och aktiviteter tillsammans med Frälsningsarmén - med kristet socialt budskap och omsorg i 122 länder."
Läs mer>

rupebas morgonkoll den 21 januari

Michael Frost: Kyrkan har blivit en klubb för kristna
Dagen - "Hur återkristnar man en efterkristen kultur? Den frågan var utgångspunkten när författaren och församlingsgrundaren Michael Frost talade under konferensen "Missionell kyrka i ett efterkristet Sverige" den gångna helgen."

Religionerna måste få synas
Kyrkans Tidning - "I Sverige tolereras religion om den är diskret och underordnar sig den ”normala” sekularismen.....Författaren Per Wirtén tar upp ämnet i Sydsvenskan. I Sverige är det avvikande att vara religiös, konstaterar han: ”Det som anses normalt är rationellt, upplyst och sekulärt”.

Hur man får polisen att komma när man behöver dom....

Lördagsgodis: Hur man får polisen att komma när man behöver dom....

Georg Phillips från Meredian, Mississippi skulle gå och lägga sig på övervåningen
när hans fru sade till honom att han hade lämnat ljuset på i garaget, vilket hon
kunde se från sovrumsfönstret.
Georg öppnade bakdörren för att släcka ljuset men han såg att det var människor i
garaget som stal grejor.

Han ringde polisen som frågade om någon hade gått in i huset.
Han sa nej.
Polisen sade då att alla polisbilarna var upptagna och rådde honom att låsa alla dörrarna
så skulle de skicka en bil när någon blev ledig.

Georg sade okey och lade på telefonen samt räknade till trettio.
Sedan ringde han polisen igen.

Hej, jag ringde alldeles nyss för att det var folk som stal saker ur mitt garage.
Nu behöver ni inte komma för jag sköt dom nyss, varefter han lade på telefonen.

Innom några minuter kom sex polisbilar, ett SWAT team, en helikopter, en brandbil samt två ambulanser. De grep tjuvarna på bar gärning.

En av polismännen sade till George, "jag tyckte du sade att du hade skjutit dom".

Georg svarade "jag tyckte du sade att det inte fanns några lediga bilar"

rupebas morgonkoll den 20 januari

Konflikten mellan kristen tro och islam
Stanley Sjöberg skriver i Hemmets Vän - "Kristna och muslimer kan vara goda vänner. Vi är grannar i medmänsklig gemenskap. Samtidigt är vi medvetna om de konflikter som återkommit genom historien. Därför är det viktigt att vi har en öppen dialog som kan medverka till kärleksfulla relationer."

”Svenska kyrkan bör häva homobeslut”
Dagen - "Ett av de största lutherska samfunden i världen uppmanar Svenska kyrkan att dra tillbaka sitt beslut om samkönade äktenskap. Annars hotar man med att klippa banden. Det framgår av ett brev ställd till ärkebiskop Anders Wejryd."

Får kyrkan diskriminera?

Svenska Dagbladet, Kyrkans Tidning och Dagen (se länkar nedanför) kommenterar att en homosexuell nekades jobb som präst.
Får kyrkan diskriminera är det många som frågar sig? Svaret måste bli ett klart ja.  En femåring får naturligtvis inte ett jobb som präst och en troende muslim kommer förmodligen att diskrimineras om han söker prästjobb.


Då man talar om diskriminering i kyrkan måste man ta hänsyn till åtminstone tre olika scenarier för om diskriminering ska godtas eller inte.


1/Kyrkan får aldrig diskriminera hjälpsökande. Om det gäller att dela ut soppa, kläder eller annan hjälp bör det inte spela någon ingen roll vem den hjälpsökande är eller vad han/hon har gjort.


2/Alla kyrkor har diskriminerande regler om vem som får vara medlem. En del kyrkor har krav på ett klart uttalad tro, andra har krav på att den som vill bli medlem har gått igenom en speciell dop-ceremoni, och ytterligare några kyrkor har krav på medlemmarnas moraliska levnadsförhållanden.


3/Det är rimligt att man ställer större krav på den som ska vara präst/pastor än det man ställer på en person som "bara" är medlem. En kyrka bygger på en speciell tro. Det är ett högst rimligt krav att den som vill vara präst eller pastor delar sin kyrkas tro. De allra flesta församlingar på jorden har en klart uttalad tro som också får etiska konsekvenser då det gäller att leva tillsammans som ogift eller homosexuell, och i de sammanhangen är det förmodligen självklart att den som inte delar den tron inte kan vara präst/pastor.
I det fall som kommenteras i tidningsartiklarna nedan är förhållandet annorlunda. Här handlar det om en kyrka som har lämnat den tro som kyrkan haft under flera hundar år. Svenska kyrkan accepterar och till och med välsignar homosexuella äktenskap. I det sammanhanget blir det svårt att förstå att en präst diskrimineras på grund av att hon lever på ett sätt som kyrkan välsignar.


/PB

Homosexuell präst anmäler pastorat till DO (Kyrkans Tidning 18.1.11)
Homosexuell nekades prästjobb (Svenska Dagbladet 18.1.11) 
DO får anmälan från lesbisk präst (Dagen 18.1.11)

Stefan Swärds slutkommentar i debatten om församlingstukt

"Den församlingssynen, som har djupa rötter i vårt väckelsearv, är något helt annorlunda en många moderna frikyrkor, som mer kan betraktas som religiösa serviceinstitutioner. Man erbjuder vissa religiösa tjänster som gudstjänster, ungdomsarbete, vigslar, begravningar, själavård, fritidshobbies m.m. men medlemmarna kan konsumera de religiösa tjänsterna som man vill, tolka sin tro som man vill, och utforma sitt kristna liv som man vill. Det är en helt individualiserad form av kristendom, och en helt relativiserad form av kristendom. I en sådan miljö är det helt opassande att närmare tala om synd, och utmana en person för dess synd, och utmana till radikal efterföljelse av Jesus. 
Det har ingenting att göra med det gemensamma lärjungafostrande liv i gemensam efterföljelse av Jesus, som jag tror på och som hela friförsamlingstraditionen bygger på. I denna miljö bryr sig de kristna aktivt om varandra, det innebär också att vi aktivt undervisar och förmanar varandra, inte minst när någon broder eller syster glider bort från Kristus och alltmer dras till synden."
 Läs mer>

rupebas morgonkoll den 19/1

Tema: Kyrkan och Homosexualitet 
Homosexuell nekades prästjobb
Svenska Dagbladet - "En kyrkoherde i ett pastorat i Strängnäs stift anklagas för att ha nekat en präst jobb på grund av att hon är homosexuell.
I ett samtal med en annan anställd i stiftet ska kyrkoherden ha sagt att han visste att prästen var ”en sån”, och att han lovat ledningen att ingen ”sån” fick komma dit."

Kristna värdshusägare stoppade gaypar – fick böter
Dagen - "Värdshusägarparet Peter och Hazelmary Bull i Cornwall vägrade att hyra ut ett dubbelrum till två homosexuella män 2008. Nu har de dömts till böter.
Policyn att enbart hyra ut dubbelrum till gifta heterosexuella par har gällt sedan de öppnade värdshuset 1986, och policyn finns tydligt klargjort på hemsidan."

Etiopisk kyrka: Homovigslar skadar ekumenik
Kyrkans Tidning - "Svenska kyrkans beslut att viga homosexuella par skapar skapar fortsatt oro i Etiopiska Mekane Yesus-kyrkan. I ett brev till Svenska kyrkan skriver Mekane Yesus-kyrkan att den långa gemensamma relationen äventyras av beslutet."
DO får anmälan från lesbisk präst
Dagen - "Ett pastorat är anmält till Diskrimineringsombudsmannen av en lesbisk präst. Prästen anser sig ha blivit nekad ett vikariat på grund av sin sexuella läggning. I anmälan säger sig prästen först ha fått ett positivt svar, och den dåvarande kyrkoherden lovade att höra av sig, men sedan behövdes inte hennes tjänster."

"Vi måste tala om synd"

Världen idag - "Ska församlingsmedlemskap vara öppet för alla, eller bör man kunna ställa vissa krav på dem som vill tillhöra församlingen? Det är en frågeställning som väcker livlig debatt och en som tagit tydlig ställning är Stefan Swärd, pastor i Elimkyrkan i Stockholm och tidigare ordförande för Evangeliska frikyrkan.
Inom pingströrelsen, liksom i andra frikyrkor, finns en historia från rörelsernas tidigare år av det som kallats för ”församlingstukt” – att människor blivit uteslutna på grund av vad som betraktats som synder.
Allt från ”fel” klädval till biobesök kan ha varit tillräckligt för att bli utesluten. I dag är förhållandena annorlunda och det är ovanligt att medlemmar utesluts ur en församling, oavsett skäl. Samtidigt pågår i många kyrkor en diskussion om grunderna för församlingsmedlemskap."

rupebas morgonkoll den 18/1

Öppet hus startar hos Frälsningsarmén
Alingsås Tidning - "Med start nu på tisdag kommer portarna att stå öppna två dagar i veckan. Frälsningsarmén vill få igång en social verksamhet för utsatta människor och man satsar framför allt på att förbättra tillvaron för familjer. Tack vare ekonomiskt stöd har man kunnat anställa personal som ska kicka igång och driva projektet."

”Sekulariseringen i Svenska kyrkan ett akut problem”
Dagen - "Det är inte bara folket som sekulariseras i Sverige, utan också Svenska kyrkan. Det är ett mer akut problem, anser biskop emeritus i Visby, Biörn Fjärstedt, som numera bor i Uppsala."

Kyrkan och världen

"Kyrkan och världen. Hur förhåller sig då dessa två till varandra? Det finns många svar på den frågan.

-Somliga teologer som vill göra skillnaden mellan dem så liten som möjligt går så långt att de säger att kyrkan och världen är samma sak. De kallar då alla människor för ”Guds folk”.
-Andra kommer till samma mål på en annan väg. De låter världen diktera kyrkans åsikter och värderingar till dess att kyrkan har anpassat sig efter världen så till den grad att det är nästan omöjligt att skilja på dem.
-En tredje grupp nöjer sig med att kyrkan och världen lever tillsammans i vänskaplig grannsämja utan att någon ger sig in på den andres territorium eller lägger sig i den andres affärer.
-Men Jesus och hans apostlar tänkte sig en fjärde möjlighet, nämligen att kyrkan av Gud har fått uppdraget att leva i världen, men att också ta med sig sin utmaning till världen genom att dela evangeliet med den i ord och handling."

Citat från John Stott – "Kristen på tröskeln till 2000-talet"

Narnia - älskad av publiken men ratat av recensenterna

Stefan Gustavsson skriver i Svenska Evangeliska alliansens nyhetsbrev:
Efter nästan fyra veckor är den fortfarande en biosuccé. Berättelsen om Narnia: Kung Caspian och skeppet Gryningen fortsätter att locka biobesökare. Samtidigt är kritikernas omdöme minst sagt svalt. Inte sällan stör man sig på filmens grundläggande kristna budskap som också är en röd tråd genom C.S. Lewis böcker.
Som lackmustest för en kristendomskritisk hållning inom kulturen och den intellektuella eliten är det talande. Filmen älskas av publiken men ratas av recensenterna. Så här skriver Isabelle Espinoza för SVT:s Kulturnyheterna:

"'Guldkompassen' (Chris Weitz, 2007), kan behöva sig en genomtittning som motgift, i fall reaktionen mot den religiösa behandlingen blir för stark. Filmatiseringen av första delen i den så kallade mörka materian-trilogin av Philip Pullman, är vad Narnia-filmatiseringarna bara kan drömma om att vara- en riktigt bra film. Det blev aldrig några uppföljare, tydligen på grund av det 'okristliga' innehållet."

Ronnit Hasson i Expressen:
"De tidigare smått dolda religiösa undertexterna är förvandlade till en Jehovas vittnes-teckning utan motstånd, med uttalat religiösa repliker."

TT-Spektra:
"Jag minns att jag gäspade åt det när jag läste böckerna som tioåring. När författarens kristna morallära mosats i Hollywoods likriktningsmaskin blir den ett verkligt sömnpiller."

