30 nov. 2018

Advent 2018

I morgon börjar december månad och vi går in i adventstid. Fram till jul kommer vi varje dag att lägga ut ett avsnitt från Uppenbarelseboken i Bibeln.

Det är många som ser på Uppenbarelseboken som en bok som är helt omöjlig att förstå. Men meningen med boken är inte att dölja något, utan att uppenbara något. Det är ju därför den fått namnet Uppenbarelseboken.

Att läsa kapitel efter kapitel i Uppenbarelseboken är som att öppna fönster för att se in i framtiden. Nästan som en adventskalender...

 

Forskare: ”Utred islamistisk infiltration i partierna”

- Samuel Teglund i Världen idag -
Islamistiska krafter som Muslimska brödraskapet har länge infiltrerat de svenska riksdagspartierna. Det menar Sameh Egyptson, forskare i islamism vid Lunds universitet och utmanar partierna att ta krafttag mot islamismen.


Abdirizak Waberi, Mehmet Kaplan och Omar Mustafa har alla haft framskjutna positioner i svenska riksdagspartier men hamnat i mediestormar och fått lämna sina poster. Sameh Egyptson nämner dem som exempel på hur islamismen tagit sig in i svensk partipolitik och fått allt större inflytande.
”I mina studier och forskningsdokument finner jag att islamister redan på 1980-talet började förhandla med politiska partier om röster i val”, skriver han. 


Läs mer HÄR.

Det är i kyrkan det händer

- Åke Hällzon i Hemmets Vän  -
"Det går inte att nog understryka vilken kraft som finns i den lokala kristna gemenskapen. Kyrkan gör det möjligt! Och så fint att en riksdagspolitiker, helt utan kristen bakgrund, nämner en församlings integrationsprojekt som avgörande för hans mammas framtid i det nya landet.

Det är tack vare det idoga arbetet i församlingskök och samlingssalar som underverken sker. Ett liv får en ny vändning. Ett språkkafé kan göra all skillnad i världen." 


Läs mer HÄR.

29 nov. 2018

Mer än ett halvt sekel med karismatisk väckelse – men vad blev det av den?

- Bengts blogg -

"Trots att förnyelsen ebbade ut tror jag inte vi står på ruta noll idag. Det andliga skeendet i Sverige under senare delen av 1900-talet var väsentligt. Förnyelsen dog inte ut men övervintrade i olika lokala gemenskaper och bönegrupper i församlingarna. Men jag tror att Anden talar till församlingarna idag igen om att det räcker inte längre med business as usual. Det räcker inte med små mysiga grupper, än så andligt levande,  om man inte når ut ens i den egna församlingen och än mindre förmår adressera de stora utmaningar som vårt samhälle står inför idag."

"En orealistisk dröm? Lika lite eller lika mycket orealistisk som Martin Luther Kings dröm om ett samhälle utan diskriminering. Vare sig realistiskt eller inte betraktad ur ett inomvärldsligt perspektiv, som kristna är vi kallade att vända våra hjärtan till Gud som kommer oss till mötes i Jesus Kristus och följa honom. För människor är det omöjligt men för Gud är allt möjligt. För oss kristna finns därför ingen genväg förbi en andlig väckelse.
    Nej till självtillräcklighet, ja till en ekumenik som inbegriper hela kristenheten
    Nej till att låta lärostrider skymma sikten för den enhet vi redan har i Jesus Kristus
    Nej till att låta tidsandan överskölja oss och stå i vägen för ett överlåtet lärjungaskap
    Total öppenhet för den helige Ande och Andens gåvor"


Läs mer HÄR.

28 nov. 2018

SVT visar på pinsam religionsfientlighet

Det är ändå tänkvärt att kristen tro tycks vara det enda ämne som det är helt acceptabelt att behandla på en fyraårings nivå.
- Per Ewert i Världen idag -
Fredagens avsnitt av pratshowen Skavlan fångar detta mönster med tydlighet. Det norsk-svenska programmet kan ibland innehålla verkligt intressanta gäster och samtal, men kollapsar alltför ofta ner i ett ganska enahanda hyllande av alternativa, postmoderna, individualistiska och inte minst antireligiösa idéer....

Det verkligt problematiska var dock när programledaren förde in diskussionen på ämnet religion. Här föll det fortsatta samtalet till en så torftig nivå att det borde få varje programledare på vuxnare nivå än Bolibompa att rodna.

Izzard behärskar dock den retoriska grenen humor, som gör att man kan komma undan med nästan vad som helst. Från en smålustig passage om djurens avsaknad av religiositet, via en skämtsam utvikning om andra världskriget som ett sätt att avvisa Gud via teodicéproblemet, fick han skrattarna i publiken med sig. För ett ögonblick glimtade det dock till när Izzard på direkt fråga svarade att, jo, han bad en gång när han var sex år och hans mamma dog.

Här fanns en öppning till ett klart intressantare samtal. Men gästen lyckades snabbt åter hoppa upp på säker, ytlig mark med att påpeka att folk tidigare trodde på en gubbe som sitter på ett moln. Nu har vi ju sett från flygplanen att det minsann inte alls fanns någon Gud eller Jesus på molnet. Nej, sådana barnsligheter kan vi förstås inte tro på – bu för religion. Och publiken fnissade med, även om skrattet rimligen bör ha fastnat i halsen hos vissa.

Vi ska förstås inte kräva en akademisk examen i religionsfilosofi av en genomsnittlig tv-värd. Men det är ändå tänkvärt att kristen tro tycks vara det enda ämne som det är helt acceptabelt att behandla på en fyraårings nivå – och komma undan med det. Antipatin mot religion har slagit igenom så starkt att man helt ogenerat kan behandla området på detta fördomsfulla och fördummande sätt.


Läs mer HÄR.

Auktoritära ateister vill förbjuda religionsutövning

Årets valrörelse uppvisade en skrämmande oförståelse för religion på ett närmast panikartat sätt. Från både vänster och höger föreslås allehanda förbud mot religiösa praktiker och fenomen såsom konfessionella friskolor, böneutrop, handskakningar och klädsel.

Vi behöver inte gräva djupt för att upptäcka en auktoritär ådra i västerländsk ateism som har pumpat blod in i rörelsen. Den ateistiske psykologen Nicholas Humphrey uppmanade Amnesty International redan 1997 att verka för ett förbud mot religiös uppfostran. Att berätta för sina barn att Bibeln är sann såg han som jämställt med att slå sönder deras tänder, och han manade Amnesty att beskydda barnen från allt ”religiöst nonsens”.

Evolutionsbiologen och professorn Richard Dawkins plockade upp samma tanke i boken Illusionen om Gud där han kommenterar sexövergrepp i katolska kyrkan med att säga att ett ännu större övergrepp är att barnet överhuvudtaget fostras till att bli katolik.

Journalisten och författaren Christopher Hitchens argumenterade för att ”religionen förgiftar allt”, att organiserad religion är den främsta källan till hat i världen och att den därtill är ”våldsam, irrationell, intolerant samt bunden med rasism, tribalism, trångsynthet, investerad i okunnighet, fientlig mot fri forskning, föraktfull mot kvinnor och förtryckande mot barn”.

Med en sådan inställning till religion blir det inte bara attraktivt utan moraliskt nödvändigt att auktoritärt avlägsna den från samhället genom olika förbud. Här ligger grunden för en förbudsinriktad ateistisk politik som spänner över olika partier. Om det är religiöst, är det med automatik något som är skadligt och som därför bör avlägsnas.

I själva verket är religion något alltför mångfacetterat och svårdefinierat för att en sådan inställning ska kunna bli praktisk politik. Om tro inte får undervisas i skolan, vad gör vi med tron på demokrati och mänskliga rättigheter? Om religion är intolerant, vad säger vi då om Dawkins och Hicthens dogmatiska antiteism?

Det är bra att religion har hamnat högt på samtidsdebattens agenda, i vårt pluralistiska samhälle är det en nödvändig diskussion. Men de auktoritära tongångarna klarar vi oss gott utan.


Läs mer HÄR.
Micael Grenholm, teolog och författare, Fellow vid Claphaminstitutet
Ola Samnegård religionsfilosof, Fellow vid Claphaminstitutet
Texten publicerad i Dagens Samhälle 2018-11-02

27 nov. 2018

Vad är sanning?

Frälsningsarméns ledare i Sverige, Clive Adams, skriver i Stridsropet:

"Jag är bekymrad att verkligheten kan förväxlas med känslor eller åsikter i den personliga frihetens eller rättigheternas namn och att det inte tycks spela någon roll om offentliga personer saknar brist på integritet så länge de stöder rätt politiskt parti eller filosofi.

Jag är bekymrad över att gränserna mellan rätt och fel suddas ut och att även kyrkan ibland reducerar eviga sanningar till relativism.

Vad är sanning? Kristna finner inte sanningen i en filosofi, en personlig uppfattning eller en politisk riktning. Jesus är vägen, sanningen och livet och i den utsträckning vi anpassar vårt liv och tänkande till hans väg, kommer vi att förstå sanningen och upptäcka livet.

Låt oss, som efterföljare till Jesus, sanningen förkroppsligad, leva så att sanningen inte blir korsfäst igen utan lyfts upp och lockar en värld, just nu förvirrad beträffande vad som är sanning, till honom som är Sanningen."

Läs Stridsropet som e-tidning HÄR.

26 nov. 2018

Att slippa bli kränkt är ingen mänsklig rättighet

- Debattartikel i Dagen -
Att Europadomstolen har valt att ge hädelselagar stöd genom sin fällande dom är inte bara en inskränkning i yttrandefriheten. Domen gör situationen ännu svårare för redan förföljda, skriver två representanter för Set my people free.

Att inte bli kränkt är ingen mänsklig rättighet. En fri åsiktsbildning kräver samtal och diskussion också om sådant som kan uppfattas som stötande eller kränkande. Det är just det som yttrandefriheten ytterst är till för att skydda. Yttrandefriheten behövs ju inte för att skydda allting som människor är överens om. Det är först när något är provocerande eller utmanande som yttrandefriheten sätts på prov.

I en dom i Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg den 25 oktober 2018 fastställde domstolen en fällande dom mot en österrikisk kvinna för att hon kallat Muhammed pedofil. Bakgrunden var en överprövning av en tidigare dom 2011 i Österrike. Där hade kvinnan dömts till böter för uppgiften att Muhammed vid 56 års ålder hade gift sig med en 6-årig flicka. Kvinnan ansågs genom sitt uttalande ha sårat religiösa känslor och det var straffbart.

Europadomstolens dom är olycklig och närmast pinsam, inte minst vid en tidpunkt när den pakistanska kvinnan Asia Bibi nyligen efter nästan 10 år i fängelse blev frikänd av Högsta domstolen i en hädelsedom i Pakistan. Asia Bibi greps 2009 när hon i bråk med några muslimska kvinnor ska ha sagt: ”Min Kristus dog för mig. Vad gjorde Muhammed för er?” För detta dömdes hon till döden för att ha skymfat profeten Muhammed enligt Pakistans hädelselagar. Att vi samtidigt med den friande domen i Pakistan skulle få en fällande hädelsedom i EU var knappast väntat, än mindre önskvärt.


Läs mer HÄR.

Foster kommer inte att räddas vid sena aborter

- Världen idag -
Vården ska inte ska försöka rädda sent aborterade foster. Så kan man tolka ett aktuellt besked från Socialstyrelsen, dess rättsliga råd och Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Världen idag skrev tidigare i år om det konsensusdokument om sena aborter som tagits fram av Svensk förening för obstetrik och gynekologi, SFOG, Svenska barnmorskeförbundet och Svenska neonatalföreningen.

Rekommendationerna togs fram på inrådan av Socialstyrelsen, efter att en barnläkare sommaren 2017 berättat att hon försökt rädda sent aborterade foster som uppvisat livstecken.

I sitt dokument slår yrkesföreningarna fast att inget sent aborterat foster ska utsättas för livräddande vård, även om det uppvisar livstecken eller stöts ut efter den övre gräns för abort som satts av Socialstyrelsens rättsliga råd: 21 veckor och 6 dagar.

Visserligen förbjuder lagen abort om ett foster kan anses livsdugligt. Men om en gynekolog i förväg bedömt att ett foster inte vore livsdugligt efter en sen abort, och om Socialstyrelsen gett sitt tillstånd, så menar yrkesföreningarna att detta ska respekteras även vid själva aborten.


Läs mer HÄR.

25 nov. 2018

Tidig söndagsmorgon i Örnsköldsvik den 25 november

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Den här söndagsmorgonen befinner vi oss i Örnsköldsvik (Bilden är från kommunens hemsida). Vi är inte dom enda som befinner sig i Örnsköldsvik. Då vi i början av månaden började leta efter ett övernattningsställe i Örnsköldsvik visade det sig att det inte fanns ett enda hotellrum ledigt. Vi ställde oss i kö på flera hotell om det skulle bli något återbud. Till slut lyckades vi få ett rum.

Rut och jag är i Örnsköldsvik för att undervisa på Distansbibelskolan Norr. Jag förstod ganska snart att det till bristningsgränsen fullbokade Örnsköldsvik inte orsakades av Bibelskolan. Det visade sig också vara riktigt. Tomas Ledin har i helgen en föreställning med rubriken SKARPT LÄGE.

Nåväl Distansbibelskola Norr har också varit fullbokat en längre tid och vi känner oss välkomna till Örnsköldsvik och jag upptäckte nyss att det till och med finns ett berg där med samma namn som min fru, RUTBERGET (Se bilden). 

Man skulle kunna säga att vi har samma tema som Ledin, SKARPT LÄGE. Guds ord är verkligen skarpt. Det är till och med "skarpare än något tveeggat svärd" (Heb 4:12).

Vi började helgen på fredagskvällen med undervisning om Apostlagärningarna. På lördagen hade vi två pass om lärjungaskap och på eftermiddagen undervisning om Romarbrevet och Första Korintierbrevet.
 
Nu på söndagsmorgonen har vi först ett pass om  Trons grunder och sedan är det förmiddagsgudstjänst och gemensam middag. 

De allra flesta deltagarna på Distansbibelskola Norr är förhållandevis nya kristna. Och de allra flesta kommer just från kåren i Örnsköldsvik. Det är en fantastisk förmån för oss att få vara med att undervisa en grupp människor som verkligen vill ta till sig Bibelordet.

Att besöka kåren i Örnsköldsvik är inspirerande. Man skulle kunna ge kåren namnet "Kåren som inte ville dö". Kåren bestod för några år sedan av en liten grupp åldrande medlemmar. Men så "från ingenstans" dyker Anita och Henry upp och kåren börjar få nytt liv och upplever en stark tillväxt. 

Alla ni som följer "UTMANINGEN, Gamla Testamentet på två år" läser i dag om det som håller på att hända i Örnsköldsvik och på många andra platser i landet. Dagens inlägg kommer från Joels bok kapitel 3. Här kommer ett utdrag ur dagens inlägg:"Då den tiden börjar närma sig mobiliseras Guds folk. Det utgår ett rop som manar till strid - ett Stridsrop. En uppmaning följer att väcka upp hjältarna (vers 9). Några av hjältarna tror inte ens att de kan något, men de ska förvandlas genom den Helige Andes kraft: ´Låt den svage säga: Jag är stark (vers 10).
Väck hjältarna är ett stridsrop som borde höras i våra församlingar. Det är så många som inte fått tillfälle att utveckla den tjänst som Gud kallar dem till. Det är dags att väcka upp de slumrande resurserna. Utrusta Guds folk med Guds kraft!

Kanske du själv är en av hjältarna som behöver väckas upp? Eller finns det hjältar i din församling som behöver din hjälp för att väckas upp? Det är dags att mobilisera Guds folk!"


Ja, vi lever verkligen i spännande tider. Och snart är det dags för en ny vecka. Jag ber att du ska få uppleva en välsignad vecka.
Peter Baronowsky

24 nov. 2018

Inför söndagen: Domssöndagen - KRISTI ÅTERKOMST

Jes 65:17-19, 2 Pet 3:8-13, Matt 25:31-46, Ps 102:26-29

- Från kyrkoaretstexter.se -
Det kommer en dag då Jesus kommer ställa allt tillrätta. Paulus är öppen med sin kamp i Filipperbrevet. Han längtar efter att bryta upp och vara hos Kristus vilket vore det allra bästa. Men för församlingens skull är det viktigare att han lever kvar här (Fil 1:23-24).

I Uppenbarelsebokens slut får Johannes blicka framåt i tiden. Han får se Herrens dag, då alla ska dömas. Han ser de döda, både stora och små, stå inför en stor vit tron (Upp 20:11-12). Böcker öppnas och alla döms efter vad som stod skrivet i dem. Äntligen blir det rättvisa, äntligen ställs allt till rätta i hela skapelsen! 


Läs mer HÄR.

Fundamentalisterna kräver att Asia Bibi avrättas

- Dagens Nyheter -
I Pakistan uppges islamistiska fundamentalister gå från hus till hus i jakt på familjen till den kristna kvinnan Asia Bibi. Samtidigt ska flera länder ha erbjudit Asia Bibi asyl men regeringen förbjuder henne att lämna Pakistan.

Fembarnsmamman Asia Bibi dömdes till döden för hädelse för åtta år sedan men friades av Högsta domstolen i Islamabad för tre veckor par veckor sedan.

Beskedet ledde till våldsamma protester och efter några dagar gick Pakistans regering gick med på att stoppa Asia Bibi från att lämna landet för att lugna den upptrissade stämningen.


Fundamentalisterna kräver att Asia Bibi avrättas, rapporterar den pakistanska tidningen The News. Även den domare i HD som upphävde domen mot Asia Bibi bör straffas med döden. Hennes advokat Saiful Mulook har fått tillfälligt uppehållstillstånd i Nederländerna efter att ha utsatts för hot i Pakistan.

Asia Bibi dömdes för att ha smädat profeten Muhammed genom att dricka vatten ur samma kopp som en muslim.

Kristna, som utgör några procent av Pakistans nästan helt muslimska befolkning, diskrimineras öppet.

Dödsdomen mot Asia Bibi har tidigare väckt engagemang och protester från kristna över hela världen, bland annat från påvarna Benedictus och Franciskus.

I Pakistan har två välkända politiker som tagit ställning för Asia Bibi tidigare mördats av islamister. 


Läs mer HÄR.

23 nov. 2018

Josteins blogg

JOSTEIN NIELSENS BLOGG
På norska. Klicka HÄR

"Vem är det som ockuperar vem?"

- Monika Ekström i Inblick -
Oroligheterna i Israel tilltar. Förra veckan mötte Inblick Sara Rivai på plats. Hon är född och uppvuxen i Jerusalem och jobbar som guide, men är också engagerad inom politiken. – En tvåstatslösning är passé, det är dött. Vi måste tänka om på nytt, menade Sara.

Hur är det att växa upp i ett land med så mycket hot från grannländerna?

– På ett sätt känns det som det är extra mycket fred här i atmosfären, men samtidigt kan det kännas mycket spänt, att det finns fiender i landet och runt om landet. Man känner att allt här är mirakel på mirakel. Hela Israels existens är övernaturlig. Det är klart att alla här vill ha äkta fred, men tills dess måste Israel vara starkt och ha en stark armé både på ett fysiskt och ett andligt sätt.

Vad tycker du om att araberna inte har Israel med på kartan i sina skolböcker?

– Det visar bara på att det finns en fiende som inte har accepterat Israels gränser. Det är verkligen tråkigt att det är så, men det är fakta. Man kan titta i deras skolböcker. Om de inte accepterar landet, då finns det ingenting att prata om här om de inte ens kan erkänna några gränser. Så länge de undervisar så finns det ingen att förhandla om fred med.

Varför vill de inte sluta fred?
– Jag tror att det har mycket med religionen att göra. Jag tror att islam är roten till problemet. Konflikten började redan för 4 000 år sedan mellan Isak och Ismael. Det började redan där, långt innan islam.
– Islam är en farlig religion och det finns ingen fred i islam. Även om de skriver på avtal så är det ingenting som man kan lita på. Islam är inte bara ett hot mot Israel utan ett hot mot hela västvärlden och Sverige.
– Iran är ingen arabisk stat, men det är ett starkt muslimskt land. Det är ett konkret hot för Israel och för världen. Om det behövs går vi i strid. Israel måste vara starkt. Iran och Israel har inte någon gemensam gräns. Vad är det som de vill ha? Iran säger om och om igen att Israel ska suddas bort från kartan. 


Läs mer HÄR.

Lina Mattebo: Att skratta åt toktroende


- Lina Mattebo i Dagen -
Jag är på bio, filmen handlar om ett kidnappat barn. Men så plötsligt – mitt i det fruktansvärda – skrattar människor. Pappan till den kidnappade flickan säger nämligen övertygat: ”Gud kommer att hjälpa mig.” Han berättar om ett tillfälle många år tidigare när han bad Gud att antingen döda eller rädda honom – och hur ett under då skedde. Därför är han övertygad om att Gud kommer att hjälpa honom även nu. Det skrattas igen i salongen. För en del verkar det vara en så absurd sak att tro att det blir komiskt....
Man får absolut skämta om troende och det är helt rimligt att kritisera negativa följder av religion. Men jag är trött på att tro oftast beskrivs väldigt ensidigt och förenklat i både populärkultur, samhällsdebatter och vid fikabord. (Trots att 14 procent av svenskarna ber till Gud minst en gång i veckan – det är ingen liten grupp.)

Det gör tyvärr också att jag i nya sammanhang ofta undviker att prata om min tro. Som på en fest jag var på nyligen där jag försökte slingra mig kring vad jag skulle göra dagen efter. Till slut gav jag upp och sa att jag skulle till kyrkan. Då utbrast tjejen jag pratade med: ”Åh, jag älskar kyrkan!”

Det fick mig att inse att jag till viss del själv har köpt den allmänna bilden av tro som något udda och problematiskt. Och att jag därför är med och återskapar den. Tänk om jag i stället skulle göra motstånd mot de otroligt förenklade bilderna av troende och religion genom att oftare prata om hur jag tror. Öppet, men ödmjukt, och med ett språk som många kan förstå. Och om du också gjorde det? Det tror jag skulle göra stor skillnad.


Läs mer HÄR.

22 nov. 2018

En julklapp med mening!

DAGBOKEN - Små tankar för märkvärdiga dagar 
En andakt för varje dag under året - Rut Baronowsky 150:-
Dagboken finns på svenska, norska och engelska

"PSALMBOKEN" - Tankar för dagen från de 150 psalmerna i Bibeln
- Peter Baronowsky 150:-

Läs mer om dessa böcker och många fler på vår hemsida www.rupeba.se under fliken AFFÄREN.

Tror du på ett liv efter detta...?

I en gravid kvinnas mage låg två bebisar. Den ena frågade den andra:
- Tror du på liv efter födseln?
- Så klart. Något måste det finnas efter födseln. Vi kanske bara är här för att förbereda oss på vad som komma skall.
- Dumheter! Det finns inget liv efter födseln. Hur skulle det livet vara?
- Jag vet inte, men jag vet med säkerhet att det kommer att finnas mer ljus där. Kanske går vi med våra egna ben och tar in näring genom munnen.
- Det där är absurt! Att gå är omöjligt. Och näring genom munnen? Det är ju löjligt! Vi får näring genom navelsträngen. Jag ska säga dig en sak: Liv efter födseln är uteslutet. Navelsträngen är alldeles för kort.
- Jag tror att det måste finnas något. Och det kanske är annorlunda mot vad vi är vana vid.
- Ingen har någonsin kommit tillbaka därifrån, från efter födseln. Födseln är slutet på livet. Och när det kommer till kritan så är inte livet mer än en osäker existens i mörker som inte leder någonstans.
- Jag vet inte precis hur livet efter födseln kommer att vara, men jag är säker på att vi kommer att träffa mamma och att hon kommer att ta hand om oss.
- Mamma? Tror du på mamma? Och var tror du att hon är nu?
- Var? Överallt runt omkring oss. Det är i henne och av henne som vi lever. Utan henne skulle den här världen inte finnas.
- Jag tror i alla fall inte på det! Jag har aldrig sett mamma, och därför är det logiskt att hon inte existerar.
- Men ibland, när vi är riktigt tysta, så kan du höra henne sjunga eller känna hur hon påverkar vår värld. Eller hur? Jag tror att det finns ett riktigt liv som väntar på oss och att vi just nu bara förbereder oss för det.

21 nov. 2018

Prisade evangelister hyser hopp för Sverige

- Världen idag -
För elfte gången har Evangelistfonden delat ut stipendier till Årets evangelister. – Ingen kan ensam förändra hela världen. Men om vi alla vinner en människa för Kristus, så kommer den människans hela värld att förändras, sade Carl-Gustaf Severin, årets heders-evangelist.

Årets evangelist, Annahita Par­san, flydde 1984 från Iran. I dag är hon ledare för den persisk­talande församlingen i Hammarby­kyrkan och en av Sveriges mest välkända präster. Efter en lång och smärtsam resa genom livet som flykting, där hon fått utstå misshandel och förtryck, har hon med Guds hjälp blivit upprättad till den tjänst hon står i i dag.

– När vi som kristna talar om Jesus, om korset och om blodet, då vinner vi seger. Vi behöver inte ens tala om andra religioner för de har ingen kraft – det är Jesus som har all makt, menade Annahita Parsan.

– Ett problem i dag är att en del kyrkor sover och följer inte längre evangeliet. I Sverige kan det bli väckelse först när de kristna vaknar upp


Läs mer HÄR.

20 nov. 2018

– Jag lämnade Gud men Gud lämnade inte mig

- Göran Jacobsson i Inblick -
Att leva som kristen i Indien är förenat med ständig förföljelse, främst från militanta hindunationalister. Men pastor Samuel Raju upplever ständigt Guds ledning i sitt arbete. Pastor Raju har vigt sitt liv åt att tjäna den Gud som Bibeln talar om och kan vittna om Guds eviga kärlek.


Samuel Raju är bosatt i staden Eluru i den indiska delstaten Andhra Pradesh. Härifrån leder han ett evangeliskt kristet arbete med bland annat församlingsplantering på programmet. Men att Samuel Raju skulle bli pastor var absolut inget han ens kalkylerade med som ung grabb i Indien.


– Jag föddes i en kristen familj. Mina föräldrar var varmt troende kristna och jag blev fostrad i kristna traditioner. Men när jag var 17 år gammal lämnade jag den kristna tron och levde sedan i flera år som avfälling, berättar Samuel Raju för Inblick.
– Bakgrunden till detta var att jag hade mött nya vänner som jag umgicks med väldigt mycket, personer som drog mig allt längre bort från Jesus. Jag föll i synd och levde i mörker. Men innan allt detta hände levde jag verkligen för Gud.
Men även om den indiske tonåringen hade lämnat Gud så hade Gud inte förlorat vare sig hoppet eller tålamodet med honom. Det var något som skulle komma att visa sig ganska snart.
– Jag lämnade Gud men Gud lämnade inte mig, säger Samuel Raju.

Mötte Gud på nytt
När den unge indiern var 21 år hade han levt borta från Vår Herre i drygt fyra år. Då mötte han Gud på nytt. En serie av olika händelser i hans liv samverkade till att han på ett mycket starkt sätt upplevde Guds tilltal om att vända åter till Herren.
– Några år tidigare, när jag var 19 år gammal, hade jag fått jobb hos delstatsregeringens departement för hälso- och sjukvård i Andhra Pradesh. Jag blev ganska snabbt befordrad och fick ett ännu bättre jobb än att bara sitta på ett kontor och vända papper hela dagarna.
– När jag sedan blev frälst så upplevde jag hur Gud välsignade mitt jobb. Jag började så smått att förstå hur mycket Gud älskade mig och att mina framgångar på jobbet hade att göra med att jag faktiskt hade bestämt mig för att låta Jesus vara herre i mitt liv.
Samuel älskade verkligen sitt jobb och hade inga som helst tankar på att lämna det. Men redan som barn hade han upplevt en stark längtan efter att få tjäna Jesus.

En flammande eld
– Jag kan fortfarande inte förstå varifrån den där längtan efter att tjäna Jesus kom. Det var absolut inte så att någon vuxen person hade pekat på mig och profeterat över mig och sagt att jag skulle bli en Herrens tjänare. Jag bara kände det inom mig, som en längtan som sakta växte sig starkare och starkare ju äldre jag blev.


Läs mer HÄR.

19 nov. 2018

Utbildningen av pastorer ödesfråga för församlingarna

- Sven Nilsson i Hemmets Vän -
I den kris som friförsamlingsrörelsen levt med sedan 1970-talet har frågan om ledarskap fått stor uppmärksamhet. Både församlingsfolket och pastorskåren har känt behov av en fördjupad insikt om ledarskapets funktion i den kristna församlingen. Alltför mycket har man lagt vikt vid ledarskap som management – att få till och hålla ihop en verksamhet. Men det finns en annan dimension i att vara församlingstjänare och pastor. Hur förhåller vi oss till Jesu egna ord, att det är han som bygger sin församling? Hur leder Jesus sin församling fram till enheten i tron och hur formar han den till att vara ett uttryck för hans fullhet?

I ett apostoliskt perspektiv är svaret: genom den helige Ande och Ordets tjänst. Den centrala uppgiften för en församlingspastor är Ordets och bönens tjänst. Församlingen är den helige Andes gemenskap och Ordet är det incitament som får den troende att ”i kärlek hålla fast vid sanningen och i allt växa upp till honom som är huvudet, nämligen Kristus”. Därmed blir frågan hur utbildningen av pastorer förhåller sig till Skriften som uppenbarelse och dess anspråk att vara det av Gud anvisade medlet för att forma livet i en kristen församling. Detta kommer att bestämma det teologiska innehållet som blivande pastorer för med sig in i sin församlingstjänst.


Idag formas utbildningen av pastorer inom samtliga samfund och kyrkor utifrån ett akademiskt betraktelsesätt där kristen tro och andlig erfarenhet förlorar sin egenart i ett filosofiskt och psykologiskt tolkningsmönster.


Läs mer HÄR.

18 nov. 2018

Tidig söndagsmorgon i Frufällan den 18 november

Veckorevy från min högst personlig utkikspunkt på livet

Så var det söndag igen och nu kanske någon undrar vad Frufällan är för något och vad i all världen vi gör där. Jag kommer till det i slutet av inlägget.

Som de flesta kanske vet håller vi på att läsa Gamla Testamentet på två år. Idag läste vi kapitel 10. Där mötte jag en en vers som väckte många minnen.

Det var strax före sommaren 1979 som Rut och jag stod på plattformen på Frälsningsarméns sjätte kår i Stockholm på vårt eget farvälmöte. På den tiden var Rut ledare för strängmusikkåren och jag var ledare för hornmusikkåren. Vi hade vuxit upp på sjätte kåren, först som juniorsoldater, "stora" soldater och nu lokala ledare. 

Vi var på väg till Norge. Rut skulle bara föda fram vår yngste son i mitten på sommaren och sedan skulle vi åka. Vi hade hyrt ut vårt radhus i Sollentuna och allt var klart.
Till farvälmötet hade Rut skrivit en melodi på en bibelvers från Hosea. Jag vet inte om innehållet i versen var profetiskt eller om det var en programförklaring för vad vi önskade använda våra liv till. Men där stod vi på plattformen och sjöng tillsammans (Det fanns bara 1917 års översättning på den tiden):
"Sån ut åt eder i rättfärdighet,  skörden efter kärlekens bud, //:bryten eder ny mark://  ty det är tid att söka HERREN,  för att han skall komma och låta rättfärdighet regna över eder." (Sedan börjar det om från början igen och slutar med orden "bryten er ny mark ty det är tid att söka Herren")

Du kan förstås inte höra hur den låter, men det var en fantastiskt fin melodi. Jo, det handlade verkligen om att bryta ny mark. Efter ett år i Norge sålde vi radhuset i Sollentuna.

Under veckan som gått har jag också fördjupat mig i Världsevangelisten Smith Wigglesworth, som går under benämningen "Trons apostel". Han kom ganska tidigt i kontakt med Frälsningsarmén och blev soldat. Han gifte sig senare med en frälsningsofficer, som fick sluta som officer efter giftermålet eftersom officerare inte kunde vara gift med icke-officerare på den tiden.

Det är ingen som vet om Smith Wigglesworth slutade att vara soldat eller om han var det livet ut. Han dog 1947 (Det betyder att jag är från samma tidsepok som han, fast inte så länge. Jag föddes 1946). Du kan läsa inlägget som jag skrev i veckan HÄR.

Men just nu är vi i Frufällan. Du kanske undrar varför Frufällan heter Frufällan. Ja, det är det många som gör och det är väl ingen som med säkerhet vet. Däremot finns det många olika gissningar. Du kan googla på namnet får du se.
Men jag vet i alla fall var Frufällan ligger. Frufällan hör till Borås kommun och ligger norr om om staden, mellan Borås och Fristad. I Fristad bodde vi i tre år efter nämnda Norgevistelse som varade i nio år. Vi har lämnat efter oss barn lite varstans där vi har bott.

Efter de tre åren i Boråstrakten skulle vi flytta till Stockholm och Lännerstahemmet. Äldste sonen blev kvar i Borås och vi sover nu över i hans familjs hus i Frufällan.

Men det finns ännu en orsak att vi besöker Borås. Mellansonen är numera lärare på Jelöy Folkehögskole i Norge (där vi bodde innan vi flyttade till Borås). Han, eller rättare sagt hans fru, födde familjens tredje barn i somras. Det blev en pojke och han fick namnet Charlie (Ruts pappa hette dessutom Charles). Mellansonens fru har sina föräldrar i Kinna i Boråstrakten, och nu är vi alltså i Borås för norgefamiljens barndop för tredje gången i Kinna kyrka.

Nu måste jag också, för familjefridens skull, nämna att vi har ytterligare en son. Den yngste sonen, som blev kvar i Stockholm då vi flyttade till Lettland. Ja han var då redan bortgift och hade flyttat hemifrån en stund tidigare.

Charlie skötte sig utmärkt under hela ceremonin. Här ser du Charlie (Det är han utan skägg) tillsammans med sin pappa.

Men nu är det söndag, barndopet är över. Det var fantastiskt roligt att träffa  barn och barnbarn och annan släkt. Men nu är det snart dags för en ny vecka.

Jag ber att Herren ska ge dig en välsignad vecka.
Peter Baronowsky

17 nov. 2018

Det glöder i Sverige

- Rigmor Holst i Inblick -
Om det så bara finns en liten glöd, ska det inte stora vindpustar till innan det brinner ordentligt. Det pyr lite här och var i Sverige. Många församlingar ”tronar på minnen på fornstora dar”, och har fastnat i tanken, att den tiden är ett minne blott. Så finns det andra, som liksom glöden i en gammal ekrot, vägrar att ge upp. Glöden pyr och värmer fortfarande. Blotta insikten om det gör att vissa människor ser möjligheterna att öppna det andliga spjället och låta det flamma upp igen.

Trenden vände
– Länge var vi 12 medlemmar. Som svar på bön har Gud gjort under. Så skulle vi nog kunna sammanfatta det hela. Fram till 2009 var vi tolv medlemmar i församlingen men sedan vände trenden. Antalet medlemmar har ökat till 33 och flera är på väg in, säger Eva Simonsson och Lars-Elve Rask som är två av entusiasterna i församlingen.
Eva och Lars-Elve skrattar när de tänker tillbaka på hur det var.
– Fram till 2011 gick vi på utedass och bar in och ut vatten men i samband med att vi ökade bestämde vi oss för att satsa för framtiden. Då gjordes en tillbyggnad som rymmer kök, toaletter, dusch och ett övernattningsrum.
Eftersom man inte har någon egen pastor anlitas talare som församlingen lärt känna. Via församlingens hemsida kan man ta del av predikningarna. Men historien slutar inte här.

Gudstjänst och kyrkfika
Varannan söndag klockan 09.30 möts vanligen 30 till 40 personer för att fira gudstjänst och dela kyrkfika med varandra. Barn- och ungdomsarbetet består av söndagsskola och juniorverksamhet. Juniorerna är från nio år och uppåt och de träffas på fredagskvällarna till olika aktiviteter som bad, hobby, utflykter och filmkvällar.
– Två av församlingens medlemmar utbildar sig just nu till pastorer inom Ekumeniakyrkan. Åtta personer har också deltagit i bibelskola på distans via Frälsningsarmén. Det är verkliga bönesvar eftersom vi har bett om arbetare till skörden.


Läs mer HÄR.

Inför söndagen - VAKSAMHET OCH VÄNTAN

Sef 3:8-13, Upp 3:10-13, Matt 25:1-13, Ps 139:1-18




- kyrkoaretstexter.se -
Vissa vägsträckor i USA består av milslånga raksträckor. På dessa sträckor finns skyltar som uppmanar föraren att ställa sig själv frågan om man håller på att somna, och i så fall stanna till vid nästa avfart. (Se bilden till artikeln)

Söndagens texter uppmanar oss att ställa samma fråga till vårt andliga liv, håller vi på och somnar till medan vi väntar på Jesu ankomst?

