Bibelläsning: Job 2
Läs bibeltexten här:
https://www.biblegateway.com/passage/?search=Job+2&version=SFB15
"Sedan satt de med honom på marken i sju dagar
och sju nätter utan att någon av dem sade ett ord till honom, eftersom de såg
att hans plåga var mycket stor." (Job 2:13 FB)
Jobs tre vänner fick höra talas om alla de olyckor som drabbat Job och de
bestämde sig för att besöka Job för att trösta honom (vers 11).
Då de kom fram till Job kände de inte igen honom efter alla de plågor som
drabbat honom. De sa ingenting. De bara var hos honom i sju dagar och sju
nätter (vers 13).
I vissa situationer finns det kanske inga ord som är värda att uttala. Men de
gav Job sin tid och sin närvaro så att Job inte behövde genomgå den svåra tiden
helt ensam.
Kanske är det så som Gud gör med oss ibland. Ibland kan vi uppleva att Gud är
helt tyst. Men han finns hos oss. Dygnet runt. Han bara finns hos oss med sin
närvaro.
_______________________________
- Mannakorn att tugga på under dagen:
Du omsluter mig på alla sidor,
och
du håller mig i din hand.
_______________________________
Innehåll:
Åklagaren slår Job med svåra bölder över hela kroppen.
Tre av Jobs vänner kommer till honom för att trösta honom. Då de ser Job känner
de inte igen honom.
Kommentar:
I Jobs bok blir Job överöst av "goda" råd. Det första rådet kommer
från hans fru. Hon frågar honom om han fortfarande håller fast vid sin fromhet
och ger honom rådet att förbanna Gud (vers 9). Jobs svar blir: "Om vi
tar emot det goda av Gud, ska vi då inte också ta emot det onda" (vers
10).
Då Jobs vänner, Elifas, Bildad och Sofar, får höra vad
som har hänt med Job, kommer de överens om att visa sitt deltagande och trösta
honom. Men då de kommer fram till Job är situationen värre än de hade fruktat,
och de blir sittande tysta tillsammans med Job i sju dygn.
Många menar att tron på Gud och ett rättfärdigt liv automatiskt leder till
hälsa och välstånd och att sjukdom och nöd är ett straff från Gud för synd vi
begått. Jobs bok visar att det inte fungerar på detta sätt. Det vi möter i
livet drabbar oss inte alltid rättvist. Många "helgon" har fått gå
igenom lidande och många ogudaktiga lever ett till synes bekymmersfritt liv.
Men det är också sant att Gud många gånger kan rädda
oss mitt i motgångar och nöd.
Till eftertanke:
I Gamla testamentet, och även i Nya Testamentet, möter vi många som ser
motgångar och olyckor som ett straff från Gud. Då Jesus och lärjungarna möter
en blind man frågar de ”Rabbi, vem har syndat, han själv eller hans
föräldrar, eftersom han föddes blind?” (Joh 9:2).
- Vad tänker du om förhållandet mellan synd och motgångar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar