Inför söndagen. Tema: DEN KÄMPANDE TRON

 

FRÅN GAMLA TESTAMENET
1 Mos 32:22-31

22 Men Jakob steg upp samma natt och tog sina båda hustrur och sina båda slavinnor och sina elva söner och gick över Jabboks vadställe. 23 Han tog dem och förde dem över bäckravinen tillsammans med allt annat han ägde. 24 Och Jakob blev ensam kvar.

Då brottades en man med honom ända tills gryningen kom. 25 När han såg att han inte kunde övervinna Jakob, slog han honom på höftleden så att höften gick ur led medan han brottades med honom. 26 Och han sade: ”Släpp mig, för gryningen är här.” Men Jakob svarade: ”Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig.” 27 Då sade han till honom: ”Vad är ditt namn?” Han svarade: ”Jakob.” 28 Han sade: ”Du ska inte längre heta Jakob utan Israel✱, för du har kämpat med Gud och med människor och segrat.”

29 Och Jakob frågade: ”Låt mig få veta ditt namn.” Han svarade: ”Varför frågar du efter mitt namn?” Och han välsignade honom där.

30 Jakob kallade platsen Peniel, för han tänkte: ”Jag har sett Gud ansikte mot ansikte, och ändå har mitt liv skonats.” 31 När han hade kommit förbi Penuel såg han solen gå upp. Och han haltade på höften.

FRÅN BREVLITTERATUREN
2 Kor 6:1-10

1 Som Guds medarbetare uppmanar vi er också att ta emot Guds nåd så att den blir till nytta. 2 Han säger ju: Jag bönhör dig i nådens tid, jag hjälper dig på frälsningens dag. Nu är den rätta tiden, nu är frälsningens dag.

3 Vi vill inte på något sätt väcka anstöt, för att vår tjänst inte ska smutskastas. 4 Nej, i allt vill vi visa att vi är Guds tjänare: i stor uthållighet, i lidande, nöd och ångest, 5 i misshandel, fångenskap och upplopp, i arbete, nattvak och svält, 6 i renhet och insikt, i tålamod och godhet, i den helige Ande, i uppriktig kärlek, 7 med sanningens ord och Guds kraft, med rättfärdighetens vapen i höger och vänster hand, 8 i ära och vanära, i vanrykte och gott rykte. Vi kallas villolärare men är sanningssägare, 9 vi är okända men ändå erkända, vi är döende men lever, vi är tuktade men inte dödade, 10 vi är bedrövade men alltid glada, vi är fattiga men gör många rika, vi har inget men äger allt.

FRÅN EVANGELIERNA
Matt 15:21-28

21 Jesus lämnade platsen och drog sig undan till området runt Tyrus och Sidon. 22 Då kom en kanaaneisk kvinna från den trakten och ropade: "Herre, Davids Son, förbarma dig över mig! Min dotter är svårt besatt." 23 Men han svarade henne inte med ett ord.

Då gick hans lärjungar fram och bad honom: "Skicka i väg henne! Hon går ju bakom oss och ropar." 24 Han svarade: "Jag är inte sänd till andra än de förlorade fåren av Israels hus." 25 Men hon kom och föll ner för honom och sade: "Herre, hjälp mig!" 26 Han svarade: "Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna." 27 Hon sade: "Jo, Herre, för också hundarna äter smulorna som faller från deras herrars bord." 28 Då svarade Jesus henne: "Kvinna, din tro är stor. Det ska ske för dig som du vill." Och från den stunden var hennes dotter botad.

FRÅN PSALTAREN
Ps 130
1 En pilgrimssång.

Ur djupen ropar jag

till dig, Herre.

2 Herre, hör min röst,

låt dina öron lyssna

till mina rop om nåd!

3 Om du, Herre, tillräknar synder,

Herre, vem kan då bestå?

4 Men hos dig finns förlåtelse,

för att man ska vörda dig.

5 Jag väntar på Herren,

min själ väntar,

och jag hoppas på hans ord.

6 Min själ längtar efter Herren

mer än väktarna efter morgonen,

mer än väktarna efter morgonen.

7 Israel, hoppas på Herren,

för hos Herren finns nåd,

full lösen finns hos honom.

8 Han ska friköpa Israel

från alla dess synder.

(Bibelcitaten är hämtade från Folkbibeln 2015)