I Matteus kapitel 24-25 finns det femte av Jesu större tal i Matteus. Jesus sitter på Olivberget öster om Jerusalem och besvarar han lärjungarnas frågor om hans andra återkomst och tidsålderns slut, se Matt 24:3.

Jesus berättar om olika tecken i naturen och världen. På samma sätt som man vet att det snart blir sommar när fikonträdet börjar knoppa, kan man förstå när tiden närmar sig. Samtidigt är han också tydlig med att ingen vet dagen och timmen då han kommer tillbaka, inte ens änglarna i himlen, inte ens Sonen - bara Fadern (Matt 24:36).

Jesus säger till lärjungarna att de måste vara vakna och beredda eftersom Människosonen kommer i en timme då ni inte väntar det.


Läs mer HÄR.

16 nov. 2018

Smith Wigglesworth - Trons apostel

Jag har nyligen läst en bok av Smith Wigglesworth och jag har även läst en del om honom.

Wigglesworth var utan tvekan en av de "stora" världsevangelisterna. Under uppväxttiden gick han först till en Episkopalkyrka, då han var tretton år gick han till en Weslyansk Metodistkyrka. Då han var sexton år fick han kontakt med Frälsningsarmén. En av dem som skrivit Wigglesworths historia beskriver dåtidens Frälsningsarmé på följande sätt: "Under dessa dagar upplevde man inom Frälsningsarmén en häpnadsväckande nivå av Guds kraft. Många föll  under Andens kraft och kunde ibland bli liggande under 24 timmar. De bad, fastade och ropade om femtio eller hundra frälsta under veckan och de fick normalt det som det bad för."

Smith Wigglesworth blev soldat i Frälsningsarmén och blev senare förälskad i en frälsningsofficer som hette Mary Jane Featherstone. Kärleken blev så stark att de till slut måste gifta sig. Mary Jane fick då sluta som officer. På den tiden fick officerare bara vara gifta med officerare.

Såvitt man vet avslutade inte Smith Wigglesworth sitt soldatskap i Frälsningsarmén utan var soldat till sin död 1947.

Wigglesworth hade en framgångsrik helandetjänst och tusentals blev frälsta och helade vid hans möten. Vid flera tillfällen uppväckte han döda.

Mary Jane dog plötsligt 1913. Wigglesworth bad för henne och befallde döden att släppa henne. Hon kom tillbaka till livet och sa "Smith-Herren vill ha mig nu". Med stor sorg svarade Wigglesworth "Om Herren vill ha dig, ska jag inte hålla dig tillbaka".

Wigglesworths tjänst grundades på fyra principer:
1. Läs Guds ord.
2. Ta in Guds ord till dess det intar dig.

3. Tro på Guds ord.
4. Handla på Ordet.

Källor:
Guds generaler - Roberts Liardon
Smith Wigglesworth trons apostel - Stanley Howard Frodsham
Diverse artiklar på internet


Boken jag läste av Wigglesworth var "Ständigt växande tro". Du kan läsa mer om boken HÄR.

/PB

Andreas Nielsen: Hedra din far och mor

- Andreas Nielsen i Dagen -
Den viktigaste gåvan jag kan ge mina barn är att älska min fru.
Heder och att hedra är något som vi i Sverige har svårt att veta hur vi ska hantera. Det provocerar vår jantelag, att ingen ska tro att de är något.

Heder har även till stor del tagits till fånga av matchokulturen och konstiga religiösa förhållningssätt. Som att heder är något vi ska försvara. En förolämpning som tidigare ledde till en verbal dispyt får regelbundet unga killar med tillgång till vapen att döda i Stockholm. Hedern ska försvaras. Men heder är inget som man tar eller som ska avkrävas. Det är först och främst något man ger.

När Jesus kom till Nasaret såg människor bara snickarsonen, Josefs och Marias son. Han skulle minsann inte kunna intala dem att han var Messias. Han hade varit så nära dem genom sin uppväxt att de inte kunde se förbi det mänskliga och vägrade hedra det gudomliga i människosonen. Johannes skriver att Jesus därför inte kunde utföra de under och tecken som han annars gjorde. Som en konsekvens av att de inte hedrade Gud i honom blockerade de Guds kraft.

Jag undrar hur mycket av det Gud velat göra i våra liv vi har missat och blockerat för att vi inte förstått värdet av att hedra det mänskliga som Gud använder.

Läs mer HÄR

15 nov. 2018

Sexhandeln i Helsingborg ökar – flera gripna för sexköp

Erbjuds stöd
En av polisens främsta samarbetspartners är Frälsningsarmén som har Helsingborg som ett pilotprojekt i samband med en nationell satsning på att förhindra prostitutionen.

– Hos oss erbjuds tjejerna en möjlighet att få stöd och hjälp och kunna ta sig ur sexhandeln, om de vill, säger Emma Cotterill, jurist på Frälsningsarmén i Helsingborg.

Läs mer HÄR.

Josefine Arenius: Unga vill ha mer än trivseltro

Vad ger din tro dig som inget annat ger? Vad är den värd?

- Josefine Arenius i Dagen -
Allting jag uppgav. Allting jag vann. Är det sant? Vad har jag gett upp? Vad har jag vunnit? Är det någon skillnad på mitt liv gentemot alla andras liv för att jag har gett upp något? För att jag har vunnit Jesus? Tankarna snurrar i bilen hem från ännu en predikoresa. Ännu en söndag då jag, med hjärtat i handen, ställt mig framför okända människor och sagt att vi måste börja tala om hur vi ska vara församling tillsammans. Förra sommaren förlorade vi min ingifte farbror. Efter ett långt och innehållsrikt liv gav hans kropp upp och vi var många som slöt upp för att tacka vår himmelske far för en varm och klok mans livsgärning. När den gamle missionärens kista bars ut ur kyrkan av hans söner och sonsöner sjöng vi tillsammans om den saliga vissheten om förtröstan, styrka och mod.


I bilen på väg hem från Pingstkyrkan i Västergötland drabbar sången mig igen. Jo, jag vet. Jag vet att jag inte kommer med några nyheter när jag säger att vi måste börja prata om hur vi är församling tillsammans. Jag vet att det görs i kyrkor och kapell över hela landet. Men jag tror inte jag sticker ut hakan för långt om jag hävdar att många av oss kristna i Sverige har hemfallit åt en slags trivseltro. Vi tror, vi säger det till folk som frågar, vi ber och vi blir glada när vi får eller hör om bönesvar.


Läs mer HÄR.

Böneledare: "Nu behöver Guds församling be"

- Världen idag -
Utfallet i onsdagens partiledaromröstning är en signal till Guds församling i Sverige om att be. Det menar Patrik Sandberg, ledare i nätverket Sverigebönen med en allvarlig vädjan till troende och kyrkor i landet.
Under hela tisdagen och natten mot onsdagen hade nätverket Sverigebönen uppmanat till intensiv bön inför den avgörande omröstningen i riksdagen.
Men inte heller denna gång fick Sverige någon regering och Patrik Sandberg framhåller allvaret i detta.

– Vanliga människor blir lidande och näringslivet påverkas negativt, säger Sandberg, som efterlyser ansvarstagande för Sverige hos flera politiska ledare.

Han pekar särskilt på Annie Lööf.

– I sitt tal i dag nämnde hon Sverigedemokraterna sju gånger men hon sade ingenting om Sverige, påpekar han.

Den svenske böneledaren vill se politiker som ödmjukar sig och visar beredskap till eftergifter. Men en nyckel till genombrott, anser han, är att Guds församling ödmjukar sig i bön inför Gud. 


Läs mer HÄR.

14 nov. 2018

Julklapp med mening?

Besök vår webbshop "AFFÄREN"
Klicka HÄR

Talmannen berättar om sin kristna tro

- Jacob Zetterman i Dagen -
Andreas Norlén säger till Aftonbladet att han är en av Svenska kyrkans medlemmar "som faktiskt tror på budskapet".

Talmannen Andreas Norlén har hamnat i politikens mittpunkt som nyckelperson då en ny regering ska komma på plats. Det har fikats och sonderats en hel del sedan valet och mycket tyder på att talmannen fortsättningsvis kommer att ha en hel del att göra. Inget tyder på att Ulf Kristersson blir ny statsminister då riksdagen röstar om saken på onsdag morgon.

Inför omröstningen har Aftonbladet intervjuat Andreas Norlén, som får frågor om såväl regeringsbildningens procedurer som en del privata frågor. Exempelvis om han tror på Gud.

– Ja och jag är med i Svenska kyrkan, jag hör till dem som är medlemmar och faktiskt också tror på budskapet, svarar Andreas Norlén på frågan.


Läs mer HÄR.

13 nov. 2018

Kristet förlag gav bort böcker på new age-mässa

Förra helgen var det åter dags för den regelbundet återkommande Harmonimässan att slå upp sina dörrar för en stor publik. Som vanligt var det Solnahallen där det hela ägde rum, och som vanligt var det en ganska stor publik som besökte evenemanget.

- Berne Wilhelmsson i Dagen -
 – Vi hade fullt med montrar, cirka 300 utställare som representerade behandlingar, höll föredrag, workshops och annat, berättar mässans pressansvariga Petra Adams

– Vi hade minst 5500 besökare i de flesta åldrar och de flesta intresseområden. Vi kan också konstatera att det verkar vara mer än vanligt intresse för de olika behandlingar som man kunde få.

Som besökare på mässan kan man få köpa kristaller, man kan bli spådd, man kan få massage, man kan köpa en trumma, man kan höra föredrag om olika saker eller få sin aura fotograferad. Allt för en kostnad.

Men det finns också möjlighet att få möta Jesus, få förbön till helande, eller helt gratis få en bok om till exempel Sebastian Stakset som berättar om sina erfarenheter av sitt möte med Gud. Det är i Sjöbergs bokförlags monter detta erbjuds.


Läs mer HÄR.

Swärd om SMR:s abortsyn: ”Vad skulle moder Teresa ha sagt?”

Att kristna i Sverige får en allt mer tillåtande syn på abort är ett uttryck för kyrkans inre sekularisering. Det säger pastorn och statsvetaren Stefan Swärd efter nyheten att Svenska Missionsrådet är positiv till bistånd som stöder abort.
 

- Världen idag -
Världen idag har i ett par artiklar berättat om Svenska missionsrådets (SMR:s) hållning i abortfrågan där man vill verka för lagliga aborter, och om kritiken från flera bibelkonservativa aktörer inom SMR mot att som kyrkor stå bakom att bistånd går till abortverksamhet.

Stefan Swärd, som själv doktorerat på svensk abortlag, anser att kyrkliga företrädares syn på abort i biståndet ingår i ett mönster som upprepas där man avviker från ett historiskt kristet tänkande.

– Jag tror tyvärr att många knappt reflekterar över att en kristen ståndpunkt ofta är ganska annorlunda än den som finns i samtiden. Man har blivit så indoktrinerad av den liberala moderniteten som råder att man knappt ens reflekterar över att synen på ofödda barn är en hållning den kristna kyrkan haft i tvåtusen år.


Läs mer HÄR.

12 nov. 2018

EPP: "Stoppa medlen till palestinsk polis"

Europaparlamentet måste omedelbart stoppa sitt bistånd till den palestinska polisen. Det kräver parlamentets största partigrupp, EPP efter uppgifter om godtyckliga gripanden och tortyr i de palestinska områdena. – Varje aktör som stöder hållbar fred måste reagera och framför allt agera, när den palestinska myndigheten trakasserar sitt eget folk, sa den tidigare parlamentsledamoten Lars Adaktusson (KD) innan resolutionen antogs vid EPP:s kongress i Helsingfors.

- Världen idag -
De svenska Kristdemokraterna och Moderaterna ingår i partigruppen EPP, som betyder Europeiska folkpartiet.

En av de resolutioner som partigruppen antog vid sin kongress utgår från en rapport från en färsk rapport från människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW), “Two Authorities, One Way, Zero Dissent”.

Rapporten visar att polis och säkerhetsstyrkor både på Västbanken och i Gaza utsätter människor för gripanden, misshandel och tortyr i sådan omfattning att det skulle kunna utgöra brott mot mänskligheten.

I sin resolution uppmanar EPP Europa­parlamentet att "omedelbart stoppa sitt stöd till den palestinska polisstyrkan, till dess att den palestinska myndigheten vidtagit effektiva åtgärder för att upphöra med sina godtyckliga gripanden, med övergrepp och tortyr, gripanden av oppositionella och tortyr av frihetsberövade personer".


Läs mer HÄR.

80 år efter Kristallnatten: Judar vittnar om hat

Natten mellan fredag och lördag denna vecka är det 80 år sedan Kristallnatten inträffade i Tyskland, något som uppmärksammas på många platser.

- Dagen -

Under Kristallnatten 1938, när nazisterna hetsade mot judar, mördades hundratals människor och tusentals misshandlades. Synagogor brändes och judiska restauranger vandaliserades.

Efterkrigstiden innebar en uppgörelse med antisemitismen inte bara i Tyskland, utan i många länder i Europa. Trots detta rapporteras om ökande hat och hot.

Center för forskning och upplysning om antisemitism i Berlin (Rias) samlar information om antisemitiska händelser. Alexander Rasumny från Rias säger till TT att organisationen har sett en ökning av antisemitismen i Tyskland.

– Särskilt under de senaste månaderna har vi sett en tydlig ökning av våldsamma händelser, men även mindre allvarliga händelser fall såsom hatmejl och verbala attacker. Sådant mer vardagligt hat skapar en grund, ett klimat, för allvarligare attacker, säger han.


Läs mer HÄR.

11 nov. 2018

Kejsaroffer och frisedlar – förr och nu

- Olof Edsinger -
Paulus ord till filipperna bottnar i en dyster verklighet, där vägran att tillbe kejsaren var förenat med livsfara. Men varje tid har sina egna motsvarigheter till kejsaroffret. Hur förhåller vi oss till det offentliga Sveriges förväntningar och krav? SEA:s Olof Edsinger skriver apropå en välkänd bibeltext.

Ett av Nya testamentets mest älskade brev är det av Paulus till församlingen i Filippi. Aposteln återkommer gång på gång till glädjen och välsignelsen med livet tillsammans med Kristus, och det är inte för inte som Filipperbrevet kallas för ”glädjens epistel”.

Bakom de frimodiga formuleringarna finns dock en problemfylld vardag. Paulus själv sitter i fängelse, och även för församlingen är förföljelsen ett ständigt närvarande hot. En av de viktigaste orsakerna till detta är den så kallade kejsarkulten.
Saken var den att Filippi var en romersk koloni, och många av provinsens invånare kände stor stolthet över relationen till Rom. Ett viktigt uttryck för detta var den livaktiga kejsarkulten, som konkret innebar att man bad och offrade till kejsaren – som provinsens högste beskyddare, men också som en gud i en människas gestalt.

Denna kult var dock inte bara ett valfritt tillägg. Den var ett påbud från kejsaren själv. Och var och en som vägrade att tillbe Caesar kunde räkna med förföljelse – i många fall med dödsstraff som konsekvens.