Petter Larsson i Aftonbladet:
"Skeppet Gryningen plågas svårt, liksom de övriga Narnia-filmerna, av sin häpnadsväckande fantasilösa lojalitet till förlagan. Lek gärna med tanken att byta kön på huvudpersonerna. Susan, inte Peter, får gå envig mot kung Miraz i Prins Caspian. Edmund, inte Lucy, skulle i den nya filmen anfäktas av frestelsen att bli vacker. Så lite det skulle krävas, så djärvt det vore."

Precis som alla filmer har Kung Caspian och skeppet Gryningen sina brister. Men den reflexmässiga sågningen på grund av filmens kristna budskap är löjlig. Alla filmer bär med sig ett budskap och det gäller för tittaren av "avkoda" detta för att själv avgöra om det är något rimligt och om man vill ta det till sig.

C.S. Lewis, som själv var personligt troende kristen, skrev böckerna om Narnia utifrån sin världsbild. Och berättelserna om barnen från vår värld som möter lejonet Aslan älskas fortfarande av miljontals läsare. Att då göra ett antal filmer och försöka hålla sig så nära förlagan som möjligt kan väl inte vara något negativt? Tänk tanken att göra Lisbeth Salander i Millenium-trilogin till kristen och heterosexuell. Vilket ramaskri det skulle bli.
Att upprört beskriva filmen som propaganda eller föredra "kreativa" (läs; politiskt korrekta) omtolkningar, tyder mer på likriktning inom den svenska kulturdebatten än att vilja ha något nytt. Det traditionella har helt enkelt blivit det sanna radikala. Kristna värderingar får kultureliten att resa ragghåren och drabbas av moralpanik. Förr förfasade sig kritiker över rockkonserter, nu handlar det om filmer med kristet budskap.

(Du kan prenumerera på nyhetsbrevet här: http://www.sea.nu/)

Söndagsmorgon på väg hem till Riga - 16/1

Det har varit en ovanlig vecka. Vi har haft semester. Lämnat arbetet i Riga och bara kopplat av. Visserligen har vi haft daglig kontakt med arbetet genom att skriva och svara på mejl i olika ärenden, men det har ändå varit avkoppling.

Jag har haft tid att läsa. Både läsning till nytta och till förströelse. Jag började med att läsa
-”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann” av Jonas Jonasson. En dråplig berättelse om en hundraårings äventyr efter flykten från ”hemmet”, varvat med hans upplevelser under hela 1900-talet. Därefter läste jag
-”People first- Building lives and passing on a legacy”, en bok i ledarskap av Jack Lannom. Den bygger mycket på positiv förstärkning och att en ledare bör vara en som finner ”rätt” och inte bara en som finner ”fel” hos sina medarbetare. Nästa bok är en bok som jag läst tidigare
-”Kristen på tröskeln till 2000-talet”, en bok av John Stott. Och även om det var några år sedan vi passerade tröskeln till 2000-talet, så finns det mycket att lära av den boken. Jag kommer att återkomma till den boken här på hemsidan. Den sista boken jag läste var
-”Bortom havet” av Deidre Purcell. En förströelseroman i John Grisham-stil

Våra kulturella utsvävningar har även lett oss att se en film. Då vi talade med kadetterna förvånade de sig att vi inte hade sett någon av Narnia-filmerna. För att råda bot på detta allvarkiga kunskapsglapp fick vi låna en DVD-film med den första Narnia-filmen av C.S. Lewis. Den var bra. Det lär finnas fler. Vi ska fråga kadetterna då vi kommer tillbaka.

Under veckan har vi också fått ett dödsbud. Det är Ruts moster Karin som har gått bort. Men det är väl rättare att säga att hon har gått hem. Hon föddes 1911 och dog 2011. Hon hann nästan bli hundra år. Hon var den som levde längst i en syskonskara på sju. Fyra av dem var Frälsningsofficerare och de tre övriga var mycket aktiva i andra församlingar. Moster Karin var organist i många år i Missionshuset i Vallby i Blekinge.

Nu är vi på väg hem och beräknar angöra Rigas hamn på måndag morgon. Då är vi inne på en ny arbetsvecka.

Jag önskar att det ska bli en välsignad vecka för dig!
Peter Baronowsky

Kyrkan som blev ett riktigt hem

Världen idag inleder en serie om växande församlingar i Sverige. Först ut är Frälsningsarmén i Halmstad.
"Medlemstapp i församlingar, minskande dopsiffror, kyrkobyggnader som säljs. I en serie om fyra delar besöker Världen idag församlingar som är undantag från trenden, som växer och gör avtryck på sin ort mitt i ett av världens mest sekulariserade länder. Först ut är Frälsningsarmén i Halmstad som växt från 30 till nära 140 medlemmar på tio år och som för några veckor sedan invigde sina nya, dubbelt så stora lokaler." 
Läs mer>

2011 - året då Gud kom tillbaka

"Januari är här, lika mörk som december vi just lämnat, men ljuset är obevekligt på väg tillbaka. Även om snön ligger kvar, och kommer göra så länge än, innebär denna tid på året alltid en möjlighet till avstamp och framåtblickande. Vad kommer att prägla året? Hur kommer det offentliga samtalet om kristen tro och livsåskådning att utvecklas? "
Åke Hällzon skriver i Hemmets Vän om tre trender som kan komma att känneteckna 2011.

Debatten om församlingstukt fortsätter

Stefan Swärd skriver i sin blogg:
"Jag är positivt överraskad av det stöd man får när man vill problematisera den liberala, högt-i-tak frikyrkan, av folkkyrkokaraktär, som alltmer breder ut sig. Inte minst märker jag bland unga kristna en trötthet på intet förpliktande församlingar med låg nivå av överlåtelse, med en light-variant av underhållande kristendom - där man istället längtar efter mer av närhet, äkthet, att bygga en radikal kyrka med fokus på efterföljelse och lärjungaskap. Och där detta inte bara blir ord, utan verklighet. Bloggen Hela Pingsten tycker jag uttrycker detta ganska tydligt.
Jag gillar inte alls ordet församlingstukt, själva ordet känns för gammaldags, inte modern svenska, men eftersom Hörnmark använde ordet har jag hakat på. Det är ju också ett etablerat begrepp i svensk frikyrklig tradition.
Men församlingstukten blir en vattendelare. Ska man bygga en församling som bygger på lärjungaskap och efterföljelse, och där man kan ställa krav på medlemmarnas liv, eller ska man bygga öppna folkkyrkor, med en individualiserad kristendom, där kyrkan mest levererar vissa religiösa tjänster som gudstjänster, ungdomsarbete m.m, men där medlemmen lever sitt eget liv."

Swärd positiv till församlingstukt

- "Jag skulle vilja avråda folk från att vara med i en församling som inte alls tillämpar någon form av församlingstukt. Det innebär ju att församlingen struntar i hur folk lever, det innebär att en person kan leva i synder som påtagligt skadar både en själv och andra, utan att församlingen agerar, mer än kanske lite förböner och tillsägelser, men hjälper inte det, gör man inget mer. Det kan i värsta fall bli en ganska destruktiv miljö, skriver Svärd."
Läs mer i Dagen>

"Genom generationer"

En intervju med Sarah Ilsters, kårledare på Riga 1
Sarah växte upp i England, men flyttade sedan till Lettland för att arbeta för Frälsningsarmén. Hennes förfäder hade tidigare arbetat för Frälsningsarmén i Lettland före ockupationen.

Intervjun är hämtad från det lettiska Stridsropet som gavs ut i samband med 20-årsjubileet av Frälsningsarméns återstart i Lettland efter ockupationen.

Intervjun i sin helhet kan du läsa på engelska här.

Här följer några av frågorna översatta till svenska, samt några kommentarer.

”Vad brinner du för?
-Att se människor bli frälsta
Vad tänker du om att Gud kan utföra sin plan genom generationer?
-Jag tycker att det känns lite underligt att jag är i Lettland nu. Det finns säkert många människor som tycker att det låter konstigt att Gud kan genomföra en speciell plan genom flera generationer. När Gud bad mig att åka till Lettland kommer jag ihåg att jag tänkte: ´Vad är det som händer? –cirkeln sluts.´ Mina förfäder kastades ut ur det här landet, men Gud förde mig tillbaka.
Vad tror du är din uppgift i det här landet?
-Att vara lydig mot Gud

• Vad skulle ditt svar bli om någon frågade dig vad du brinner för?

• Vad skulle du svara om någon frågade dig vad som är din livsuppgift?

Kan Gud verkligen verka i en speciell plan som går genom flera generationer? Ja, jag tror det. För bara några dagar sedan läste vi i Ruts andaktsbok (den 6 januari):

”Min mormor Axelina, som jag själv aldrig träffat, hade sju barn. Flera av barnen emigrerade till USA i början av seklet, och jag har haft privilegiet att få läsa en del av skriftväxlingen som korsade Atlanten den gången. Mormor skrev om att det behövdes pengar här hemma, och emigranterna sände ständigt hem en del av sin inkomst. När hennes söner varit i USA i fem eller sex år, skriver hon till dem att huset behöver målas om, och att hon längtar efter dem och hoppas att de snart ska komma hem. Det var bekymmersamt för mormor.


Strax efteråt skriver en av mina morbröder att han fått ”kallelsen” till frälsningsofficer. Han ska stanna i USA och gå på officersskolan, Han skriver om sin överlåtelse till Gud, att ”han inte längre äger sig själv, allt tillhör Gud”. Han skriver att han var helt tillfredställd nu då han lagt allt i Guds hand. Jag tänker: Stackars Axelina! Nu skulle det dröja ytterligare åtta år innan han kunde komma hem till Sverige igen. Men Axelina skriver tillbaka till sin son: ”Må Gud hjälpa och leda dig så att du får bli till stor välsignelse. En gång när vi höll på att förlora dig, bad jag att mina barn skulle få leva och bli till välsignelse. Nu tackar jag Gud och beder för dig.”

Och Gud hjälpte Axelina. Och hennes barn och barnbarn blev välsignade, och jag är ett av dem, och jag får leva i uppfyllelsen av hennes välsignelsebön.”

Så Gud verkar genom generationer. Vad lämnar du efter dig till kommande generationer?

Lev väl! Ditt liv kan få betydelse in i nästa århundrade. Och nästa….

/PB

Rupebas morgonkoll den 12 januari

”EU måste agera kraftfullt”
Världen idag - "EU måste börja agera kraftfullt för att skydda kristna minoriteter runt om i världen. Det menar utrikesministrarna i Italien, Frankrike, Polen och Ungern. I ett brev till EU:s utrikeschef Catherine Ashton kräver de att frågan tas upp av EU:s utrikesministrar vid deras nästa möte den 31 januari, skriver den italienska nyhetsbyrån Ansa."

Håkan Gniste berättar om vägen tillbaka

Håkan Gniste vill fortsätta som förkunnare och mentor
Dagen - Han borde inte ha överlevt. Vid 56 års ålder fick han tredje gradens brännskador över 85 procent av kroppen 2009.

- Ålder och procentsats får inte överstiga 100. Enligt överläkaren har en 19-åring med 80-procentiga brännskador en procents chans att överleva, säger Håkan Gniste.
Men Uddevallapastorn lever och blir allt starkare. Han tänker inte leva kvar i sitt trauma heller, utan ser fram emot att fortsätta som förkunnare och mentor för kristna ledare.

TAKET LÄCKER!!

Intryck från livet i Riga.
Vi bor i ett av de finare husen på Bruniniekugatan i Riga. Med ett av de nyaste taken. Jämfört med många av de förfallna husen på gatan är vårt hus en pärla. Därför var det en överraskning för mig förra vintern då flickorna i lägenhet 15, tre våningar ovanför oss, ringde förtvivlat och sa att taket läckte och det var fullt med vatten i deras lägenhet.

Jag gick upp till deras lägenhet och det läckte verkligen. Inte bara lite, utan det forsade in och flickorna ägnade sig åt  fortlöpande tömning av hinkar och upptorkning med badhanddukar och allt annat som kunde användas. Inte så många dagar senare hände samma sak på Betania, huset där Riga 2 och Officersskolan är inrymt. Det forsade in vatten och flera innertak blev helt förstörda.

Vi ringde förstås försäkringsbolaget och frågade om ersättning. Men de tänkte inte betala ut någon ersättning för läckande tak var helt normalt. Det hände över hela Riga. Och försäkringsbolag betalar inte ut ersättning för det som är helt normalt.

