Idag läser vi två kapitel i Jobs bok:
Bibelläsning: Job 13
Läs bibeltexten här:
https://www.biblegateway.com/passage/?search=Job+13&version=SFB15
"Varför döljer du ditt ansikte och ser mig som
din fiende?" (Job 13:24 FB)
Job upplever i sin förtvivlan att Gud döljer sitt
ansikte för honom. Kanske kan vi uppleva det på samma sätt då allt är mörkt
runt omkring och vi inte ser någon utväg.
Men Gud finns där hela tiden. Antingen vi kan uppleva honom eller inte. Vi
kanske skulle önska att Gud visade sig på ett annat sätt, men han finns där.
Emmausvandrarna var bedrövade därför att Jesus inte längre fanns hos dem. Men i
själva verket gick han tillsammans med dem. De till och med talade med honom
utan att förstå att det var Jesus de talade med. Men så fick de sina ögon
öppnade och de kunde se det som hade varit en verklighet en god stund. Jesus
var där hos dem. (Luk 24:13-32).
Jakob var på flykt och försökte få ordning på sitt liv. Plötsligt förstod han
att Gud var med honom och hade varit med honom: "Herren är verkligen på
denna plats och jag visste det inte." (1 Mos 28:16).
Vi ber ofta "Vänd ditt ansikte till oss", men jag tror att om
vi vänder vårt ansikte till Gud kan vi få uppleva att hans ansikte redan är
vänt till oss.
_______________________________
- Mannakorn att tugga på under dagen:
Du omsluter mig på alla sidor och
du håller mig i din hand.
_______________________________________
Innehåll:
Job fortsätter sitt svar till Sofar och de andra två vännerna (vers 1-18)
Job slutar att tala till sina vänner och vänder sig
direkt till Gud (vers 19-28)
Kommentar:
Job fortsätter sitt tal till vännerna och framhåller att han vet lika mycket
som vännerna (vers 2). Han jämför vännerna med en värdelös läkare (vers 4). Job
säger till och med att den bästa hjälp de skulle kunna ge honom är att tiga i
stället för ge honom lögnaktiga råd (vers 4-5).
Mitt i sitt tal till vännerna vänder sig Job i stället
till Gud och ber Gud visa honom vilka synder han straffas för. Han frågar också
varför Gud vänder sitt ansikte från honom (vers 23-24).
Job frågar också Gud om allt detta händer på grund av
hans ungdomssynder (vers 26).
Till eftertanke:
En dikt till Job och till dig av en okänd författare:
En mans
dröm...
En natt hade en man en dröm.
Han drömde att han gick längs en strand tillsammans med Gud.
På himlen trädde plötsligt händelser
från hans liv fram.
Han märkte att vid varje period i livet, fanns spår i sanden av två par fötter,
det ena var hans det andra var Guds.
När den sista delen av hans liv
framträdde, såg han tillbaka på fotspåren i sanden.
Då såg han att många gånger under sin
levnads vandring, fanns bara ett par fotspår.
Han märkte också att detta inträffade,
under hans mest ensamma och svåra perioder av sitt liv.
Detta bekymrade honom verkligen och
han frågade Gud: "Du sa den gången jag bestämde mig att följa dig, att du
aldrig skulle överge mig, utan gå vid min sida hela vägen. Men jag har märkt
att under de allra svåraste tiderna i mitt liv, har det funnits bara ett par
fotspår.
Jag kan inte förstå att du lämnade mig, när jag behövde dig mest"
Gud svarade:
"Mitt kära barn, jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig
under tider av prövningar och lidande.
När du såg bara ett par fotspår - det var då jag bar dig"
Bibelläsning: Job 14
Läs bibeltexten här:
https://www.biblegateway.com/passage/?search=Job+14&version=SFB15
"Människan, av kvinna född, lever en kort tid
och mättas av oro. Likt ett blomster växer hon upp och vissnar, likt en skugga
flyr hon och kan ej bestå." (Job 14:1-2)
Job upplever livets meningslöshet. Människor är som
ett blomster som växer upp och strax vissnar bort igen. Eller som en skugga som
passerar.
Författaren till Predikaren uttrycker samma känsla: "Förgänglighet och
åter förgänglighet! säger Predikaren. Förgänglighet och åter förgänglighet!
Allt är förgängligt. Vad vinner en människa med all sin möda, som hon gör sig
under solen? Släkten kommer, släkten går, men jorden står evigt kvar. Solen går
upp och solen går ner och skyndar sedan åter till den plats
där den går upp." (Pred 1:1-5)
Jag är beredd att hålla med Job och författaren till Predikaren. Livet är
meningslöst och fåfängligt - om Gud inte finns. Men de goda
nyheterna är att Gud finns. Han har skapat oss för gemenskap med honom och tron
på Gud låter oss få uppleva det eviga livet som börjar redan här och nu.
_______________________________
- Mannakorn att tugga på under dagen:
Livet är meningslöst om inte Gud
fanns.
Men han finns!
_______________________________
Innehåll:
Job avslutar sitt svar på Sofars första tal och talar om livets hopplöshet.
Kommentar:
Jobs svar på Sofars första tal (Kap 12-14) vänder sig inte bara till Sofar utan
till alla tre vännerna. Men i mitten på kapitel 13 övergår Job till att tala
till Gud.
I kapitel 13 ifrågasätter Job Guds handlande. I Jobs
ögon bryr sig Gud mer om blommorna och träden än människorna (vers 3+7).
I Gamla Testamentet finns ingen klar undervisning om
uppståndelsen till ett nytt liv efter döden, men Job drömmer om att det skulle
finnas en uppståndelse efter döden: "Kan en människa som en gång dött
få liv igen" (vers 14).
Till eftertanke:
I Nya Testamentet är uppståndelsen från de döda ett huvudämne:
"Bröder, vi vill
att ni skall veta hur det förhåller sig med dem som har insomnat, så att ni
inte sörjer som de andra, de som inte har något hopp eftersom vi tror att
Jesus har dött och uppstått, så tror vi också att Gud skall föra fram dem som
insomnat i Jesus tillsammans med honom. Vi säger er detta enligt ett
ord från Herren: vi som lever och är kvar till Herrens ankomst skall alls inte
komma före de insomnade. Ty när en befallning ljuder, en ärkeängels
röst och en Guds basun, då skall Herren själv stiga ner från himlen. Och först
skall de som dött i Kristus Jesus uppstå. Därefter skall vi som lever och
är kvar ryckas upp bland moln tillsammans med dem för att möta Herren i rymden.
Och så skall vi alltid vara hos Herren. Trösta därför varandra med
dessa ord". (1 Tess 4:13-18).
Läs också 1 Kor 15:51-55.