Samtidigt fanns det en grupp i Romarriket som hade förhandlat bort detta krav. Denna grupp var judarna, som hade en deal med kejsaren som gjorde att de slapp att vända sin tillbedjan till kejsaren – för att i stället be för kejsaren.

Så långt var allt frid och fröjd. Men nu uppstod det en ny och lite oväntad situation. Inom den judiska gemenskapen växte det nämligen fram en ny grupp, som visserligen vördade både Herren och de heliga Skrifterna, men som också tillbad en fattig snickare från Nasaret som Messias och Guds son. Konflikter uppstod, och gapet mellan de traditionella judarna och de Jesustroende växte.Saken var den att Filippi var en romersk koloni, och många av provinsens invånare kände stor stolthet över relationen till Rom. Ett viktigt uttryck för detta var den livaktiga kejsarkulten, som konkret innebar att man bad och offrade till kejsaren – som provinsens högste beskyddare, men också som en gud i en människas gestalt.

Denna kult var dock inte bara ett valfritt tillägg. Den var ett påbud från kejsaren själv. Och var och en som vägrade att tillbe Caesar kunde räkna med förföljelse – i många fall med dödsstraff som konsekvens.

Samtidigt fanns det en grupp i Romarriket som hade förhandlat bort detta krav. Denna grupp var judarna, som hade en deal med kejsaren som gjorde att de slapp att vända sin tillbedjan till kejsaren – för att i stället be för kejsaren.

Så långt var allt frid och fröjd. Men nu uppstod det en ny och lite oväntad situation. Inom den judiska gemenskapen växte det nämligen fram en ny grupp, som visserligen vördade både Herren och de heliga Skrifterna, men som också tillbad en fattig snickare från Nasaret som Messias och Guds son. Konflikter uppstod, och gapet mellan de traditionella judarna och de Jesustroende växte.Saken var den att Filippi var en romersk koloni, och många av provinsens invånare kände stor stolthet över relationen till Rom. Ett viktigt uttryck för detta var den livaktiga kejsarkulten, som konkret innebar att man bad och offrade till kejsaren – som provinsens högste beskyddare, men också som en gud i en människas gestalt.

Denna kult var dock inte bara ett valfritt tillägg. Den var ett påbud från kejsaren själv. Och var och en som vägrade att tillbe Caesar kunde räkna med förföljelse – i många fall med dödsstraff som konsekvens.

Samtidigt fanns det en grupp i Romarriket som hade förhandlat bort detta krav. Denna grupp var judarna, som hade en deal med kejsaren som gjorde att de slapp att vända sin tillbedjan till kejsaren – för att i stället be för kejsaren.

Så långt var allt frid och fröjd. Men nu uppstod det en ny och lite oväntad situation. Inom den judiska gemenskapen växte det nämligen fram en ny grupp, som visserligen vördade både Herren och de heliga Skrifterna, men som också tillbad en fattig snickare från Nasaret som Messias och Guds son. Konflikter uppstod, och gapet mellan de traditionella judarna och de Jesustroende växte.Saken var den att Filippi var en romersk koloni, och många av provinsens invånare kände stor stolthet över relationen till Rom. Ett viktigt uttryck för detta var den livaktiga kejsarkulten, som konkret innebar att man bad och offrade till kejsaren – som provinsens högste beskyddare, men också som en gud i en människas gestalt.

Denna kult var dock inte bara ett valfritt tillägg. Den var ett påbud från kejsaren själv. Och var och en som vägrade att tillbe Caesar kunde räkna med förföljelse – i många fall med dödsstraff som konsekvens.

Samtidigt fanns det en grupp i Romarriket som hade förhandlat bort detta krav. Denna grupp var judarna, som hade en deal med kejsaren som gjorde att de slapp att vända sin tillbedjan till kejsaren – för att i stället be för kejsaren.

Så långt var allt frid och fröjd. Men nu uppstod det en ny och lite oväntad situation. Inom den judiska gemenskapen växte det nämligen fram en ny grupp, som visserligen vördade både Herren och de heliga Skrifterna, men som också tillbad en fattig snickare från Nasaret som Messias och Guds son. Konflikter uppstod, och gapet mellan de traditionella judarna och de Jesustroende växte.


Läs mer HÄR.

Tidig söndagsmorgon den 11 november

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Den här veckan har vi tagit några dagar ledigt och varit bortresta. Ledigt betyder att jag har haft tid att läsa, skriva och förbereda kommande tillfälle.

Jag börjar med förbereda. Läsa och skriva går att skjuta upp lite grann, men förbereda måste man göra innan det är dags att stå fram. Efteråt är det för sent.


FÖRBEREDA
Det som ligger närmast framöver kommer i slutet av november.
Då ska Rut och jag undervisa på Frälsningsarméns Bibelskola Norr i Örnsköldsvik. Det är en distansbibelskola som drivs av Ågesta Folkhögskola. Kursen har en längre tid varit fulltecknad med en kölista med dem som inte fick plats den här omgången.

Bibelskola på distans är en verksamhet som Frälsningsarmén i Sverige verkligen lyckats bra med. Då många andra strävar för att få ihop deltagare till sina bibelskolor så är det kö för att få komma med på Distansbibelskolans olika kurser. 

Det är en stor förmån att undervisa på en Bibelskola. Jag brinner verkligen för bibelundervisning och det har varit en huvudinriktning för mig de senaste fyrtio åren, efter det att vi "drabbades" av Gud och fick våra liv helt förvandlade. 

I Örnsköldsvik ska vi undervisa om Nya Testamentet, Lärjungaskap och trons grunder. Jag ser fram mot det!

LÄSA
Under de lediga dagarna har jag också läst två böcker som vi just tagit in i vår webbshop.

En av de nya böckerna är Tomas Dixons bok, "Israel och hela världens framtid". Den är verkligen läsvärd. Boken tar upp bakgrunden om hur Israel blev till och betydelsen av Israel för Guds plan för mänskligheten både nu och i framtiden. 

Den andra nya boken är "Ständigt växande tro" av Smith Wigglesworth. Wigglesworth var en världsevangelist och kallas för Trons apostel (Googla på "Trons apostel" så hittar du Smith Wigglesworth). I boken berättar Wigglesworth om några av de stora under han fick uppleva. Det är lätt för oss att tänka att det var mycket lättare och bättre förr, men Gud var inte bättre förr, han har aldrig varit i bättre form än just nu.

Du kan läsa om de nya böckerna HÄR.

SKRIVA
Det har också blivit lite tid över för att skriva. Jag håller på att skriva en bok om ett av Nya Testamentets mest förekommande tema: Jesus ska komma tillbaka.
Det kan ibland vara svårt att hitta tid till skrivandet, det händer ju så mycket annat i livet, men jag räknar med att boken ska komma ut någon gång under hösten nästa år, om inte Jesus har kommit tillbaka före den tiden. 

Jag kan naturligtvis inte veta när Jesus ska komma tillbaka men naturkatastroferna börjar alltmer anta de apokalyptiska dimensioner som beskrivs i Uppenbarelseboken. Den gångna veckan har en hel stad med 26.000 invånare totalförstörts i en våldsam brand i Kalifornien. Samtidigt hör vi om dramatiska översvämningar där hus sköljs.

Det är bäst att vi tar varningarna från Bibeln på allvar:  "När nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt bör ni då inte leva medan ni ser fram emot Guds dag och påskyndar dess ankomst" (2 Pet 3:11-12)

Var beredd och ha en välsignad vecka
Peter Baronowsky