Förra sommaren reparerades taken av experter. Vi hade besiktning av taken och experterna talade om varför det hade läckt in vatten och vad som behövde göras för att taken skulle sluta läcka. Arbetet blev utfört och betalt.

På Betania reparerades innertak och fönsterbågar och allt annat som blivit förstörd under översvämningen. För dit skulle det snart flytta in fyra kadetter och där skulle snart skolan starta för de åtta kadetterna som blivit antagna för utbildning.

Vi kände oss redo att möta den kommande vintern med tillförsikt och nyreparerade tak. Taken höll helt tätt ända fram till vintern kom. Många av lägenheterna på Bruniniekugatan läckte och på Betania forsade vattnet in. Kadetter måste evakueras till tillfälliga lösningar och experterna måste ånyo kallas in för att förklara varför vattnet forsar in i nyreparerade tak. De nya förklaringarna kommer säkert att innebära förslag på vad som måste göras för att det inte ska läcka in igen och hur mycket det kommer att kosta.

I går kom det ett SMS från en kårledare i en stad söder om Riga som berättade att taket läcker och att det blivit översvämning i huset…

Vad jag alltid har trott är att man har tak för att vattnet från himlen inte ska komma in i huset. Men man får ständigt lära nytt. I Riga är det normalt att vattnet uppifrån också kommer in i husen.

/PB

Vad menar Pelle Hörnmark?

Jag skrev igår ett inlägg där jag kommenterade Dagen-artikeln med Pelle Hörnmark. Stefan Swärd kommenterar också artikeln med Hörnmark och frågar sig i rubriken: "Vad menar Hörnmark?".
Swärd skriver bland annat då han kommenterar Hörnmarks uttalande:
”Vi har övergett den synen och nu välkomnar vi människor”. Jag har senaste tiden läst mycket om svenska pingströrelsens historia, både Arthur Sundstedt och Lewi Pethrus. Menar Hörnmark att pingströrelsen av årgång 1925, 1930 eller 1950 inte var välkomnande? Under 30-talet var det jämnt fullsatt i Filadelfia i Stockholm. Och ändå höll man på strikta doktriner om församlingstukt. Och tittar man runt om i världen, de allra mest toleranta kyrkorna och samfunden, är det inte minst folk där? Och är det inte mest väckelse i sammanhang med tydlighet kring omvändelse, helighet, och församlingsliv som bygger på detta? Att överge synen på församlingstukt och nu välkomna människor istället, jag tycker att det är att uttrycka sig minst sagt försåtligt, och visar en nedlåtande syn på tidigare generationer av pingstvänner."
Du kan läsa hela Swärds inlägg här.

Teologisk kursändring inom Pingströrelsen?

Pelle Hörnmark uttalar sig i en artikel i Dagen om samtalen som pågår inom Pingströrelsen om församlingssynen. Hörnmark säger bland annat att man övergivit de moraliska krav krav på medlemsskap som man tidigare hållit strängt på.
Här kommer ett utdrag ur artiklen:
"Inom pingströrelsen, liksom inom andra yngre frikyrkor, har medlemskap diskuterats flitigt de senaste åren. Det har bland annat handlat om kravet på troendedop. Kan den som är döpt som spädbarn, och anser sitt dop vara giltigt, bli medlem i en pingstförsamling? Men det har också handlat om homosexuella par som sökt medlemskap.
Pelle Hörnmark berättar att det pågår ett projekt inom Pingst där man aktivt arbetar för en alternativ församlingsordning. Det sker genom en arbetsgrupp och sex referensförsamlingar. Det har anordnats seminarier kring ett annat sätt att vara församling och Pingst har, enligt Hörnmark, gjort "en grundlig hemläxa".
- Det handlar inte om teologin utan mer om föreningen, gemenskapen och hur vi konstituerar den.
Förslaget ska presenteras vid Pingsts rådslag i maj 2011.
Kommer även de nu laddade frågorna om till exempel medlemskap för de homosexuella som är sambo eller gifta med?- Alla de frågorna finns med i vårt samtal.
Men han poängterar att det traditionella synsättet inom Pingst, att teologin skapas i de lokala församlingarna, ligger fast. Så det kan komma att se olika ut på olika håll.
- Men jag vill vara med och arbeta fram en annan ordning för dem som vill ha det, säger han."

Hörnmark säger vidare att man i Pingströrelsen har gjort en rejäl hemläxa och övergivit församlingstukten. Jag frågar mig vad som ingår i hemläxan? Det verkar som man i hemläxan mer studerat hur människor lever i samhället idag och försöker anpassa sig till det. Det verkar inte som om Bibelstudium varit en del av hemläxan. I varje fall inte i de delar av Bibeln där Jesus undervisar om "församlingstukt" (Matt 18:15-17). Jag tycker verkligen inte om begreppet "församlingstukt" och dessutom är det ett begrepp som inte finns i Bibeln, men Hörnmark väljer att uttrycka det på det sättet.  

Tidigare denna vecka införde jag ett inlägg där amerikanska Barna Groups redovisar resultaten av sin undersökingar om utvecklingen i den kristna kyrkan i sex punkter. I artikeln redovisas fem kännetecken på dagens församling och det låter väldigt mycket som tongångarna i Dagen-artikeln om Hörnmark:
"5. Det postmoderna kravet på tolerans vinner över den kristna kyrkan.
Vår okunnighet om Bibeln och vår brist på andligt självförtorende har lett fram till amerikaner undvikit att ta ställning av fruktan för att betraktas om dömande. Resultatet har blivit att kyrkan har blivit tolerant mot en lång rad moraliskt och andligt tvivelaktiktga handlingar och filosofier. Det är allt färre frågor där kristna anser att kyrkan ska en dogmatisk inställning. Kärlekstanken har omdefinierats till att innbära frånvaron av konflikt och konfrontation, som om det inte skulle finnas några moraliska absoluter som var värda att kämpa för. Detta är inte förvånande i en kyrka där endast en minoritet tror att Bibeln förkunnar moraliska absoluter.
Utmaningen idag för kristna ledare är hitta balansen mellan att representera sanningen och att handla i kärlek. Utmaningen för varje kristen är att känna sin tro så väl att han/hon förstår vilka frågor som är värda att kämpa för och vilka frågor som är icke-förhandlingsbara. Det finns utrymme för tolerans i kristendomen, men i vår tid av tolerans verkar det som ett växande antal kristna är förvirrade om var gränserna ska dras."

Läs mer om Barna Groups rapport här och här.


Pelle Hörnmark säger vidare i Dagen intervjum:
"Vi måste se på medlemskapet utifrån ett mycket mer praktiskt, pragmatiskt sätt, utifrån hur människor har det i dag. De behöver komma med, känna trygghet och uppleva gemenskapen. - Omvändelsen kanske tar tid, den är en resa, en process för många. I dag håller vi fast vid någonting som vi i praktiken inte lever upp till. Vi borde vara modiga och se det."
Det uttalande låter nästan som om Hörnmark menar att man inte behöver vara frälst för att bli medlem i en pingstförsamling. Det liknar nästan Svenska Kyrkans församlingssyn. Det är sant att omvändelsen tar tid och att den kan ses som en resa, men någon gång måste man ju stiga på tåget. Några väntar längre än andra på tågstationen, men förr eller senare måste man ta beslutet om man ska stiga på tåget eller inte. Det finns naturligtvis en stor risk med att ta upp ofrälsta människor som medlemmar genom att man då invaggar dem i tron att det har stigit på tåget, fast de egentligen inte har tagit steget.

Från missmod till återupprättelse

"Veckans Jostein" från den norska sidan. Jostein Nielsen skriver i sin blogg (Bilden från www.freefoto.com):
I går skrev jeg om mismot. Dagens tekst begynner litt mismodig den også: «Jeg har strevd forgjeves, til ingen nytte har jeg brukt opp min kraft.» Det hender at jeg kjenner meg igjen i den beskrivelsen.
Heldigvis stoppet ikke profeten der, han fortsetter: «Min rett er likevel hos Herren, min lønn er hos min Gud.» Han er rask til å flytte seg fra ”en dårlig dag på jobben” til troens språk.
Läs mer>